Syftet med min fallstudie har varit att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka om interventionen kan hjälpa en elev i årskurs 2 med språkstörning att utveckla fonem-grafemkopplingen. Genom att utgå från tidigare forskning om svårigheter för elever med språkstörning och teorier om läsinlärning utvecklades en intervention med strukturerad arbetsgång och långsamt tempo. Med ett salutogent perspektiv utgick interventionen från det som fungerar och från elevens kunskaper. Undervisningen var riktat mot zonen för den proximala utvecklingen, vilket innebar det eleven med viss stöttning och anpassning klarar av. Enligt det sociokulturella perspektivet sker kunskapsutveckling i samspel och med lärarens stöd som en ”byggnadsställning” kan eleven succesivt utvecklas. Genom observationer ville jag få förståelse för hur interventionen fungerade för specifik elev och genom dessa insikter få kunskap om hur interventionen kan utvecklas. Slutsatsen var att t räning för att utveckla fonem-grafemkopplingen genom en kombination av ljudmetoden, munbilder och fonologisk medvetenhetsträning med hjälp av språklekar, praktiska övningar och multisensorisk stimulans är en intervention som fungerade för eleven i min fallstudie. Genom att observera hur interventionen utvecklades kan jag konstatera att det var svårt att förutse utifrån den kunskap som fanns hur mycket längre tid som hade behövts. Interventionen beräknades pågå i 10-12 veckor, förlängdes till 16 veckor, men hade behövt pågå under en längre tid för att få elevens fonem-grafemkopplingen automatiserad avseende hela alfabetet. I fallstudien klarade eleven fonem-grafemkopplingen på 24/24 bokstäver efter interventionens slut men alla bokstäverna var inte automatiserade till snabb åtkomst. Elev med språkstörning behöver en mycket långsam inlärningstakt för att nå säker fonem-grafemkoppling. Fallstudien visar hur man i en intervention kan arbeta med en elev med språkstörning som kan fungera för att utveckla fonem-grafemkopplingen.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer undersöka hur lärare arbetar för att stödja elever med avkodningssvårigheter. Studiens frågeställningar är: Hur motiverar lärarna sina val av avkodningstester för att stödja elever med avkodningssvårigheter? På vilket sätt anser lärarna att testerna är användbara? samt Hur använder lärarna sig av testerna för att arbeta med att stödja elever med avkodningssvårigheter? I bakgrunden redogör vi kortfattat för avkodningsförmågans innebörd. Därefter presenteras även centralt innehåll samt kursplanen för ämnet svenska för årskurserna 1–3. Studien bygger på följande teorier: sociokulturella perspektivet och pragmatismen. I avsnittet litteraturöversikt och tidigare forskning presenterar vi läsningens definition, olika steg för att uppnå en automatiserad avkodning samt andraspråksinlärning. För att besvara studiens frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna bestod av både fokusgruppsintervjuer med klasslärare i årskurserna F - 3 och en semistrukturerad intervju med specialläraren. Studien genomförs på en mångkulturell skola i Mellansverige. I den tematiska analysen genomför vi en analys av intervjuerna utifrån lärarnas samtal. Resultatet presenteras utifrån olika valda teman i tre tabeller, en tabell för varje intervju. Vidare genomför vi en analys av svar från samtliga intervjuer och jämför respondenternas svar under varje tema. Av studien framgår det att lärarna belyser att många avkodningssvårigheter som de upptäcker kan upptäckas i klassrummet utan att det behöver genomföras något avkodningstest. Under intervjuerna framgick det att testerna kan ge en tydligare bild av elevernas utveckling eller svårigheter. Lärarna anser att testerna är användbara för att både för att eleverna och deras vårdnadshavare ska få en tydlig bild av var eleven befinner sig. Slutligen för vi en diskussion där vi lyfter fram respondenternas uttalanden. Undersökningens slutsats är att lärarna som deltog i studien hade svårt att definiera avkodning som begrepp. Det framgick även att klasslärarna inte genomför testerna tillsammans med eleverna, utan att detta är något specialläraren har ansvar för. Majoriteten av lärarna ansåg att det inte var något specifikt test som de ansåg var mer användbart än de andra. Lärarna lyfter bland annat fram exempel på några vanliga svårigheter som elever med svenska som andraspråk möter. Under intervjuerna förklarade lärarna att testresultaten kan vara till hjälp när vidare åtgärder ska sättas in.

Sammanfattning/Abstract Ahlner, Boel och Johnsson, Annika (2023). Vikten av avkodning[KL1] [BA2]  – Några F-3-lärares uppfattningar om avkodning och avkodningssvårigheter. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om några F-3-lärares uppfattningar om avkodning och avkodningssvårigheter. Studiens f[KL3] [BA4] rågeställningar lyder: -       Hur ser lärarnas uppfattningar om avkodning ut?  -       Hur ser lärarnas uppfattningar om avkodningssvårigheter ut?  -       Hur ser lärarnas uppfattningar om sin utbildning och fortbildning inom avkodning och avkodningssvårigheter ut?   Teori Denna studie tar sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP).   Metod En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer. Empirin utgörs av intervjuer med sex stycken F-3-lärare, vilken har bearbetats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet har speglats mot de teoretiska begrepp samt den litteratur och tidigare forskning som använts i studien.   Resultat Resultatet visar att de intervjuade F-3-lärarna tycks besitta grundläggande kunskap om avkodning och avkodningssvårigheter. Lärarna förefaller arbeta utifrån sina förutsättningar för att alla elever ska kunna ta till sig av undervisningen. Dessutom verkar lärarna måna om att elever som har avkodningssvårigheter ska få tillräcklig stöttning i sin lärmiljö. Samtidigt visar resultatet att lärarna tycks behöva mer kunskap för att ge en fullgod undervisning i avkodning samt för att avhjälpa avkodningssvårigheter. Lärarna förefaller medvetna om detta eftersom majoriteten av dem hade önskat mer av sin utbildning samt önskar mer fortbildning inom området. Om den här önskan hade kunnat tillgodoses hade möjligheten att förebygga avkodningssvårigheter med stor sannolikhet ökat. Specialpedagogiska implikationer Ett antal specialpedagogiska implikationer lyfts i denna studie. Dels skulle de intervjuade lärarna behöva mer kunskap om avkodning och avkodningssvårigheter. Det handlar bland annat om att kunna ge strukturerad undervisning till hela klassen för att alla elever ska kunna befästa avkodningen, och att kunna identifiera avkodningssvårigheter och dess orsaker. När elever uppnår ett flyt i läsningen så avlastas arbetsminnet vilket gör att de kan fokusera på innehållet. I lärarnas arbete med att utöka sina kunskaper innehar speciallärare med språk-, skriv- och läsinriktning en viktig roll som kunskapsförmedlare. Dels skulle skolans förebyggande arbete behöva utvecklas så att avkodningssvårigheter kan avhjälpas i större utsträckning. Detta eftersom resultaten visar att det finns utmaningar i att sätta in tidiga insatser. Genom att speciallärare agerar handledare till och bollplank åt lärarna skulle fler lärare på egen hand kunna upptäcka elever i svårigheter. Därigenom skulle insatser kunna sättas in tidigare vilket hade hjälpt elever i svårigheter att lyckas i skolan.

Syftet med denna studie var att genom intervjuer bidra med ökad kunskap om hur lärare i praktiken identifierar och arbetar med elever i eller som ligger i riskzonen för att senare hamna i avkodningssvårigheter. De frågeställningar som denna studie utgår ifrån är: Vilka varningssignaler uppger lärare är kännetecknande för avkodningssvårigheter och hur identifierar lärare dessa varningssignaler? samt Hur uppger lärare att de i den dagliga läsundervisningen arbetar med elever i avkodningssvårigheter? För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Urvalet bestod av åtta lärares erfarenheter och beskrivningar av den begynnande läsundervisningen i årskurs ett med elever i avkodningssvårigheter. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer och utgick från en intervjuguide med fyra olika teman. För att analysera vår empiri använde vi oss av tematisk analys.Resultatet presenteras i olika teman under frågeställningarna. Det framkom att bristande förtrogenhet till bokstäverna och dess ljud, att inte ha knäckt den alfabetiska koden, svårigheter att ljuda ihop bokstäver samt stackatoläsning är varningssignaler på att en elev har avkodningssvårigheter. Det framkom vidare att det är av stor betydelse att lyssna på eleverna när de läser samt använda sig av bedömningsstöd för att kunna identifiera elever i avkodningssvårigheter. Att använda sig av en till en undervisning, individanpassning, varierade arbetssätt och repetition i den vardagliga läsundervisningen för elever i avkodningssvårigheter har enligt lärarna gett goda resultat. Då tid, personal och lokaler enligt lärarna är en bristvara blir det av stor vikt att vara flexibel som lärare och på bästa sätt utnyttja det man har tillgång till. Vidare är en elevs motivation och intresse för läsning av stor betydelse för elever i avkodningssvårigheter. Slutligen är det även av stor betydelse att man som klasslärare samarbetar med övrig personal på skolan både i den dagliga läsundervisningen men också i bedömningen för att ge elever i avkodningssvårigheter de bästa möjligheterna till att bli goda avkodare.

För att elever ska uppnå kunskapskraven i svenska innan de går ut årskurs tre behöver läraregöra tidiga insatser med att förebygga avkodningssvårigheter. Lärare behöver därför varamedvetna om elevers läsutveckling och använda sig av en varierad undervisning för att eleverska gynnas både på en individnivå samt gruppnivå. Det är viktigt att lärare kommunicerarmed varandra vid stadiebyten så att elever kan fortsätta utvecklas utan att falla mellanstolarna. Denna kvalitativa studie grundar sig på intervjuer med yrkesverksamma lärare iårskurs två. Resultatet togs fram genom en tematisk innehållsanalys där två teman upptäcktes.Temana som resultatet utgår ifrån är Att tidigt förebygga avkodningssvårigheter ochMotivationens betydelse. Resultatet visade att det är av stor vikt att lärare motiverar sinaelever på rätt sätt för att bibehålla deras inre motivation. Lärare bör tala om för elever när delyckas och fånga deras läsintresse. Arbetssätt som användes var exempelvis läslistor, ta hjälpav talbokstjänster såsom Legimus samt andra applikationer som stöttar vid lästräning. För attse elevers läsutveckling används först och främst Skolverkets obligatoriska bedömningsstödmen även testmaterialet LäSt, något som lärarna fann mycket hjälpsamt. Dessa hjälpmedelkan både individualiseras samt användas i grupp och många kan även användas i hemmiljö.Detta gör det möjligt att få ihop fler lästimmar än vad skolan kan erbjuda och samtidigt ökaelevernas avkodningsförmåga.

Studiens syfte var att undersöka hur speciallärare, specialpedagog och lärare beskriver att de arbetar med elever från årskurs 5 till årskurs 9 för att främja elevernas läsfärdigheter. I studien intervjuades fyra speciallärare, en specialpedagog och fem lärare om sitt arbete med äldre grundskoleelever som har svag ordavkodning. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes digitalt. I metodavsnittet fördes en diskussion om studiens tillförlitlighet. I studien tillämpades de forskningsetiska principerna enligt Vetenskapsrådet (2002). Resultatet analyserades utifrån sociokulturell teori, relationellt perspektiv och dilemmaperspektiv men även det kategoriska perspektivet beaktades i teoretiska utgångspunkter. I resultatet redovisades vad som framkom vara framgångar och utmaningar enligt studiens informanter. Framgångsfaktorer och utmaningar beskrevs både utifrån undervisningens utformning och innehåll och utifrån psykologiska aspekter såsom elevens motivation, självbild och relationen mellan pedagog och elev samt vikten av kollegialt samarbete. Studiens resultat visade att ett gemensamt kännetecken som beskrevs utifrån professionernas svar var deras uppfattning att alla elever ska ges möjlighet att lära sig att läsa. Undervisningen byggde på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund där pedagogiska metoder var underordnat speciallärarnas och specialpedagogens teoretiska kunskap som omsattes i praktiskt handlande. Dock efterfrågade lärarna i studien kompetens i läsinlärning.

Läsning är en komplex aktivitet som består av många dimensioner och processer, bland annat avkodning. I de tidiga skolåren är avkodning en stor del av läsinlärningen. Det är den del av läsningen där skriftspråkets princip eller kod används för att komma fram till vilket ord som är skrivet. Om en elev har svårigheter måste skolan tidigt uppmärksamma dem. Mot denna bakgrund syftar föreliggande litteraturstudie till att undersöka avkodningsförmågan hos elever i grundskolans yngre åldrar. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur lärare kan arbeta för att främja avkodningsförmågan samt vad lärare kan göra för att förebygga att avkodningssvårigheter uppstår. Resultatet visar att lärarkompetens, kartläggning samt tidiga insatser är av stor vikt för en god läsutveckling. Forskningen belyser att kontinuerlig kartläggning av elevers avkodningsförmåga är av stor vikt för att eleven ska få möjlighet till extra anpassningar och stöd vid behov.

Bristande avkodningsförmåga skapar hinder i elevers kunskapsinhämtning. Det är en pedagogisk utmaning att kunna bemöta och stötta mellanstadieelever, d.v.s. elever i årskurs 4–6, med avkodningssvårigheter i deras utveckling i den dagliga undervisningen. Där behövs det rätt kunskap, kompetens och samarbete mellan olika skolprofessioner. Andra avgörande faktorer är skolors fungerande rutiner för tidig identifiering av elever med avkodningssvårigheter och tydliga riktlinjer för efterarbete med screeningresultaten. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om speciallärares och ämneslärares perspektiv på avkodningssvårigheter och avkodningsundervisning i samband med elever på mellanstadiet. Deteoretiska utgångspunkterna som har varit vägledande under arbetet med denna studie är; teorin The Simple View of Reading, som ger kunskap om hur kognitiva och språkliga faktorer kan påverka elevers läsförmåga samt Skrtics teori om byråkrati inom skolorganisationen. Studien består av fyra semistrukturerade intervjuer av speciallärare och fyra semistrukturerade intervjuer av ämneslärare. Den insamlade empirin utmynnade i sex analysobjekt; definition av avkodning, tecken på avkodningssvårigheter, avkodningsträning, kompensation och samarbete mellan speciallärare och ämneslärare. Dessa analysobjekt användes sedan som rubriker i resultatdelen. De sammantagna resultaten visar att den undervisning som organiseras inom ramen för klassrumsundervisning inte alltid har det primära syftet att öva avkodning. Av resultaten framkommer att samsyn och samarbete mellan olika yrkesprofessioner krävs för att det ska kunna uppstå ett didaktiskt möte med god kvalitet. Samverkan mellan speciallärare och ämneslärare bidrar till att elevernas varierande behov kan bemötas. Av resultaten framkommer att det finns strukturer inom skolsystemet som försvårar för ämneslärare och speciallärare att samarbeta för att organisera avkodningsträning för elever med avkodningssvårigheter. Det är matchningen mellan elevernas varierande förutsättningar och behov samt lärarnas olika kompetenser som verkar skapa organisatoriska utmaningar för skolans ledare. Ett samarbete där man utbyter kunskaper och erfarenheter och vågar gå ifrån standardiserade lösningar för att pröva på nya, kan vara vägen till en excellent undervisning som vilar på en demokratisk grund.

Many students struggle with their reading development and according to the curriculum, the school has a responsibility to find methods that support and develop all students learning. Morphological awareness and how it contributes to reading development has got more attention in research lately. However, not so many studies have explored the role of morphology when learning to read in a Swedish context. Hence, the purpose of this study is to investigate the relationship between morphological awareness and word reading ability in a group of students in grade 2 and 4, and to investigate what distinguishes students with weak and typical word reading regarding morphological awareness, letter knowledge and phonological processing skills. Pearson’s product moment correlation and an independent t-test were used to answer the research questions. The results showed that there was a significant correlation between morphological awareness and word-reading ability, especially with orthographic sight-word reading. The results also showed a significant difference between students with weak and typical word reading skills in grade 2, in terms of phonological awareness, RAN and morphological awareness. The study can give special education teachers some more knowledge of the importance of morphology for word reading ability and the advantage of allowing morphology to take a larger part in reading instruction in primary school.

Syftet med studien var att undersöka röstinmatningens potential som skrivverktyg för elever i skrivsvårigheter i en stöttande skrivmiljö där stöd för skrivstrategier ges. En fråga ställdes om hur de två skrivmetoderna röstinmatning respektive tangentbord skulle påverka skrivande av faktatext. Skrivandets komplexitet beskrevs utifrån teorin ’The Simple View of Writing’. Studien utformades som en fallstudie av fyra fall som valdes utifrån låga resultat på avkodningstest och lärares bedömning av att skrivsvårigheter förelåg. Två elever gick i årskurs 4 och två i årskurs 5 och varje individ producerade, med stöd av en planeringsmall, tre faktatexter med röstinmatning och tre med tangentbord. Kvalitativ datainsamling i form av observationer och intervjuer kombinerades med kvantitativ analys av elevtexterna. Resultatet visade att röstinmatning inte gav generellt längre eller mer korrekta texter i dessa fall, vilket ansågs bero på den höga kognitiva belastning som den komplexa skrivprocessen innebar. Skrivstrategin ansågs mer framgångsrik.