Denna studie undersöker hur klienter i ett omställningsprogram upplever en omställnings-process i samband med uppsägning på grund av arbetsbrist. Klienternas upplevelser har undersökts och analyserats utifrån Jarvis modell för lärande, Cullbergs faser i kris samt KASAM där lärandets olika företeelser samt emotioner ligger i fokus. Vi baserar vårt examensarbete på empiri bestående av sex kvalitativa intervjuer med klienter som är eller nyligen har varit i omställningsprogrammet samt en kvalitativ intervju med en rådgivare från samma omställningsprogram. Utifrån analys av den insamlade empirin har vi kunnat dra slutsatser om individers lärande och omställning. Resultatet visar hur en arbetssökande individs lärande sker på flera plan och hur involverat känslolivet är i lärandet i en omställningsprocess. Lärande sker i mycket av det människan gör, i små detaljer, i känslolivet och i ett större helhetsperspektiv. I diskussionen behandlas olika synsätt på hur Jarvis modell för lärande kan användas och hur känsloupplevelser i omställningsprocessen kan ses på olika sätt utifrån KASAM och Cullbergs faser i kris. Vi diskuterar även hur omställningsprogram blir en del av det individuella och samhälleliga livslånga lärandet. Avslutningsvis ges förslag till framtida forskning.

From chapter 1: The point of departure for the collection of studies presented in the following is the message delivered by American economists during the beginning of the 70’s that a proper understanding of the unemployment problem requires a dynamic view of the labor market in general and unemployment in particular. The "dynamic view" should emphasize the flows into and out of unemployment. By analyzing these flows a better understanding should be obtained of (i) the causes of unemployment and (ii) the welfare consequences of unemployment. The first study, presented in Chapter 2, aims at giving an empirical picture of "the dynamics of unemployment" in Sweden. Several decompositions of unemployment, which highlight the causes and welfare implications of unemployment, are made. In Chapter 3 one possible explanation to the longer unemployment spells during the seventies is examined, namely the unemployment benefits which were extended in different ways for different groups both in 1968 and in 1974. The analytical approach in the chapter is to analyze the "surviving rates" of the unemployed, i.e. the probability of remaining unemployed from one period (quarter) to the next. In Chapter 4 the same analytical approach is applied to the analysis of the cyclical fluctuations of unemployment spells. The search theoretic literature has suggested two different explanations of these cyclical fluctuations; one has emphasized the importance of inflationary surprises and the other the quantity-rationing constraints facing the unemployed. The empirical importance of these comparative explanations are analyzed using Swedish and U.S. data. A model of the "transition rate" for the unemployed, which captures both mechanisms, is specified. The study in Chapter 5 aims at giving an improved empirical picture of unemployment as a welfare and distributional problem. The first issue analyzed is whether unemployment has deleterious effects on individuals’ subsequent labor market prospects, in particular the subsequent wage level. The second issue analyzed is whether unemployment tends to hit the relatively low-paid in the labor force. The issue whether unemployment duration rather than the stock of unemployed should be the guideline for labor market policy is also discussed in the chapter. In Chapter 6, finally, some important topics for future research in this field are dicussed. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Valet att utbilda sig kan förklaras utifrån humankapitalteorin där människor antas göra ekonomiskt-rationella val och utbildning ses som en investering med förväntad avkastning i form av ett arbete med högre lön eller status. Tidigare studier har konstaterat arbetsmarknadsläget påverkar hur många som vill studera. Denna studie bidrar till en vidare förståelse sambandet mellan arbetslöshet och studiedeltagande samt hur det skiljer sig beroende på kön och typ av kommun. Frågeställningen som undersöks är: Hur påverkar en ökad arbetslöshet män och kvinnors studiedeltagande på universitet och högskolor i Sveriges kommuner? Resultatet visar att det både finns negativa och positiva samband mellan arbetslöshet och studiedeltagande beroende på vilken grupp som undersöks. Män påverkas generellt mer än kvinnor när arbetslösheten stiger och effekten på studiedeltagande är starkare i storstadskommuner. Några av de faktorer som kan förklara resultaten är olika regionala förutsättningar och att män och kvinnor representerar olika yrkesgrupper. det finns skillnader mellan olika typer av kommuner. I diskussionen analyseras vilka faktorer som kan förklara skillnaden mellan de olika grupperna.

Syftet med studien har två delar. Första delen handlar om att belysa hur några arbetslösa unga vuxna, som deltar i ett arbetslöshetsprojekt, ger uttryck för sitt engagemang och förutsättningar för att ta sig ur sin arbetslöshet. Därefter syftar studien till att belysa ledares, för arbetslöshetsprojektet, förhållningssätt och agerande i förhållande till gruppen arbetslösa unga vuxna utifrån ledarnas egna perspektiv. Metoden Studien har utgått från en kvalitativ ansats och studiens data samlades in i form av intervjuer. Deltagarna i studien var tre stycken arbetslösa unga vuxna samt två stycken ledare från ett arbetslöshetsprojekt. Teorier som studien använder sig utav är Känsla av sammanhang (KASAM) och Habitus. Studien använder KASAM för att kunna förstå hur de unga vuxna klara av de påfrestningarna som finns under arbetslösheten. Habitus kommer användas för att se om individens vägval och framtidsplaner har formats utifrån socioekonomiskt område och familj, utifrån deras berättelser. Studiens resultat visade att arbetslösa unga vuxna hade ett engagemang att förändra situationen som arbetslös. Förutsättningarna att ta sig in på arbetsmarknaden var olika beroende på stöd och bakgrund. Ledarna för projektet arbetade med att motivera, informera och stödja deltagarna. Slutsatsen är att att förutsättningarna för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden ser olika ut beroende på vilket socioekonomisk område de är uppvuxna i samt familjeförhållande. Ledarna för arbetslöshetsprojektet individanpassar stödet för att kunna möta individens behov av stöd. Det stödet som de unga vuxna får har en betydelse för att individen ska kunna ta ansvar för sin situation som arbetslös.

No description available.

I dagens Sverige är det brist på arbete inom ett stort antal yrkesområden. Detta leder till att många med akademisk utbildning har svårt för att hitta arbete inom sitt kompetensområde. Troligtvis är detta påfrestande för de arbetslösa akademikerna med många års studerande och eventuella studieskulder bakom sig. Att arbetslöshet är en ohälsodeterminant vet vi, men vad vi har undersökt är hur den påverkar den upplevda hälsan och i vilken utsträckning, hos unga med en examen från universitet eller högskola. Detta har vi gjort genom en kvalitativ intervjustudie. Resultatet av vår studie visar att det skett en förändring i den upplevda hälsan hos intervjupersonerna sedan de blev arbetslösa.

Vi befinner oss idag i en tid med hög ungdomsarbetslöshet. Arbetsmarknaden för unga har förändrats och deras inträde på arbetsmarknaden har senarelagts. Till viss del handlar det om att ungdomar befinner sig i utbildningssystemet längre men även arbetslösheten bland unga har stigit. Det har gjort att arbetslöshet bland ungdomar ofta har hamnat i fokus i den politiska debatten. I debatten har förslag på hur situationen kan förändras diskuterats, de största förslagen är utbildning, praktik och sänkta arbetsgivaravgifter. Den stigande arbetslösheten bland ungdomar har relaterat till att Arbetsförmedlingens har utökat sitt stöd för dem.Syftet med denna uppsats var att studera och analysera arbetslösa ungdomars egna tankar och reflektioner kring sin arbetslöshet. Jag har också studerat hur arbetslösa ungdomar själva tänker kring sitt möte med arbetets fält samt hur de upplever Arbetsförmedlingens stöd i jobbsökandet.För att studera detta har jag genomfört sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med arbetslösa ungdomar. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av Bourdieus teorier kring fält, kapital och habitus. Studien visar att ungdomarna i sin arbetslöshet och i sitt sökande efter arbete agerar efter sina föreställningar om arbete. Ungdomarnas syn på Arbetsförmedlingens stöd har varierat, en del är positiva medan andra inte förstår nyttan med dem. Deras förklaringar till sin arbetslöshet har också skiftat då det sett orsaker både inom och utanför sig själva. Olika anledningar till varför de vill ha ett arbete har funnits, ett starkt motiv har varit en inkomst, då det möjliggör andra delar av livet.

Arbetslöshet är ett brett socialt fenomen som påverkar en stor del av befolkningen i någon utsträckning. Denna studies syfte är att undersöka hur arbetslöshet porträtterats och hur det beskrivs ha påverkat de enskilda användarnas livssituation på internetforumet Familjeliv. För att genomföra studien har en kvalitativ netnografisk metod använts. Metoden innefattar ett betraktande av texter som skrivits på internet. Materialet har analyserats med en tematisk analys. Det huvudsakliga resultatet i studien är att det framkommer olika beskrivningar av arbetslöshet, både positiva och negativa perspektiv. Begränsningar i relationer och ekonomi samt en känsla av hopplöshet beskrivs vara en följd av arbetslösheten. Resultatet visar även på hur det är att söka ett arbete efter en period som arbetslös och det ansågs svårt att möta arbetsgivarens krav och förväntningar. Resultatet överensstämmer till stor del med den tidigare forskningen inom området, däremot finns vissa skillnader, exempelvis beskrivningen av arbetslöshet som något positivt. När resultatet var fastställt tillämpades KASAM-teorin för ytterligare förståelse av det som framkommit i resultatet. KASAM-teorin förklarar hur motståndskraftig en individ är gentemot påfrestningar i livet och att känslan av begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet är de faktorer som ökar eller minskar motståndskraften. I analysen kopplas resultatet samman med tidigare forskning samt den valda teorin. Slutsatserna är att arbetslöshet innebär en stor påfrestning för den enskilde i form av bland annat psykisk ohälsa, ekonomiska begränsningar och svårigheter i jobbsökandet, samt att det krävs mer stöd från professionella vid arbetslöshet.

Tidigare forskning har kunnat visa signifikanta förbättringar i betygen för elever inom de kommuner som har en större andel av sina elever i fristående skola. Utifrån de resultaten driver vi tesen att högre betyg är en följd av en ökad kunskapsnivå och att denna ökade kunskapsnivå borde leda till effekter i hela kommunen. I denna uppsats analyseras hur arbetslöshet, inkomst och egenföretagande i Sveriges kommuner har påverkats av den ökade konkurrensen på skolmarknaden. Vår hypotes är att en högre andel elever i fristående gymnasieskola sänker arbetslösheten och höjer inkomstnivån. Vi undersöker även elevandelarnas effekt på andelen egenföretagare i kommunen. Effekterna söks i en ekonometrisk paneldataanalys där 284 av Sveriges kommuner följs över en tidsperiod om drygt 20 år. I modellerna skattas andelar av arbetslöshet, inkomst och egenföretagare mot andelen elever i fristående gymnasieskola i föregående perioder med hjälp av en Fixed Effect Model. Vi finner ett negativt samband mellan elevandelen och arbetslöshet och en positiv påverkan på inkomst av andelen elever. Effekterna på inkomsten är svagare än de är på arbetslösheten, och styrkan i effekterna skiljer sig beroende på vilken fördröjning vi antar i modellen. Effekten på egenföretagande varierar i skattningarna i olika riktningar beroende på vilka förklaringsvariabler vi inkluderar utöver elevandelar från olika perioder. Genom våra regressioner finner vi förklarande samband men vi har svårigheter att bevisa en rådande kausalitet. / Previous research has shown significant improvements in grades for the students in municipalities that have a larger percentage of their students in independent schools. Based on these results, we run the hypothesis that higher grades are a result of an increased level of knowledge and that this increased level of knowledge should lead to effects in the entire municipality. This paper analyses how unemployment, median income and enterprise in Sweden's municipalities have been affected by the increased competition in the school market. Our hypothesis is that a higher share of students in independent high school lowers unemployment and raises incomes. We also examine the effect on the rate of enterprise in the municipality due to the share of students. The effects have been searched in an econometric panel data analysis in which 284 of Swedish municipalities are followed over a period of 20 years. The models are estimated with percentages of unemployment, income and enterprise compared with the percentage of students in independent high schools in previous periods using a Fixed Effect Model. We find a negative relation between the students and the percentage of unemployment and a positive relation between income and the proportion of students. The impact on earnings is weaker than it is on unemployment and the effects vary depending on the delay we assume in the model. The effect on enterprise varies in estimates with different directions depending on the explanatory variables we include in addition to student shares from different periods. Through our regressions we find connecting relationships but we have difficulties in proving an existing causality.

<p>Denna uppsats har för avsikt att undersöka det negativa sambandet mellan arbetslöshet och tillväxt i svenska län. Sambandet vi använder oss av är den inom nationalekonomin välkända Okun’s lag. Denna lag kommer vi att applicera på Sveriges 21 län mellan åren 1986 till 2003. Vi förväntar oss att sambandet kommer att variera mellan länen. Vi har även tagit med tidigare regional forskning från USA där man har estimerat Okun’s lag för 26 delstater. Uppsatsen tar även upp troliga faktorer som inverkar på sambandet, detta är gjort för att läsaren skall kunna bilda sig en uppfattning om de bakomliggande orsakerna till variationen i sambandets styrka mellan de svenska länen.</p>