<p>Sedan 1997 har sjukfrånvaron i Sverige fördubblats och kostnaden uppgick år 2003 till närmare 40 miljarder kronor. De demografiska förändringarna och minskade skatteintäkter i kombination med ökade offentliga utgifter är stora utmaningar för framtidens välfärdsfinansiering. Med hjälp av regressionsanalys vill vi undersöka om de kommunala skillnaderna i sjukskrivningar kan förklaras av den kommunala arbetslösheten år 2003. Vi vill även ta reda på om det finns förklaringar till varför en del kommuner har högre sjukfrånvaro än andra. Resultaten analyseras utifrån teorier om nyttomaximering och Moral Hazard. Vårt resultat visar på fem signifikanta variabler på fem procents nivån. Dessa är arbetslöshet, förtidspensionärer, andelen 45-64 år, glesbygdskommuner och varuproducerande kommuner. Vår slutsats är att de geografiska skillnaderna i sjukfrånvaron inte enbart förklaras av den kommunala arbetslösheten. Trots ett signifikant samband är förklaringsgraden låg. Det som förklarar de kommunala skillnaderna är till störst del de demografiska faktorerna. Vid sidan av demografin påverkar även kommunkaraktär och den sociala interaktionen sjukfrånvaron.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan arbetslöshetsnivå och löneförhandlingssystemets utformning i 20 OECD-länder, med särskild fokus på graden av koordinering av förhandlingarna.</p><p>Två konkurrerande teorier existerar avseende relationen mellan jämviktsarbetslöshet och koordineringsgrad. Enligt den första är sambandet negativt monotont medan den andra innebär en puckelformad relation. Dessa hypoteser testas empiriskt på ett datamaterial för perioden 1983-2000. Därutöver genomförs en känslighetsanalys av resultaten där hänsyn tas till hur andra aspekter av löneförhandlingssystemets utformning kan väntas påverka sambandet.</p><p>Studien ger i ett första steg stöd för hypotesen om ett negativt samband mellan jämviktsarbetslöshet och graden av koordinering. Resultaten visar sig emellertid inte stabila vid förändringar av löneförhandlingssystemet i övrigt.</p>

Sedan 1997 har sjukfrånvaron i Sverige fördubblats och kostnaden uppgick år 2003 till närmare 40 miljarder kronor. De demografiska förändringarna och minskade skatteintäkter i kombination med ökade offentliga utgifter är stora utmaningar för framtidens välfärdsfinansiering. Med hjälp av regressionsanalys vill vi undersöka om de kommunala skillnaderna i sjukskrivningar kan förklaras av den kommunala arbetslösheten år 2003. Vi vill även ta reda på om det finns förklaringar till varför en del kommuner har högre sjukfrånvaro än andra. Resultaten analyseras utifrån teorier om nyttomaximering och Moral Hazard. Vårt resultat visar på fem signifikanta variabler på fem procents nivån. Dessa är arbetslöshet, förtidspensionärer, andelen 45-64 år, glesbygdskommuner och varuproducerande kommuner. Vår slutsats är att de geografiska skillnaderna i sjukfrånvaron inte enbart förklaras av den kommunala arbetslösheten. Trots ett signifikant samband är förklaringsgraden låg. Det som förklarar de kommunala skillnaderna är till störst del de demografiska faktorerna. Vid sidan av demografin påverkar även kommunkaraktär och den sociala interaktionen sjukfrånvaron.

I detta arbete har vi försökt att se till arbetsökande ungdomars och ungdomsarbetsföremedlares perspektiv i Halmstadskommun - Vi vill se på hur arbetsförmedlarens yrkesroll påverkar mötet parterna emellan. För att göra detta har vi först och främst undersökt arbetsförmedlarens respektive de ungas situationer var för sig då de står inför ett möte med varandra, för att sedan kunna se till vad som sker då de möts. Vi har använt oss utav både kvantitativ och kvalitativ metod i vår studie, då de kändes som nödvändiga komplement till varandra i vår strävan efter att finna svar på vår frågeställning. Resultaten av vårt arbete visar oss att arbetsförmedlarna och de arbetssökande till viss del upplever ett hinder i mötet mellan dem, bland annat genom det byråkratiska systemet. Vägen till vårt resonemang kan ni följa genom uppsatsen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan arbetslöshetsnivå och löneförhandlingssystemets utformning i 20 OECD-länder, med särskild fokus på graden av koordinering av förhandlingarna. Två konkurrerande teorier existerar avseende relationen mellan jämviktsarbetslöshet och koordineringsgrad. Enligt den första är sambandet negativt monotont medan den andra innebär en puckelformad relation. Dessa hypoteser testas empiriskt på ett datamaterial för perioden 1983-2000. Därutöver genomförs en känslighetsanalys av resultaten där hänsyn tas till hur andra aspekter av löneförhandlingssystemets utformning kan väntas påverka sambandet. Studien ger i ett första steg stöd för hypotesen om ett negativt samband mellan jämviktsarbetslöshet och graden av koordinering. Resultaten visar sig emellertid inte stabila vid förändringar av löneförhandlingssystemet i övrigt.

Sveriges höga sjukfrånvaro har satt fokus på frågan om vilka bakomliggande faktorer som påverkar individers sjukskrivning. De regionala skillnaderna i ohälsotalet är en faktor som det forskats mycket kring, främst på länsnivå. Föreliggande studie undersökte och jämförde ohälsotalet på kommunnivå. Studiens övergripande syfte var att analysera demografins och arbetslöshetens förklaringsvärde för ohälsotalet. Detta med utgångspunkt i det underliggande syftet, vilket innebar en presentation och jämförelse av ålders- och könsfördelningen, arbetslösheten och kommuninvånarnas nyttjandegrad av de ersättningsformer som ohälsotalet innehåller, mellan Alvesta och Kalix kommuner. De individer som ingick i studien var samtliga invånare i arbetsför ålder 16-64 år på riks, läns (Kronoberg och Norrbotten) och kommunnivå. Studien genomfördes med en kvantitativ metod som innebar en retrospektiv sammanställning och granskning av sekundärdata. Metodstrategin bestod i att granska forskning gällande Sveriges regionala skillnader i ohälsotal och dess förhållande till arbetsmarknaden och demografin för att sammanställa en forskningsbakgrund till det statistiska materialet. Resultatet visade att trots kommunernas stora skillnader i ohälsotal, Kalix hade år 2006 ca 13 fler ohälsodagar per försäkrad än Alvesta, så skiljde de sig inte nämnvärt åt när det gällde antal pågående sjukfall, det vill säga sjukfall ersatta med sjuk-, rehabiliterings och arbetsskadesjukpenning. Av detta drogs slutsatsen att det var i antal förtidspensionärer som kommunerna i huvudsak skiljer sig åt. När det gällde förklaringsvärdet för faktorerna; arbetslöshet och demografi visade undersökningen att ålders- och könsfördelningen i stort sett inte hade något förklaringsvärde för skillnaderna i ohälsotalet eftersom några betydande skillnader mellan kommunerna inte kunde påvisas. Däremot så visade resultatet att arbetsmarknadsläget i kommunerna eventuellt kan förklara en del av skillnaderna eftersom Kalix hade betydligt högre arbetslöshet än Alvesta.

No description available.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad arbetsmarknadspolitiska åtgärder har för betydelse för arbetslösa ungdomar, både psykiskt och socialt. Frågor som vi ville ha svar på var varför ungdomarna går en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och vad den betyder för dem. Hur det är att vara arbetslös och om deras situation förändrats sedan de började på åtgärden. Vi ville även se om det är någon skillnad mellan åtgärderna i Halmstad jämfört med Varberg. Vi har använt oss av kvalitativ metod genom att göra intervjuer med sju ungdomar samt personal från arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten. Fokusering har legat på den sociologiska visionen enligt Mills, Becks individualisering, Baumans arbetsetik och kontroll på den egna individen, social exkludering och Foucaults disciplineringsprocess. Resultatet visar att de flesta uppskattar den arbetsmarknadspolitiska åtgärden som de har blivit erbjudna att delta i, för att det gör att de inte känner sig rastlösa. Ungdomarnas personliga situation hade inte förändrats efter att de började på åtgärden men deras sociala situation hade förbättrats.

Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige. Som en följd av detta har Arbetsförmedlingen,Söderhamns kommun och Nordjobb startat samarbetet Jobbresan där de erbjuder kommunens ungaarbetslösa ekonomisk och praktisk hjälp med att etablera sig på den norska arbetsmarknaden. Denhär studiens syfte är att undersöka hur fem unga vuxna har upplevt sin medverkan i, och påverkanav, samverkansprojektet Jobbresan. Studiens fokus ligger på egenmakt och upplevelse av lärandeoch utveckling. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra personer ochytterligare en person har lämnat en skriftlig redogörelse. Studiens resultat har belysts utifrån dettransformativa lärandeperspektivet. Resultatet visar att de fem deltagarna överlag upplever attdeltagandet i Jobbresan har påverkat dem positivt. Deltagarna upplever sig har fått ökade kunskaperom hur man etablerar sig i ett nytt land, rena yrkeskunskaper och nya upptäckter om sig själv ochsin förmåga. En utveckling verkar ha skett både gällande synen på sig själv och sin roll påarbetsmarknaden. Utifrån studiens resultat verkar även deltagarnas egenmakt har stärkts eftersom deär självständiga, har möjlighet att bestämma sina mål och har den övergripande makten över sinaliv. Fler studier behövs göras för att kunna uttala sig om Jobbresans effekt på sina deltagare överlag,detta eftersom studiens fem respondenter inte kan anses vara representativa för hela urvalsgruppen.

Sammanfattning Arbetsmarknadspolitiska program är ett sätt att komma tillrätta med arbetslösheten. Forskning gällande arbetslösa har till stor del utgått ifrån ett hälsoperspektiv. Utvärderingar som gjorts på programmen fokuserar oftast på själva programmen och inte på individerna som deltar i dem. Därför fann vi det intressant att undersöka detta. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vad det innebär för långtidsarbetslösa när de går från öppen arbetslöshet till medverkan i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Studien har ägt rum i två arbetsmarknadspolitiska program som tillhör samma kommunala verksamhet och riktar sig till långtidsarbetslösa. Studien bygger på en kvalitativ metod och intervju med sju deltagare och två arbetsledare inom programmen. Det empiriska materialet analyseras utifrån Giddens struktureringsteori, Bourdieus handlingsteori och Ezzys teori om status passage och identitet genom berättelse. Resultatet av studien visar att individerna påverkas av flera strukturella förändringar när de går från öppen arbetslöshet till medverkan i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Ur resultatet kan vi utläsa förändringar av tidsanvändningen, sysselsättningsgraden, det sociala kontaktnätet, gemenskapen och synen på sig själv. Vi fann också att dessa förändringar påverkar och påverkas av varandra. Resultatet visar att flertalet av deltagarna upplever förändringarna som positiva och deltagandet i programmet ger dem ökat hopp att få en anställning. / Abstract Labour market programs are one way to tackle the problem of unemployment. Research concerning unemployed often focuses on a health perspective. Evaluation of the programs often focuses on only the programs themselves and therefore gives the participants little attention. We therefore found the participants as an interesting aim for our study. The purpose of this studie is to describe and analyze what happens to the longterm unemployed individuals when they enter a labour market program. The study took place in two labour market programs directed to longterm unemployed individuals. The qualitative method used for collecting data contained seven interviews with unemployed people in the program and two interviews with program supervisors. We used theories from Giddens, Bourdieu and Ezzy and created a theoretical frame applied in analyzing the material. The results of the studie shows that several structural alterations appears when a individual enters a program after have been unemployed for a long time. The study shows alterations in use of time, the degree of activation, the social network and the perception of themselves. We also found that the alterations affected each other. Most of the individuals in the programs had a positive attitude to the alterations and they also experienced an increase in hope of getting a job when they entered the program.