Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Logistics and supply chain management in the construction sector is an area with great potential for improvements. Today, a lot of the workers time is spent on non-value adding activities. Research has shown that waste is a large proportion of the total production cost in building projects today. The purpose of this report is to analyze problems concerning logistics in the construction sector. Two of Skanska’s construction projects in Uppsala have been analyzed to identify problems. The goal of the thesis is to suggest solutions regarding logistics that will improve the work environment and efficiency. The result shows that companies would benefit from using smart logistic services like just in time deliveries and third party logistics. Services like this should be used even if the circumstances of the project don’t require it, as they are conducive to a better working environment and heightened effectivity. Recommendations include having well defined routines and selecting a person responsible for receiving deliveries. Communication and cooperation with other parties in the supply chain is also important. Planning and any subsequent follow-ups have to be carried out effectively and efficiently. / Logistik inom byggbranschen är ett område där det finns stora möjlig- heter för förbättringar och effektiviseringar. En stor andel av yrkesarbe- tarnas arbetstid går idag åt till icke värdeskapande aktiviteter. Under- sökningar har visat att endast 50 % av arbetstiden används till effektivt arbete. (Byggchefen, 2006) Det tillsammans med andra former av slöseri leder till stora kostnader. Slöseriet i byggprojekt uppskattas vara så stort som 30-35 % av projektetens produktionskostnad. (Josephson & Saukkoriipi, 2005) Syftet med examensarbetet är att genom intervjuer, enkäter och obser- vationer undersöka logistikproblem inom byggbranschen. Två av Skanskas byggprojekt i Uppsala undersöks i denna rapport för att iden- tifiera problem. Målet med examensarbetet är att ta fram lösningsför- slag som förbättrar arbetsmiljö och effektivitet genom förbättrade lös- ningar kring logistik. Rapporten visar att företag inom byggbranschen bör satsa på utomstå- ende tjänster med smarta logistiklösningar för att förbättra arbetsmiljö och effektivitet. Lösningar som kan användas är behovsstyrda leveran- ser och tredjepartslogistik med tjänster som sampackning, mellanlag- ring och inbärningstjänster. Tjänsterna kan vara bra att använda även då omständigheterna runt projektet ej kräver det eftersom det ger bättre arbetsmiljö och effektivitet. Rekommendationer ges till att ha tydliga rutiner och utse en ansvarig person för mottagning av material. Samarbete och kommunikation med övriga aktörer i försörjningskedjan är viktig. Även planering och upp- följning av denna är nödvändig för att logistiken ska kunna fungera på ett effektivt sätt.

Diss., Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Diss. (sammanfattning) Lund : Univ. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Trots ett stort fokus på säkerheten inom Sveriges byggföretag, är det tre gånger så stor risk att råka ut för en allvarlig olycka på en byggarbetsplats jämfört med andra branscher. Att hyra in utstationerad arbetskraft är idag vanligt i byggbranschen och visar inte någon tendens till att avta. De största utmaningarna på en arbetsplats med utstationerad arbetskraft är kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader, enligt tidigare studier. Studiens syfte är därför att undersöka hur dessa utmaningar påverkar byggarbetsplatsens säkerhet. Vad för metoder som används för att övervinna dessa, vilka brister som finns i metoderna och vilka förbättringsmöjligheter det finns för säkerhetsarbetet med utstationerad arbetskraft.  I studien har en kvalitativ metod använts, där semistrukturerade intervjuer med arbetsledningen på Skanska har utförts. Genom en tematisk analys har följande frågeställningar besvarats 1. Hur påverkas säkerheten på en byggarbetsplats på grund av kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader vid utstationerad arbetskraft; 2. Vilka metoder använder sig ledningen av på plats för att säkerställa att ett säkert arbete utförs vid utstationerad arbetskraft, och vilka brister finns det i metoderna; 3. Vilka förbättringsmöjligheter finns det för säkerhetsarbetet vid utstationerad arbetskraft.  Resultatet från intervjuerna och den insamlade teorin analyserades och genererade i fyra teman: 1. Språkkunskaper och kommunikationsvägar ställer till med problem; 2. Kulturella skillnader och hierarkiska nivåer påverkar säkerhetsarbetet; 3. Standardiserade metoder anses som bäst lämpliga; 4. Långsiktiga lösningar hade förbättrat säkerhetsarbetet.  Kommunikationssvårigheter påverkar säkerheten negativt. Det är främst språkbristen hos den utstationerade arbetskraften som det grundar sig i. Språkbristen leder till att det kan uppstå missförstånd som försämrar säkerheten på byggarbetsplatsen. De kulturella skillnaderna påverkar däremot säkerheten både positivt och negativt. Den utstationerade arbetskraften gör oftast exakt det som de blivit tillsagda att göra, vilket medför att de följer de säkerhetsregler och krav som finns på byggarbetsplatsen. Men de tar däremot inga egna initiativ eller säger ifrån, gällande om ett moment inte kan utföras riskfritt, vilket påverkar säkerheten negativt. På grund av olika risktänkt och med ett fokus på att producera hos den utstationerade arbetskraften, påverkas också säkerheten negativt. Man vill ha kvar de positiva påverkningarna på säkerheten, men vill hitta lösningar för att kringgå de negativa påverkningarna på säkerheten. Metoderna som bäst lämpar sig är de standardiserade metoderna, dessa i sig är inte bristfälliga, men kan behöva tillämpas beroende på arbetskraft. Att arbeta bort kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader som påverkas säkerheten negativt leder till ett bättre säkerhetsarbete. Förbättringen för säkerhetsarbetet anses vara möjlig genom ett långsiktigt samarbete med den utstationerade arbetskraften. Studien belyser flera möjliga metoder för att underlätta utmaningarna som uppstår med utstationerad arbetskraft, men även områden som kräver vidare forskning.

Bakgrund: Rasism är ett system för social ojämlikhet som skapar negativa stereotyper samt hierarkiska strukturer baserat på etnicitet, nationalitet eller fysiska egenskaper. Rasism återfinns även i institutioner och samhälleliga strukturer. En påfrestande arbetsmiljö, sjuksköterskebrist och demografiska förändringar är några av sjuksköterskeprofessionens utmaningar. Rasism mot sjuksköterskor behöver identifieras för att förbättra sjuksköterskors arbetsmiljö.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av rasism i sin profession. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Tre teman identifierades; En rasistisk arbetsmiljö, Rasismens direkta och indirekta konsekvenser för sjuksköterskan och Ett ojämlikt arbetsliv. Sjuksköterskor utsattes för rasism av patienter, närstående och kollegor. Rasismen påverkade sjuksköterskornas mående negativt och resulterade i ett ojämlikt arbetsliv som begränsade deras möjligheter att göra karriär.  Slutsats: Rasism inom sjuksköterskeprofessionen är ett arbetsmiljöproblem som påverkar sjuksköterskors mående och karriärmöjligheter negativt samt riskerar att förvärra sjuksköterskors redan ansträngda arbetssituation. Det krävs tydliga policys för att motverka rasism inom organisationer och institutioner. De principer som kännetecknar global omvårdnad bör tillämpas i arbetet mot rasism för att möjliggöra en hållbar framtid för sjuksköterskeprofessionen och bidra till en god hälsa för nuvarande och kommande generationer.

The purpose of this essay is to study cooperation between the Police and the Social Services in cases regarding intimate partner violence. The research questions aim to focus on the employees experiences of cooperation and their opinions on what they think works and doesn’t, linked to the employees occupational health and work environment. Previous research indicates that the cooperation between the authorities is efficient and that it generates positive results. It also displays the fact that there are areas of improvements and measures to enhance the work environment even more. The theory of KASAM (sense of coherence) is used as a scientific approach to interpret and understand the health of the employees as a result of an improved cooperation between the authorities. The result of this study indicates as previous research describes, that there are several aspects of cooperation between the employees that need to be improved and develop further. There is a lack of Swedish studies regarding cooperation between the Police and Social Services in cases of intimate partner violence and its impact on a health-promoting working life. Continued research in the form of a similar study with a larger number of participants should be conducted in order to generate a more unambiguous results.

Lic. (sammanfattning) Göteborg : Univ., 2004. / Härtill 2 uppsatser.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera vad olika ledare gör för att främja medarbetarnas hälsa när medarbetarna både arbetar på kontor och på distans. Problemformulering: Vad gör ledare för att främja hälsan för medarbetarna under hybridformer? Metod: Det här är en tvärsnittsstudie som behandlar fenomenet hälsofrämjande ledarskap under hybridformer med en deduktiv forskningssats och där datainsamling har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visade vad ledare gör för att anpassa sitt ledarskap för att kunna främja hälsan för sina medarbetare under hybridformer. Ledarna i vår studie kompletterade varandra genom olika strategier och tillvägagångssätt för att kunna besvara problemformuleringen. / Purpose: The purpose of the thesis is to identify what different leaders do to promote coworkers' health when coworkers work both in the office and remote. Statement of problem: What do leaders do to promote coworkers' health in hybrid forms?  Method: This is a cross-sectional study that deals with the phenomenon of health-promoting leadership under hybrid forms with a deductive research approach and where data was collected through qualitative semi-structured interviews. Conclusion: The study identified what leaders do to adjust their leadership in order to promote health for their coworkers. The leaders in our study complemented each other through different approaches in order to answer the statement of problem.