Svenska städer har det senaste århundradet växt sig täta vilket medfört utmaningar både konstruktions-, planerings- och logistikmässigt. Slöseri på byggarbetsplatser är väsentligt högre än på andra arbetsplatser och undersökningen Slöseri i byggprojekt visar att det uppgår i så mycket som 30-35% av projektets produktionskostnad. Produktionsprocessen är det som tillför värde till objektet och enligt rapporten Planering i svensk byggproduktion påverkas produktionen till stor del av planering och styrning. Med hjälp av en arbetsplatsdispositionsplan (APD-plan) och ett genomtänkt system för leveranser och godsmottagning kan detta behjälpas. Syftet med denna rapport var att identifiera styrande faktorer som påverkar upprättandet av APD-planer. Detta mynnade ut i ett antal råd som ska vara till hjälp och bidra till ett kostnadseffektivt och produktivt utförande. Arbetet inleddes med litteraturstudie som följdes av intervjuundersökning. Målgruppen för intervjuerna var en konsult inom bygglogistik och yrkeserfarna från byggbranschen. En fallstudie genomfördes för att undersöka data från teori och intervjuer. Att ha en bra APD-plan genererar en rad fördelar. Den främsta av dessa är att den säkerställer att flödet på arbetsplatsen fungerar på ett tillfredställande sätt. Undersökningen visar att byggbranschens aktörer är medvetna om APD-planens roll i byggprocessen men har olika uppfattning om dess betydelse, hur den bör användas samt hur och när den tas fram. Genom att i ett tidigt skede analysera samverkan mellan arbetsplatsinrättningar med avseende på både generaliserbara och projektspecifika faktorer kan en väl fungerande arbetsplats etableras.

Med tanke på att byggföretag bygger alltmer centralt i städerna, där det är tätare och merkompakt med hög trafik, blir en dynamisk arbetsplatsdispositionsplan (APD-plan) allt viktigare, avgörande och utmanande. Eftersom planering och konstruktion kan vara utmanandeatt implementera utan att hindra varandra eller personer som bor eller befinner sig i närheten av projektets område, kan visualiseringen vara en lösning som har potential att underlättaplaneringen och utformningen. Denna lösning använder BIM-modellering för att inkluderatiden utöver den traditionella tredimensionella modellen för att bygga en 4D-modell som är en drastisk utveckling över de tvådimensionella skisserna. Tidigare studier har visat möjligheten att visualisera med en 4D-modell för olika projekt, tillexempel en APD-plan eller en trappa i en byggnad. Men en studie (Thomasson & Guldbrand,2018) tillhandahåller inte en detaljerad beskrivning av visualiseringsmetoden, utan fokuserade stället på vilka program som kan användas och möjligheten att visualisera. Den andra studien (Kacprzyk & Kępa, 2014) presenterade en metod för att visualisera en del av en byggnad, men den fungerar över små delar enligt författarna. Vid större projekt kan programmen möta svårigheter och problem med lägre prestanda, så en annan metod krävs för större projekt. Denna studie utforskar hur tekniken kan anpassas för större projekt och hur teknikens funktioner kan utnyttjas. Metoden som används i studien inkluderar en fallstudie av böcker, artiklar och studier som är kopplade till byggprocessen, arbetsplatsdispositionsplan och mjukvarorna som används förvisualisering. Metoden inkluderar även skapandet av en prototyp som visas för experter och branschrepresentanter för att få återkoppling om vad som anses vara positivt och negativt, samt eventuella förbättringar. Utvärderingen av prototypen genom intervjuer visade att det finns både positiva och negativa resultat. Enligt respondenterna är fördelarna med prototypen eller sättet modellen skapas att den bidrar till en ökad förståelse av projektet, ökad säkerhet och besparing i tid och kostnader under arbetstiden och bebyggelsen. Dessutom kan modellen göras tillgänglig för allamedarbetare som arbetar på projektet. Å andra sidan inkluderar nackdelarna behovet av manuelluppdatering som görs av experten som jobbar med tekniken. Dessutom är det tidskrävande att bygga modellen som skulle visas för personalen. Metoden presenteras med utmaningar och svårigheter som kan påverka en effektiv visualisering av modellen. Dessutom krävs kunskap om tekniken tidsinvesteringar där bristande kunskap bidrar till ökad tidsåtgång för attv isualisera modellen.

Trots den nytta som BIM har på ett projekt så finns det fortfarande företag som väljer att skapa sina APD-planer på det traditionella arbetssättet. Det traditionella arbetssättet innebär att APD-planen upprättas på den gamla metoden som vanligtvis görs med 2D. Anledningen bakom att det fortfarande finns företag som upprättar APD-planer på den traditionella arbetsmetoden är att de inte finns någon tillräcklig vilja eller kunskap att ändra arbetsmetod trots att metoden anses vara osäker och tidskrävande. Det har istället förekommit en ny arbetsmetod för att frambringa planer och ritningar som ska ersätta den traditionella arbetsmetoden. Denna arbetsmetod skapar modeller i 3D där de ingående byggkomponenterna även innehåller information. Denna arbetsmetod kallas för BIM som står för byggnadsinformationsmodellering. Modellen som upprättas med BIM och som innehåller information om de tillgängliga byggkomponenterna kallas för BIM-modell. BIM som arbetsmetod kan i sin tur användas för att skapa APD-planer med hjälp av stödjande verktyg som tex SketchUp och Revit vilket medför många fördelar.  Denna studie syftar därför till att undersöka hur APD-plan visualiseras i dagens läge samt upplysa vilka faktorer som samtliga byggföretag ska beakta vid val av verktyg för visualisering av byggarbetsplatsen. Fördelar, nackdelar samt hinder kommer att lyftas fram i denna studie med hänsyn till 3D och BIM i syfte att undersöka vilken dimension det är som lämpar sig bäst för visualisering av APD-planen samt vilken dimension APD-planen visualiseras med i dagsläget. Ytterligare ett syfte är att undersöka var i byggprocessen som APD-Planen bör integreras. Fokus kommer ligga på att påvisa fördelarna med att utöka användandet av 3D respektive BIM-relaterade APD-visualiserings verktyg. Det som tas upp i frågeställningarna är vilka de olika fördelar respektive nackdelar samt hinder som finns med att tillämpa 3D och BIM vid visualisering av APD-plan. Dessutom görs två olika visualiseringar med 3D och BIM verktyg för att visa hur APD-planen visualiseras.       Den mest användbara dimensionen vid visualisering av APD-planen är 2D där APD-planen upprättas med Bluebeam. Det finns vissa företag som har övergått till 3D vid visualisering men som kombinerar med 2D ritningar eller skisser. Att visualisera med BIM har inte varit aktuellt för de samtliga intervjuade företagen. Däremot används de färdigprojekterade BIM modellerna som en del av 3D visualiseringen i syfte att skapa en så verklighetsanpassad visualisering som möjligt. Fördelarna med att visualisera en APD-plan med 3D och BIM-verktyg är att det ger en förverkligad bild på hur byggarbetsplatsen kommer att se ut och att risker, möjligheter och problem som inte skulle kunna upptäckas med 2D-modellen blir upptäckbara. Nackdelen däremot med att visualisera en APD-plan med 3D eller BIM-verktyg är att filerna kan bli alltför tunga vilket leder i sin tur till verktyget blir svår hanterligt samt upplevs som hackigt. Det som dock hindrar många ifrån att implementera 3D och BIM-relaterade verktyg är den mänskliga faktorn som sätter stop för utvecklingen, där människans bekvämligheter och arbetsrutiner är avgörande för implementeringen av verktygen. De absolut viktigaste faktorer som ett företag bör beakta vid val av verktyg vid visualisering av APD-plan är Lönsamhet, användarupplevelse, kompatibilitet och support. / Despite the benefits that BIM has on a project, there are still companies that choose to create their APD plans in the traditional way. The reason why there are still companies that draw up APD plans on the traditional working method is that they do not have sufficient will or knowledge to change working method despite the method being considered uncertain and time consuming. Instead, there has been a new working method for producing plans and drawings that will replace the traditional working method. This working method creates models in 3D where the constituent building components also contain information. This working method is known as BIM as a wound for building information modeling. The model that is established with BIM and which contains information about the available building components is called the BIM model. BIM as a working method can in turn be used to create APD plans with the help of supporting tools such as SketchUp and Revit, which brings many benefits. This study therefore aims to investigate how APD plans are visualized in the current situation and to inform which factors all construction companies must take into account when choosing tools for visualization of the construction site. Advantages, disadvantages and obstacles will be highlighted in this study with regard to 3D and BIM in order to investigate which dimension is best suited for visualization of the APD plan and which dimension the APD plan is visualized with at present. Another purpose is to investigate where in the construction process the APD Plan should be integrated. The focus will be on demonstrating the benefits of expanding the use of 3D and BIM-related APD visualization tools, respectively. What is addressed in the issues is what are the different advantages and disadvantages as well as obstacles that exist with applying 3D and BIM when visualizing APD plans. In addition, two different visualizations are made with 3D and BIM tools to show how the APD plan is visualized. The most useful dimension in visualizing the APD plan is 2D where the APD plan is created with Bluebeam. There are some companies that have switched to 3D in visualization but which are combined with 2D drawings or sketches. Visualization with BIM has not been relevant for all the companies interviewed. On the other hand, the pre-designed BIM models are used as part of the 3D visualization in order to create as realistic a visualization as possible. The advantages of visualizing an APD plan with 3D and BIM tools are that it provides a realistic picture of what the construction site will look like and that risks, opportunities and problems that could not be detected with the 2D model become detectable. The disadvantage, however, of visualizing an APD plan with 3D or BIM tools is that the files can become too heavy, which in turn leads to the tool becoming difficult to handle and perceived as choppy. However, what prevents many from implementing 3D and BIM-related tools is the human factor that puts a stop to development, where human conveniences and work routines are crucial for the implementation of the tools. The most important factors that a company should consider when choosing tools when visualizing APD plans are Profitability, user experience, compatibility and support.

Arbetsdispositionsplanen (APD-plan) är en central metod för planering av byggarbetsplatser och stöd för platsledningens beslutsfattande. Idag är stödet nästan uteslutande manuellt arbete även om det görs med digitala verktyg och uppdatering av APD-planen uteblir.  Denna studie syftar till att undersöka möjligheterna för att automatisera överföringen av information från en 360-graders hjälmkamera på en byggarbetsplats till en digital APD-plan integrerad med byggnadsinformationsmodeller (BIM). Målet med studien är att undersöka hur informationen från en hjälmkamera kan kopplas till digitala verktyg såsom APD-planer och BIM-modeller samt hur denna information kan användas som stöd för platsledningen på byggarbetsplatsen genom kontinuerlig uppdatering av APD-planen.  Studien baseras på en fallstudie som innefattar datainsamling i form av bilder och videor från byggarbetsplatsen, intervjuer med personer med erfarenhet och kunskap inom byggbranschen samt observationer från fältstudie. En litteraturstudie presenteras också, där teori kopplad till examensarbetets syfte och frågeställning används som grund för analys, diskussion och slutsatser.  För att uppnå syftet och målen med studien besvaras följande forskningsfrågor:  Hur uppdateras och används APD-planer i dagsläget inom byggsektorn?  Vilka utmaningar och svårigheter är förknippade med automatiserad överföring av information från hjälmkameror till APD-planer?  Vilka fördelar och nackdelar medför användningen av en 360-graders hjälmkamera som verktyg för automatiserad uppdatering av APD-planer och integrering med BIM-modeller?  Utifrån litteraturstudien och genomförda intervjuer uppdateras APD-planer i nuläget manuellt genom att APD-ansvarig genomför inspektioner ute på arbetsplatsen. Denna metod är tidskrävande och uppdateringar tenderar att utebli på grund av tidsbrist.  Resultatet av fallstudien indikerar att insamlad data från byggarbetsplatsen automatiskt kunde överföras till APD-planen men inspektionen för att samla in data krävde manuellt utförande. APD-planen uppdaterades manuellt genom att jämföra insamlade data från byggarbetsplatsen och sedan uppdatera APD-planen utifrån dessa förändringar.  Utvecklad metod skapar förutsättningar för en smidare och effektiv uppdateringsprocess av APD-planen. APD-ansvarig kan utföra uppdateringar digitalt utan fysisk närvaro på platsen. Med metoden kan APD-planer uppdateras frekvent där senaste information finns tillgänglig i smartphones för samtliga involverade i projektet. Nackdelen med utvecklad metod är att manuell uppdatering krävs där vidare forskning är nödvändig för att automatisera uppdateringen. Formatet av insamlat material medförde att en automatiserad uppdatering uteblev eftersom materialet inte kunde kopplas samman med APD-modellen utan enbart jämföras. Om formatet av insamlat material skulle kunna omvandlas till modeller eller placeras ovanpå befintliga modeller skulle en automatiserad uppdatering av APD-planen vara genomförbar. / The Construction Site Utilization Plan (CSUP) is a central method for planning construction sites and support for site management's decision-making. Today, the support is almost exclusively manual work, even if it is done with digital tools, updating the CSUP tends to be absent.  This study aims to investigate the possibilities of automating the transfer of information from a 360-degree helmet camera on a construction site to a digital CSUP model integrated with building information models (BIM). The goal of the study is to investigate how the information from a helmet camera can be connected to digital tools such as CSUP and BIM models and how this information can be used to support site management on the construction site through continuous updating of the CSUP.  The study is based on a case study that includes data collection in the form of images and videos from the construction site, interviews with people with experience and knowledge in the construction industry, and observations from field studies. A literature study is presented as well, where theory linked to the aim and question of the thesis is used as a basis for analysis, discussion and conclusions.  In order to achieve the aim and objectives of the study, the following research questions are answered:  How are CSUPs currently updated and used in the construction sector?  What are the challenges and difficulties associated with automated transmission of information from helmet cameras to CSUPs? What are the advantages and disadvantages of using a 360-degree helmet camera as a tool for automated updating of CSUPs and integration with BIM models?  Based on the literature study and conducted interviews, CSUPs are currently updated manually by the CSUP manager carrying out inspections at the construction site. This method is time consuming and updates tend to fail due to lack of time.  The results of the case study indicate that data collected from the construction site could be automatically transferred to the CSUP but the inspection to collect the data required manual execution. The CSUP was manually updated by comparing collected data from the construction site and then updating the CSUP based on these changes.  The developed method creates the conditions for a smoother and more efficient updating process of the CSUP. CSUP managers can carry out updates digitally without physical presence on site. With the method, CSUPs can be updated frequently where the latest information is available on smartphones for everyone involved in the project. The disadvantage of the developed method is that manual updating is required where further research is necessary to automate the updating. The format of collected material meant that an automated update was not possible because the material could not be connected to the CSUP model but only compared. If the format of collected material could be converted into models or placed on top of existing models, automated updating of the CSUP would be feasible.