Thesis (Ph. D)--University of Wisconsin, 1971. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves 471-478).

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 1971. / Typescript. Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Thesis (Ph. D.)--University of Illinois, 1914. / Reprinted from the Publications of the Society for the Advancement of Scandinavian Study, v. 3, no. 3.

Mitt arbete blir från en eko filosofisk synvinkel, och den konsthantverkbaserade scenografin som kommer skapas är baserad på vår/min syn på relation mellan naturen och människan. Många har tankar om just detta, det känns angeläget att kunna skapa en miljö där detta finns som en underton och att skapa en subtil miljö där jag jobbar med det taktila arbete, - evighetsarbeten, baserade på mitt eget formspråk. Jag vill utforska minatankar och undersöka hur jag kan betrakta och visa detta från olika vinklar.Ett ställe där natur och av människan skapade objekt samspelar, men där naturenblir styrd av objektens väggar, blommor kan tränga sig igenom kompakta materialsom asfalt och nerbrytningsprocessen är en oändlig del av detta. Med dessa flaskor vill jag visa hur naturen fångas in i ett bestämt element och lever av det som serveras den.

Thesis (M.A.)--University of South Florida, 2003. / Title from PDF of title page. Document formatted into pages; contains 90 pages. Includes bibliographical references.

Thesis--University of Illinois. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 148-153).

Orientador: Carlos Rodrigues Brandão / Tese (doutorado) - Univesidade Estadual de Campinas, Instituto de Filosofia e Ciencias Humanas / Made available in DSpace on 2018-07-25T07:48:03Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Hoefel_JoaoLuizdeMoraes_D.pdf: 6539002 bytes, checksum: 679c9f2359a040f9d7326bd39a05829f (MD5) Previous issue date: 1999 / Doutorado

Deep ecology seeks answers to and treats the earth's ecological crisis by digging down to the root of the problem. In deep ecology, an ecocentric worldview where human life is part of all living things is preferred over the anthropocentric view where humanity places itself at the center of the world. The purpose of this study was to investigate perceived interconnectedness with the rest of nature and how that connection affects possible environmental activism. Engagement can stem from various reasons and the study also examines whether or not it is based on the principles of deep ecology. With the intention to answer the study's research questions, a survey consisting of 18 questions was designed with both closed and open-ended answers, which enabled the use of both quantitative and qualitative analysis methods. The survey was distributed online, and data were collected from 95 individuals, 72% female and 28% male. The results showed that a 93% of the respondents see themselves as environmentally conscious people. A statistically significant majority agreed with the eight principles linked to the deep ecology movement, and it can therefore be assumed that these principles are at least partially accepted by environmentally conscious people. 55% of the respondents replied that the reason for their environmental activism is that they are committed to "nature of which we are all a part", this result is of interest regarding the focus on the ecocentric worldview in this study. The results show that a statistically significant majority agree that a stronger sense of connection with nature makes them want to make more environmentally conscious choices. This particular result encourages continued research of the subject, and a continuation of digging deeper for possible solutions to the ecological crisis. / Djupekologin söker svar till, och behandlar, jordens ekologiska kris genom att gräva ner till roten av problemet. En ekocentrisk världsbild där människan är en del av allt levande föredras framför den antropocentriska bilden där människan sätter sig själv i centrum. Syftet med denna studie är att undersöka människans upplevda samhörighet med resten av naturen och hur den samhörigheten påverkar eventuellt miljöengagemang. Detta engagemang kan komma från olika anledningar och studien ville även undersöka huruvida det grundar sig i djupekologins principer eller ej. För att besvara studiens frågeställningar utformades en enkät bestående av 18 frågor med både slutna och öppna svarsalternativ, vilket möjliggjorde användandet av både kvantitativ och kvalitativ analysmetod. Enkäten distribuerades online och data samlades in från 95 individer, varav 72% kvinnor och 28% män. Resultatet visade att en majoritet av respondenterna, 93%, svarade att de ser sig själva som miljömedvetna människor. En signifikant majoritet instämde med de åtta principerna kopplade till den djupekologiska rörelsen och det kan därför antas att dessa principer är minst delvis godtagna av miljömedvetna människor. 55% av respondenterna svarade även att anledningen till deras miljöengagemang är att de engagerar sig för ”Naturen som vi alla är en del av”, detta resultat är av intresse med tanke på fokuset på denekocentriska världsbilden. Resultatet visar också att en signifikant majoritet svarar instämmande till att en starkare känsla av samhörighet med naturen får dem att vilja göra mer miljömedvetna val. I synnerhet detta resultat gör att studien uppmuntrar till fortsatt utforskning av ämnet, och till att gräva djupare efter lösningar till den ekologiska krisen.

No description available.

Att skriva sig till läsning (ASL) går ut på att lära sig läsa genom att skriva med dator som skrivverktyg. Syftet med denna studie var att ge insikt i hur lärare arbetar med ASL i årskurs 1 samt ta reda på vilka för- och nackdelar de möter i arbetet med metoden. Utifrån syftet konstruerades dessa frågeställningar: Hur arbetar lärare med ASL i årskurs 1? Vilka för- och nackdelar beskriver lärare att de möter i arbetet med ASL? Hur stöttar lärare sina elever? ASL bygger på sociokulturellt perspektiv på lärande vilket har använts som teoretisk utgångspunkt för denna studie och fokus har legat på scaffolding och zone of proximal development. För att få fram ett resultat användes semistrukturerade intervjuer med fyra lärare samt deltagande observationer i deras klassrum. Vår slutsats är att alla lärare i denna studie tolkade och arbetade med ASL på olika sätt och att de ansåg att fördelarna övervägde nackdelarna.