Studiens syfte var att undersöka om det genom en intervention med Bravkod gick att påverka avkodningsförmågan hos elever med avkodningssvårigheter. Syftet var vidare att undersöka om en förbättrad avkodningsförmåga kunde leda till en förbättrad self-efficacy kopplad till läsförmåga. Studien av avkodning genomfördes i form av en single-case study och studien av self-efficacy hade en före och efter-design. Deltagarna i studien var tre elever i årskurs 8 vilka var placerade i särskild undervisningsgrupp. Under sju veckor fick de 20 träningspass med avkodningsmaterialet Bravkod. Före, under och efter interventionen mättes deras avkodning med hjälp av avkodningstest. Deras self-efficacy mättes med hjälp av en self-efficacy scale före och efter interventionen. Studien visade att det gick att påverka avkodningen positivt för två av tre elever och att den förbättrade avkodningsförmågan verkade ha samband med ökad self-efficacy kopplad till läsförmåga för dessa två elever. För en elev skedde ingen utveckling av vare sig avkodningsförmåga eller self-efficacy.

Syftet med den här studien har varit att undersöka fem lärares uppfattningar kring hur de skapar en undervisning som bidrar till att utveckla läsförståelsen hos elever i avkodningssvårigheter. Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på den sociokulturella teorin enligt vilken elevernas tillägnande av kunskaper sker inom ramen för den närmaste utvecklingszonen. I studien har en kvalitativ metod använts. Materialinsamlingen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen. Resultatet visar att de huvudsakliga temana i lärares arbetssätt för att utveckla läsförståelse hos elever i avkodningssvårigheter är visuellt stöd, modellerande av läsförståelsestrategier och samtalet som redskap. / The purpose of this study has been to investigate the perceptions of five teachers regarding their teaching of reading comprehension to students with decoding difficulties. The theoretical starting point of the study is based on the sociocultural theory, where the focus is that the students' acquisition of knowledge takes place within the framework of the zone of proximal development. A qualitative method has been used in the study. Through qualitative semi-structured interviews, material collection was carried out. The material was analysed using a phenomenographic approach. The results show that the main themes in teachers' working methods for developing reading comprehension for students in decoding difficulties are visual support, modelling reading comprehension strategies and to use text-talk to reflect and understand the meaning of a text.

Studiens syfte var att undersöka om läsning med stöd av en hund påverkade avkodningsförmågan och motivation till läsning hos elever som hade svårigheter med att automatisera sin läsning. Under sex veckor, fyra dagar i veckan, lästränade sex elever intensivt genom att läsa läslistor samt läsa högt ur en bok. Tre elever läste med en hund och tre elever läste utan hund men för övrigt var lästillfällena upplagda på samma sätt. Single study design användes som metod, med pre-, posttest samt testning under träningens gång. Resultatet visade positiva resultat på avkodning men hundens påverkan gick inte att mäta. Resultatet gick inte heller att generalisera eftersom urvalet av elever var för få, inte valdes ut slumpmässigt och hade olika utgångsläge. Eleverna som läste med en hund som stöd hade högre avkodningsförmåga initialt jämfört med eleverna som lästränade utan hund.Resultatet gällande motivationen visade små positiva förändringar på individnivå.

Dyslexi innebär bestående ordavkodningssvårigheter som anses vara orsakade av nedsättning i fonologiska färdigheter. Till följd av dessa svårigheter har individer med dyslexi ett annorlunda ögonrörelsemönster vid läsning. Individer med dyslexi kan många gånger övervinna sina svårigheter och lyckas i den akademiska världen. Studiens övergipande syfte var att genom en multipel fallstudie undersöka ordavkodning och ögonrörelser hos fem universitetsstudenter med dyslexi. Ögonrörelserna mättes med en dator specialiserad för detta ändamål. En kontrollgrupp av normalläsare (n=20) fördes samman för jämförelse. I föreliggande studie var användning av ordavkodningstest och mätning av ögonrörelser den metodologiska inriktningen. Resultaten visar att alla de fem studenterna med dyslexi har nedsatt ordavkodning och till stor del ett annorlunda ögonrörelsemönster som varierade något dem emellan. De kvalitativa illustrationerna av ögonrörelserna var svårtolkade i jämförelse med de kvantitativa resultaten på testen, dock anses dessa och bakgrundsinformation ge en fördjupad bild av hur en person verkligen läser. Eye tracking- metoden visade sig vara användbar men för ett större forskningsprojekt skulle det krävas att vissa korrigeringar genomfördes. / Dyslexia can be defined as permanent word decoding deficits caused by difficulties with phonological skills. An abnormal eye movement pattern while reading among individuals with dyslexia is a consequence of these difficulties. Many times these individuals overcome their dyslectic difficulties and succeed in the academic world. The purpose of the present study was to investigate five university students with dyslexia through a multiple case study. Word decoding skills and eye movements were measured, and a control group (n=20) was put together for comparison. In the present study, word decoding skills were measured through tests and eye movements were measured by a computer specialized for this purpose. The results showed that the five students have word decoding difficulties and abnormal eye movement patterns which varied to some extent between the five students. In comparison to the quantitative results from the tests the qualitative illustrations of the eye movements were hard to interpret. Although there were difficulties with interpretation, the illustrations and the background information hold significance to understand how a person reads. The eye tracking method in the present study can be useful; however, if more extensive research were to be conducted some modifications would be of importance.