Spelling suggestions: "subject:"arbetsmarknader"" "subject:"arbetsmarknaden""
1 |
Arbetstillfredsställelse,lön och interna arbetsmarknader : En kvantitativ studie av svenska arbetstagares arbetstillfredsställelseStålnacke, Rebecka, Vestman, Caroline January 2010 (has links)
<p>Arbetstillfredsställelse är ett ofta undersökt ämne inom samhällsvetenskapen och är av intresse för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Denna uppsats fokuserar dels på huruvida lön, både i dess absoluta och relativa form, har någon inverkan på arbetstillfredsställelsen. Den undersöker även huruvida personer som arbetar inom interna arbetsmarknader har en högre grad av arbetstillfredsställelse än personer som inte gör det. Det finns ett flertal indikatorer som kännetecknar interna arbetsmarknader och i denna uppsats undersöks tre av dessa. Uppsatsens syfte är således att studera arbetstillfredsställelse och vilka effekter lön samt ett eventuellt deltagande i interna arbetsmarknader får för arbetstillfredsställelsen. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvantitativ ansats. Datamaterialet som legat till grund för analysen är den svenska Levnadsnivåundersökningen från år 2000. Resultaten indikerar att absolut lön har en positiv effekt på svenska arbetstagares arbetstillfredsställelse. Det relativa löneläget, det vill säga individens lön i förhållande till andras, uppvisar dock ingen effekt på arbetstillfredsställelsen. Gällande interna arbetsmarknader så visar karriärmöjligheter på arbetet samt innehav av företagsspecifik kunskap en positiv inverkan på arbetstillfredsställelsen medan mängden internutbildning en individ erhållit inte visar någon signifikant effekt. Arbetstillfredsställelse är ett stort och komplext begrepp. För att få en djupare förståelse för begreppet föreslår vi bland annat att vidare studier skulle kunna komplettera de kvantitativa studier som gjorts genom en kvalitativ ansats.</p>
|
2 |
Arbetstillfredsställelse,lön och interna arbetsmarknader : En kvantitativ studie av svenska arbetstagares arbetstillfredsställelseStålnacke, Rebecka, Vestman, Caroline January 2010 (has links)
Arbetstillfredsställelse är ett ofta undersökt ämne inom samhällsvetenskapen och är av intresse för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Denna uppsats fokuserar dels på huruvida lön, både i dess absoluta och relativa form, har någon inverkan på arbetstillfredsställelsen. Den undersöker även huruvida personer som arbetar inom interna arbetsmarknader har en högre grad av arbetstillfredsställelse än personer som inte gör det. Det finns ett flertal indikatorer som kännetecknar interna arbetsmarknader och i denna uppsats undersöks tre av dessa. Uppsatsens syfte är således att studera arbetstillfredsställelse och vilka effekter lön samt ett eventuellt deltagande i interna arbetsmarknader får för arbetstillfredsställelsen. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvantitativ ansats. Datamaterialet som legat till grund för analysen är den svenska Levnadsnivåundersökningen från år 2000. Resultaten indikerar att absolut lön har en positiv effekt på svenska arbetstagares arbetstillfredsställelse. Det relativa löneläget, det vill säga individens lön i förhållande till andras, uppvisar dock ingen effekt på arbetstillfredsställelsen. Gällande interna arbetsmarknader så visar karriärmöjligheter på arbetet samt innehav av företagsspecifik kunskap en positiv inverkan på arbetstillfredsställelsen medan mängden internutbildning en individ erhållit inte visar någon signifikant effekt. Arbetstillfredsställelse är ett stort och komplext begrepp. För att få en djupare förståelse för begreppet föreslår vi bland annat att vidare studier skulle kunna komplettera de kvantitativa studier som gjorts genom en kvalitativ ansats.
|
3 |
Superlokala arbetsmarknader (SLA) : En studie av den lokala arbetspendlingen i SjuhäradSvensson, Mattias January 2012 (has links)
No description available.
|
4 |
Umeås lokala arbetsmarknad : En kvantitativ studie om Umeåregionens befolkningsutveckling under åren 2000-2015Krantz, Marie January 2017 (has links)
There is an urbanization trend in the world. Sweden is no exception. Today, approximately 85 percent of Sweden's population live in urban areas, which means that urbanization has grown considerably since the beginning of the 19th century when 90 percent of Sweden's population lived in rural areas. At the same time as urbanization has grown stronger, employment commuting, both within and across municipal boundaries, has increased. Improved infrastructure in the form of better road networks, faster and denser public transport and an increased number of passenger cars are all contributing factors to this. As an effect of the increased commuting, local labour markets have been expanded in many places and so-called regional enlargement has been created. The aim of this study is to map and analyse the development pattern, with the focus on the population, in the Umeå region during the period 2000 to 2015. The purpose is also to discuss the development in the region and it’s connection to theories and the general development. The study is a descriptive quantitative study based on municipal statistics from SCB. The study describes population development in different demographic dimensions for all municipalities in the Umeå region. The study's results indicate that the Umeå region has had a positive development between 2000 and 2015, but the differences within the region are high. Umeå municipality is the municipality that had the strongest growth, while the surrounding municipalities had a weak, and in some cases also a negative development. You can see clear traces of urbanization in the region, not only Umeå municipality has had a positive development, but primarily Umeå city. Keywords: population development, urbanization, local labor markets, regional enlargement, growth poles
|
5 |
Mining booms impact on local labor markets in Norrbotten county, SwedenAndrup, Axel, Sundström, Kristoffer January 2018 (has links)
The objective of this thesis has been to analyze whether booms in the iron ore market has any significant effects on local labor markets in certain municipalities in Norrbotten County during the time period 2000-2016. Previous research has established that certain types of booms and busts influenced local labor markets. The analysis was done by using panel data and regression models where the results where compared over non-mining and mining municipalities. The results gave a vague response with both conclusive and inconclusive results over the variables investigated. The main conclusion is that although the mining industry is a big part of local labor markets in Norrbotten County, it is important for firms and policymakers to understand that the mining industry is not the only important factor and that decisions should not be entirely based on the mining industry and its markets. / Målet med denna uppsats var att analysera ifall booms i järnmalmsmarknaden har någon signifikant påverkan på lokala arbetsmarknader i utvalda kommuner i Norrbotten under tidsperioden 2000–2016. Tidigare forskning har fastställt att vissa booms och busts kan influera lokala arbetsmarknader. Analysen har genomförts med paneldata och regressionsmodeller där resultat jämförts mellan gruvkommuner och ickegruvkommuner. Resultaten gav otydliga resultat då vissa var konklusiva medan andra inte var konklusiva. Den huvudsakliga slutsatsen som nåtts är att även om gruvindustrin är en viktig del av de lokala arbetsmarknaderna, är det viktigt för företag och beslutsfattare att förstå att gruvindustrin inte är den enda påverkande faktorn och att framtida beslut och satsningar inte enbart ska baseras kring gruvindustrin och dess marknad.
|
Page generated in 0.0373 seconds