Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vad unga arbetslösa med utomeuropeisk bakgrund anser om sin situation och sina framtidsmöjligheter, för att få en ökad förståelse om deras situation och upplevelser. Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter med utomeuropeisk härkomst i åldrarna 16-25. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och analysen har byggt på tidigare forskning samt socialpsykologiska teorier. Resultaten visar att individerna upplever att de står utanför samhället och dess sociala medborgarskap pga. avsaknaden av ett arbete samt att de anser sig stämplad en negativ social identitet av samhället, både i arbetslivet och på fritiden, vilket följaktligen bidragit till social exklusion och sämre förutsättningar till erhållandet av arbete. Därtill framkommer det en efterlysning från dessa individer av en annorlunda individanpassad arbetssätt för minoritetsgrupper med handläggare med kulturkompetens, för att följaktligen skapa bättre förutsättningar till arbete för dem.

Att beskriva hur unga kvinnor med psykisk ohälsa som deltar i en kognitivt inriktad självstärkande intervention, resonerar avseende sina resurser och möjligheter för att skapa förutsättningar till att skaffa ett arbete/studera och komma in i en social gemenskap. Vidare är syftet att kartlägga vilka motiv och förväntningar informanterna hade för att gå utbildningen.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur utanförskapsbegreppet, som är ett närliggande begrepp till begreppet socialexklusion, konstrueras av arbetsutskottet i den nutida svenskariksdagspolitiska debatten. Uppsatsen undersöker även hur begreppet utanförskapär relaterat till arbetslöshet och fas 3, som är ett arbetsmarknadspolitisktprogram för arbetslösa människor. Vidare undersöker uppsatsen hurarbetsmarknadsutskottet konstruerar den önskvärda medborgaren.Forskningsmetoden som används är kritisk diskursteori och kritisk diskursanalysmed inspiration av James Paul Gee. Resultaten kategoriseras i fyra teman inomutanförskapsdiskursen. Denna nutida politiska diskursen konstruerar en ordningav logik och moral inom vilken utanförskap är en metafor för arbetslös; attvara utanför är att vara utanför arbetsmarknaden, vilket innebär att diskursenkonstruerar en generaliserad bild av arbetslösa - som att samtliga arbetslösabefinner sig i utanförskap. Vidare konstruerar diskursen den önskvärdamedborgaren som arbetande, formellt utbildad och icke-invandrare. Resultatendiskuteras i relation till både svensk och internationell forskning kringutanförskap och social exklusion.

The aim of the study was to examine individuals' experiences of participating in 5 week mindfulness program as a tool for job seekers. Qualitative methods were used to inter­view three students and two mindfulness educators. The informants were asked to an­swer questions about their experiences of having participated or practiced mindfulness in the project.   The results showed that all respondents experienced the project as positive. The partici­pants describe that the project helped them to get out and meet other people and with routines in their life. The par­ticipants also said that unemployment caused alienation and they felt themselves to have poorer health when they were unemployed. Stress has been something that affected eve­ryone in different ways, but that all participants felt the stress when they were unem­ployed. All informants reported that mindfulness was a great tool for stress manage­ment, although some were skeptical about mindfulness when they initiated the project. / Arbetslösheten och ohälsan ökar i Sverige och forskning har visat att det kan finnas samband däremellan. Arbetslösa upplever även högre grad av stress än individer med arbete. För att hantera stress finns mindfulness som ett hjälpmedel, vilket arbetsmark­nadsprojektet har tagit till vara på. Syftet med denna studie var att undersöka individers upplevelser av att ha deltagit i en fem veckors mindfulness utbildning som ett hjälpme­del vid arbetssökande.  Kvalitativ metod användes för att intervjua tre deltagare och två mindfulnessutbildare som utfördes på LOK-centret i Sandviken. Informanterna fick svara på frågor om deras upplevelser av att ha deltagit eller utbildat i arbetsmarknads­projektet. Data analyserades med inspiration av induktiv innehållsanalys där intervju­erna transkriberades och delades upp i kategorier och teman.   Resultatet visade att samtliga informanter upplevde att projektet var någonting positivt. Projektet medförde att deltagarna fick komma ut och träffa andra människor och att det gav rutiner i deras liv. Arbetslöshet medförde utanförskap beskrev de tre deltagarna, och de upplevde sig själva ha sämre hälsa när de var arbetslösa än efter att ha deltagit i pro­grammet. Under tiden deltagarna var arbetslösa upplevde samtliga att de var stressade men både deltagare och utbildare ansåg att mindfulness var ett bra hjälpmedel vid han­tering av stress även om vissa var skeptiska till mindfulness från början.

Syftet med denna uppsats är att empiriskt testa Browns jämviktsmodell, genom att på regional nivå i huvudsak undersöka relationen mellan flöden av arbetskraft och arbetslöshet. Uppsatsen testar även för fler variabler för regionala karaktäristika som i tidigare litteratur används för att förklara regional arbetslöshet. Med hjälp av poolad regression och upprepade tvärsnitt erhålls varierande resultat för observationsperioden 2007-2011. Den årsvisa variationen i resultatet är tydlig dels genom signifikansen hos de årsvisa intercepten i regressionen baserad på poolad data, men också på hur koefficienter varierar i de upprepade tvärsnitten. Detta leder oss till slutsatsen att Browns jämviktsmodell varierar i hur väl den fungerar empiriskt över observationsperioden. En trolig orsak till de varierande resultaten är den exogena chocken, finanskrisen, som nådde Sverige år 2008.

Denna studie handlar om unga arbetslösa i åldrarna 18-25år som lever på försörjningsstöd. Jag belyser hur de upplever sin situation och hur den påverkar dem, samt vilka uppfattningar de har om socialtjänsten och arbetsförmedlingen.

The purpose of this study was to examine what participants in the third phase (fas 3) of the Swedish unemployment program, Jobb- och utvecklingsgarantin, think about their situation, what they think about the program and if they feel stigmatized due to their unemployment. The data for the study was collected at one of the organizers of the program, which provides an introduction program for the participants. A qualitative method was used and the data was collected through six semi-structured interviews. The results were analyzed using Antonovskys theory of Sense of Coherence (SOC). The conclusions of the study were that the participants felt support from the staff at the organizer. However several of the respondents did not think that the activity at the organizer was meaningful. The respondents asked for interventions such as work practice or education instead. The benefits of taking part in the organizers program was support from the staff and other participants, structure of life and for some, the joy of learning new interesting things.

Studien syftar till att belysa synen på arbetslöshet som samhällsproblem, genom att studera begreppet ”arbetslinjen”. Studien har tre fokuspunkter: synen på den arbetslöse, värdet av arbete respektive hur staten kan motverka arbetslöshet.  Studien utgår ifrån en massmedial arena under valrörelsen år 2006 och med ett empiriskt material hämtat från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien tar sin grund i ett socialkonstruktionistiskt synsätt och använder sig av metoden kritisk diskursanalys. I studien framkommer två bilder av synen på arbetslöshet; antingen är det individens skyldighet att vara anställningsbar eller statens plikt att skapa en arbetsmarkand som anpassas till individen. Studien avslutas med en diskussion kring relationen mellan staten och dess medborgare utifrån synen på arbetsmoral samt hur statens åtgärder för att bekämpa arbetslöshet blir legitima.

Studiens syfte är att med utgångspunkt i två olika kreativa verksamheter som riktar sig till långtidsarbetslösa undersöka hur hälsan påverkas av att vara arbetslös, samt om och i så fall på vilket sätt man kan använda skapande som verktyg i arbetet med att förbättra självförtroendet, självbilden och den psykiska hälsan hos deltagare som upplever brist på detsamma. Åtta halvstrukturerade intervjuer har genomförts med arbetsledare och före detta deltagare från de två aktuella verksamheterna, samt representanter från Arbetsförmedlingen. De centrala frågeställningarna i studien har varit: • Hur påverkar arbetslöshet känslan av hälsa och välmående? • På vilket sätt kan skapande verksamhet främja välmående? • Hur kan vi använda dessa kunskaper för att minska de negativa hälsoeffekter som riskerar drabba den som saknar arbete? När resultatet från intervjuerna förankrats med hjälp av tidigare forskning, visade resultatet bland annat att arbetslöshet ofta leder till ohälsa. Skapande verksamhet kan vara till glädje och nytta för den som lider av ohälsa. Skapande har positiv effekt när det sker i möte med andra skapande individer och integrerat med reflekterande samtal och diskussioner. Denna kunskap används på olika sätt inom de två verksamheter jag studerat. Resultatet tyder också på att deltagarnas välmående efter verksamheten bara beror på om den lett fram till sysselsättning eller ej, utan det verkar som att verksamheten i sig kan fylla en funktion av att vara stärkande för självförtroende och välbefinnande.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utländskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser är de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom området belyser arbetslösheten som ett samhälligt dilemma och menar att den grupp av människor som drabbas värst är grupper av utländskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll på Grundad teori där 6 djupintervjuer genomfördes. Från resultatet utkristalliserades kärnkategorin; utstötta från arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utländska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkänns av de svenska deltagarna då de uppger helt andra orsaker. Alla deltagare vet inte var de ser sig själva om ett år framåt och vågar inte uttala sig om framtiden vad beträffar arbetslivet på den riktiga arbetsmarknaden. För att bredda förståelsen av det funna resultatet valde jag att återkoppla den till Beck Ulrichs teori om risksamhället samt Erving Goffmans stigmateori.