I slutet av 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag, vilket innebar att de inte längre var bundna att enligt lag anlita revisor. Motivet till avskaffandet grundade sig i regeringens antagande om att de aktiebolag som avskaffade revisor skulle minska sina administrativa kostnader och på så sätt bli mer konkurrenskraftig. Detta skulle i sin tur bidra till ökad tillväxt och lönsamhet för de omfattade bolagen. Reformen har i senare tid resulterat i ett flertal debatter och studier kring ifall regeringens intentioner uppfylls eller inte, där flera olika, ibland motsatta resultat presenterats. Syftet med den här studien är således att undersöka huruvida regeringens intentioner med reformen har realiserats eller inte. Studien är baserad på kvantitativ grund, där en difference-in-difference regression modell tillämpats för att analysera reformseffekten. Vidare har det härletts två hypoteser från teorier och tidigare forskning på ämnet. Hypoteserna är att företag som anlitar revisor präglas av högre tillväxt, både vad gäller nettoomsättning och antalet anställda. Dessa antaganden görs med grund i teorierna “revision som komfort”, “revision som förbättring” och utifrån begreppet informationsassymmetri. Empirin i studien grundar sig på primärdata från 328 små aktiebolags offentliga årsredovisningar, där hälften anlitat revisor under undersökningsperioden, medan den andra hälften inte gjort det.   Resultatet i analyserna tyder på att det förelåg en klar skillnad mellan grupperna, där de som anlitat revisor präglades av högre tillväxt, både i termer av nettoomsättning och antal anställda. Dessa resultat är i direkt motsägelse till regeringens förutsägelser. Vidare står resultaten i kontrast till en studie från 2021, där slutsatsen som drogs var att revision är en tillväxtbarriär för små aktiebolag. Däremot bekräftas det resultat som presenterats av riksrevisionen 2017, att revisionen antas bidra till högre tillväxt. Slutsatsen som dras utifrån studiens resultat är att revision är en konkurrensfördel för små aktiebolag, som antas bidra till ökad tillväxt. Studiens resultat bidrar således med ökad förståelse för små aktiebolagsägare kring innebörden av att avskaffa revisorn.

Bakgrund: Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 där ett av argumenten var att bidra till ökad insyn i företagen. År 2010 avskaffades denna revisionsplikt för småföretag. En övergripande anledning till att småföretagen valde att avstå en revisor, var den kostnadsbesparingen på 10 000 kr per år. Bolagsverket har kunnat konstatera att felaktiga bokslut från småföretagen har ökat markant sedan avskaffandet av revisionsplikten. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur den slopade revisionsplikten påverkar småföretags låneränta, genom att undersöka kontantintensiva och mindre kontantintensiva branscher. Metod: En kvantitativ metod med ett hypotetiskt deduktivt arbetssätt, utförd genom en datastudie. Årsredovisningarna har hämtats från databasen Retriever Business. Vi har utfört analysen via en multipel regressionsanalys. Resultat: Revision har en positiv påverkan på räntan och är inte statistiskt signifikant för båda branscher. Slutsats: Vi kunde inte se någon påverkan av revision på räntan då den inte var signifikant. Det undersökningen resulterade i var att företagens storlek och dess andel materiella anläggningstillgångar var det som påverkade räntan i störst utsträckning. Vårt resultat blev även påverkat av det stora bortfallet och felaktigheter i datainhämtningen. / Background: The audit obligation was introduced in Sweden in 1983 where one of the arguments was to contribute to increased transparency in the companies. In 2010, this audit obligation for small businesses was abolished. A general reason for the small companies choosing to renounce an auditor was the cost savings of SEK 10,000 per year. Bolagsverket has been able to find that incorrect financial statements from small companies have increased significantly since the abolition of the audit obligation. Purpose: The purpose of the study is to explain how the delayed audit obligation affects small companies' loan interest rates, by examining cash-intensive and less cash-intensive industries. Method: A quantitative method with a hypothetical deductive method, performed by a computer study. The annual reports have been retrieved from the Retriever Business database. We performed the analysis via a multiple regression analysis. Result: Auditing has a positive impact on interest rates and is not statistically significant for both industries. Conclusion: We could not see any impact of the revision on the interest rate as it was not significant. The result of our research was that the size of the companies and their share of tangible fixed assets were the most affected by interest rates. Our results were also affected by the large drop-out and inaccuracies in data collection.