Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Purpose – The purpose of this study is to identify patterns in the absence due to illness at a distribution center with higher absence due to illness compared to other companies in the same industry, and to investigate how managers work with routines for absence due to illness. To achieve the purpose, it has been divided into two research questions: Which patterns in absence due to illness can be found at a distribution center with higher sick leave compared to other companies in the same industry? How do managers work with routines regarding the absence due to illness at a distribution center with higher sick leave compared to other companies in the same industry? Method – Theories about sick leave, work environment, psychosocial health, motivation, organization and leadership were collected to fulfil the purpose of the study. A case study was carried out to collect empirical data on the basis of interviews and document studies which then were compared with the theory for further analysis. Findings – The study identifies patterns that were found after mapping the statistics of the absence due to illness on the case company. The result shows that women have higher absence due to illness than men, mostly younger women and older men. Permanent and temporary employees have more absence due to illness than workers on deputy posts and that employees who have worked one to three years have more absence due to illness than other groups. The mapping also shows that employees have the highest sick leave in the fall, on Mondays and only one day is most prevalent. There are clear routines regarding sick leave and rehabilitation at the case company. Improvements can be made with the documentation in the web-portal for sick leave, how the first day reporting sick should be done, and that a comprehensive action plan could be designed for managers to use. The study shows that the managers who are committed and have a higher focus on creating a good group dynamic through activities generally have lower absence due to illness. By creating a satisfying work environment where employees have the opportunity to participate, influence, take responsibility, develop and be seen and heard can therefore improve productivity, motivation and workplace health. Implications – A mapping of absence due to illness can improve the same work on other companies and create a greater understanding of why some groups have higher absence due to illness in the workplace than others. This case study also shows that the work environment, motivation and leadership are essential to encourage health in the workplace which can be applied on companies in several sectors. Limitations – Deviation may have occurred as a large amount of data during the study was processed. To do a mapping is considered generalizable but the result may differ between companies, therefore is the study not applicable in all contexts. The authors consider however that the study could be applied in general to other businesses as work environment and absence due to illness is an issue in all industries. / Syfte – Syftet med studien är att kartlägga mönster i sjukfrånvaro på en distributionscentral vars sjukfrånvaro är högre än liknande aktörer inom samma bransch samt att undersöka hur chefer arbetar med rutiner kring sjukfrånvaro. För att uppnå syftet har det brutits ned i två frågeställningar: Vilka mönster kring sjukfrånvaro kan hittas på en distributionscentral vars sjukfrånvaro är högre än liknande aktörer inom samma bransch? Hur arbetar chefer med rutiner kring sjukfrånvaro på en distributionscentral vars sjukfrånvaro är högre än liknande aktörer inom samma bransch? Metod – Teorier om sjukfrånvaro, arbetsmiljöarbete, psykosocial hälsa, motivation, organisation och ledarskap samlades in för att uppfylla studiens syfte. En fallstudie genomfördes för att samla in empiri utifrån intervjuer och dokumentstudier som sedan jämfördes med teori för vidare analys. Resultat – Studien identifierar mönster som framkom efter kartläggningen av sjukfrånvarostatistiken på fallföretaget. Resultatet visar att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män, främst yngre kvinnor och äldre män. Tillsvidareanställda och visstidsanställda har högre sjukfrånvaro än anställda på vikariat samt att medarbetare som varit anställda ett till tre år har högre sjukfrånvaro än övriga grupper. Kartläggningen visar dessutom att anställda har högst sjukfrånvaro på hösten, måndagar och att en dag är mest förekommande. Det finns tydliga rutiner kring sjukfrånvaro och rehabilitering på fallföretaget. Förbättringar kan göras med dokumentation i fallföretagets webbportal för sjukfrånvaro, hur första sjukanmälan ska gå till samt att en åtgärdsplan på gruppnivå skulle kunna utformas för chefer att använda. Studien visar att de chefer som är engagerade och har högre fokus på att skapa gemenskap genom aktiviteter generellt har lägre sjukfrånvaro. Genom att skapa en tillfredsställande arbetsmiljö där medarbetare har möjlighet att delta, påverka, ta ansvar, utvecklas samt bli sedda och hörda kan därmed produktiviteten, motivationen och hälsan på arbetsplatsen förbättras. Implikationer – En kartläggning av sjukfrånvaro kan underlätta arbetet med sjukfrånvaro på andra företag och skapa en större förståelse kring varför vissa grupper har högre sjukfrånvaro än andra på arbetsplatsen. I studien framgår dessutom att arbetsmiljöarbete, motivation och ledarskap är viktigt för att främja hälsan på arbetsplatsen vilket kan appliceras på företag inom flera branscher. Begränsningar – Avvikelser kan förekomma då en stor mängd statistik under studien har bearbetats. Metoden att göra en kartläggning anses generaliserbar men resultatet kan skilja sig mellan olika företag, därför kan inte hela studien tillämpas i alla sammanhang. Författarna anser däremot att studien bör kunna appliceras på andra verksamheter då frågor om arbetsmiljö och sjukfrånvaro är aktuellt i alla branscher.

Bakgrund: Just nu råder brist på vårdplatser på flera svenska sjukhus. Detta har lett till att vårdavdelningar överbeläggs, vilket hittills lösts bland annat genom att utlokalisera patienter till andra avdelningar än den dit de egentligen tillhör. Följande studie behandlar olika aspekter relaterade till vården av dessa patienter, även kallade satellitpatienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda satellitpatienter. Metod: En intervjustudie med deduktiv ansats genomfördes, där data samlades in via semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades slutligen utifrån Hsieh och Shannons beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sex huvudkategorier har identifierats; Effekter av att utlokalisera patienter, Kommunikation mellan vårdgivare, Vårdpersonalens kompetens, Arbetsmiljö, Teamarbete samt Förslag till förbättringar. Dessa beskriver tillsammans sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda satellitpatienter. Konklusion: I studien framkom att sjuksköterskornas erfarenheter i samband med vården av denna patientgrupp främst genomsyras av en oro kring en bristande patientsäkerhet. Deltagarna lyfter vidare att sjuksköterskors arbetsmiljö och arbetsvillkor behöver förbättras för att kunna öppna upp vårdplatser, minska antalet satellitpatienter och därmed kunna bedriva en patientsäker vård. / Background: A shortage of hospital beds prevails in Swedish hospitals at the moment. This has led to care unit overcrowdings, which so far has been solved by outlocation of patients. This study’s background presents a variety of aspects related to these patients’ care, who sometimes also are called satellite patients. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for satellite patients. Method: An interview study with a deductive approach has been conducted. Data was collected by semi-structured interviews with eight registered nurses. The interviews were recorded, transcribed and lastly analyzed from Hsieh and Shannon’s description of qualitative content analysis. Result: Six categories were identified; Effects of Outlocating Patients, Communication Between Caregivers, Competence Among Nursing Staff, Work Environment, Teamwork and Suggestions for Improvement. Together, these describe the nurses’ experiences of caring for satellite patients. Conclusion: Nurses’ experiences of caring for these patients were mainly characterized by a concern for patient safety. The participants also mentioned that nurses’ work environment and work terms needs to improve in order to open hospital beds, reduce the number of satellite patients and thereby maintain a safe and equivalent care.

The main subject for this essay is how the possibility of recovery can be used as a resource in situations of high workload. The applicable law will be examined on the basis of the question what is the law in force at the possibility of recovery. The essay also touches the topic of delegation and what level of knowledge, competence and authority the managers have, to do the delegated work regarding work environment. The essay aims to investigate the new regulation AFS 2015: 4 which came into force on march 31 2016. This regulation is an effect of the high sickness rates that emerged in a survey conducted by the Work Environment Authority. According to the survey, the most common cause of sick leave among women is attributed to organizational and social factors. Employment law regulation in the form of the Work Environment Act and the regulations of the Work Environment Authority is processed to provide answers to the questions. Knowledge of stress and recovery are also given space in the essay. Furthermore, interviews were held as a part of a survey on selected businesses to examine how these companies work with the possibility of recovery. The survey also investigated how the companies work after implementation of the new regulation AFS 2015: 4 and the effects the regulation had on operations. All businesses have an over-representation of women. This selection was conscious because the paper has an overall gender perspective. The analysis concerns the legal research and empirical data processed in the paper to give answers to the questions. The Work Environment Act and the new regulation of AFS 2015: 4 can be concluded that the employer's health and safety responsibilities are far-reaching. Possibility of recovery given the fullest extent through breaks in the workplace. It is thus important that the employer ensures that the breaks are both scheduled and utilized. Whether the new regulation had any impact on sick leave, is in the current situation difficult to confirm. / Kandidatuppsatsens huvudämne är hur möjlighet till återhämtning kan användas som resurs vid hög arbetsbelastning. Gällande rätt kommer granskas utifrån frågeställningen vad gällande rätt är, vid möjlighet till återhämtning. Uppsatsen berör även ämnet delegering samt vad chefer har för kunskap, kompetens och befogenhet för att utföra ett delegerat arbetsmiljöarbete. Uppsatsen syftar till att utreda den nya föreskriften AFS 2015:4 som trädde i kraft 31 mars 2016. Föreskriften är en effekt av det höga sjuktal som framkommit i en undersökning utförd av arbetsmiljöverket. Enligt undersökningen kan den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland kvinnor, härledas till organisatoriska och sociala faktorer. Arbetsrättslig reglering i form av Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter bearbetas för att ge svar till frågeställningarna. Kunskaper om stress och återhämtning ges även utrymme i uppsatsen. Vidare har en kartläggning gjorts på utvalda verksamheter för att granska hur dessa verksamheter arbetar med möjlighet till återhämtning. I kartläggningen utreds även hur verksamheterna arbetar efter implementeringen av den nya föreskriften AFS 2015:4 och vilka effekter föreskriften haft på verksamheterna. Samtliga verksamheter har en överrepresentation av kvinnor. Detta urval var medvetet då uppsatsen har ett övergripande genusperspektiv. Analysen berör den rättsutredning och empiri som bearbetats i uppsatsen för att ge svar på frågeställningarna. Genom Arbetsmiljölagen och den nya föreskriften AFS 2015:4 kan det konstateras att arbetsgivarens arbetsmiljöansvar är långtgående. Möjlighet till återhämtning ges i största utsträckning genom raster på arbetsplatserna. Det är således viktigt att arbetsgivaren säkerställer att rasterna är båda schemalagda samt utnyttjas. Huruvida den nya föreskriften haft någon påverkan på sjuktalen, är i dagsläget svårt att bekräfta.

The purpose of this paper is to analyze how the employee interview affects the employees’ motivation, work satisfaction, psychosocial work environment and the opportunity to develop. To find out how the employees experience this, the study is of a qualitative nature. The employees’ experience of employee interviews is investigated through semi- structured interviews with consultant managers at various companies. The theoretical framework used to analyze the results is Karasek and Theorell's (1990) theory of stress in working life, Herzberg's (1993) theory of hygiene factors and motivational factors at work, and finally Maslow's (Maslow och Frager 1987) hierarchy of needs. The result shows that the employee interview increases motivation by discussing the employees result, offer support and talk about the opportunity to develop. It also leads to an improved relationship with the boss which increases the work satisfaction. The psychosocial work environment is indirectly affected, since the interview makes room to talk about the employees’ mood, the colleagues and the workplace. Development opportunities are also affected in a positive sense, as the employee can lift his or her long-term goals during the employee interview. The consultant managers in this study have a positive picture of the employee interview and believe that it is necessary to do feel good and do a good job. / Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur medarbetarsamtalet påverkar medarbetarens upplevelser av motivation, tillfredsställelse, chans till utveckling och den psykosociala arbetsmiljön. För att ta reda på hur medarbetare upplever detta är studien av kvalitativ karaktär. Upplevelsen av medarbetarsamtal undersöks genom semistrukturerade intervjuer med konsultchefer på olika företag inom bemanning-och rekryteringsbranschen i Stockholms län. De teoretiska ramverk som använts för att analysera resultatet är Karasek & Theorells (1990) teori om stress i arbetslivet, Herzbergs (1993) teori om hygienfaktorer och motivationsfaktorer i arbetet och till sist Maslows (1987) behovstrappa om hur motivation skapas. Resultatet visar att medarbetarsamtalet ökar upplevelsen av motivationen genom känslan av stöd, diskussion av resultat och möjlighet till utveckling. Det leder även till en förbättrad relation till chefen och handlar mycket om trivseln på arbetsplatsen vilket ökar tillfredsställelsen. Den psykosociala arbetsmiljön påverkas indirekt då medarbetarsamtalet ger utrymme att prata om mående, kollegorna i teamet och på arbetsplatsen. Även utvecklingsmöjligheterna påverkas i positiv bemärkelse då medarbetaren kan lyfta upp sina långsiktiga mål under medarbetarsamtalet. Konsultcheferna i denna studie har en positiv bild av medarbetarsamtalet och anser att det är ett nödvändigt verktyg för att trivas och göra ett bra jobb.

Diss. Umeå : Univ., 2004. / S. 239-253: Bibliografi.

Diss. Stockholm : Univ., 2003.

Industri 4.0 är idag ett omtalat koncept inom industrin som innebär att fabriker ska digitaliseras och automatiseras för att kunna uppnå effektiva produktionsfördelar. Intern transport är ett av områdena som går att automatisera där man kan ersätta de traditionella truckarna med förarlösa truckar, så kallade Automated Guided Vehicles. Syftet med arbetet var att få en förståelse för vilka faktorer som är viktiga vid implementering av självkörande truckar. För att uppnå syftet använde studien sig av följande frågeställning: • Vilka viktiga faktorer behöver man ta hänsyn till vid implementering av självkörande truckar? Genom litteraturstudie, studiebesök, empiriskt material och ostrukturerade intervjuer kom studien fram till att följande huvudrubriker med tillhörande underrubriker är viktiga faktorer att ta hänsyn till vid implementering av självkörande truckar: System/IT Underhåll Batteri och laddning Support och service Förutsättningar i produktionen Övrigt Kostnader Målet med fallstudien var att ta fram en rekommendation angående vilken leverantör som är mest lämplig för applikationen utifrån specificerade krav och behov som möjliggör implementering av självkörande truckar i Electrolux’ produktion, med avseende på att förbättra arbetsmiljö och resurseffektivitet.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.