Det övergripande syftet med denna fallstudie är att titta närmare på en elevgrupp ochderas gemensamma kunskapsutveckling, men även om deras attityd till matematik harförändrats efter intensivundervisningen. Studien har även undersökt elevernasinställning till att arbeta intensivt med matematik, och fokus har legat på att se omeleverna utvecklas i ämnet. Datainsamling har skett genom intervjuer av samtligaelever i studien, genomförandet av McIntohs test och ljudinspelningar utifrån elevernasdiskussioner under lektionerna. Slutsats och resultat av studien visar att de moment viarbetade med under våra intensiva veckor gav positiv utveckling för elevgruppen, vilketstämmer bra överens med tidigare forskning.

Syftet med denna undersökning har främst varit att skapa mer kunskap om hurundervisningssituationen för elever inom autismspektrum fungerar i grundskolan medfokus på matematikämnet. Studien har även syftat till att beskriva specifika möjligheteroch hinder som finns för denna elevgrupp. Studiens resultat bygger på kvalitativaintervjuer med elever och lärare samt deltagande observationer och har genomförts påen grundskola i Norra Norrland. Mitt arbete har tagit sin utgångspunkt i enhermeneutisk-fenomenologisk ansats, då jag ville basera kunskapsbyggandet påinformanternas upplevelser och erfarenheter I de studerade fallen är elevernainkluderade i vanliga klasser, men i hög utsträckning exkluderade ur grupperna, bl.a. pågrund av bristande kommunikativ förmåga hos denna grupp elever. Problem med attförstå matematiska begrepp, svårigheter med tidsutnyttjande och nedsatta exekutivaförmågor, ställer också till problem för denna elevgrupp. En egenskap hos dessa eleversom skapar möjligheter är deras förmåga att fokusera på ett specialintresse.Sammantaget skapar elever inom autismspektrum en komplex situation för såväl läraresom elever.

Sammanfattning Syftet med studien var att belysa situationen för de elever med funktionsnedsättningar och inlärningssvårigheter vilka ej når målen genom att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med och bedöma dem. För att undersöka detta intervjuades fem lärare per telefon enligt en semistrukturerad modell. Vid analysen av resultaten användes Goffmans teori om stigma och Vygotskijs sociokulturella teori. Resultaten visar att det ibland saknades tillräckligt stöd i form av assistent och tid med speciallärare/specialpedagog till eleverna. Brist på tid, fortbildning och handledning var också problem som lyftes fram. Synen på kunskapskraven varierade från att de var tydliga och rimliga till att de var otydliga och för höga. Olika svårigheter vid bedömning framkom också, som att elever med funktionsnedsättning ofta kan ha svårt att prestera på beställning, vid provtillfällen och examinationer. Till det kommer eleverna med  expressiva språksvårigheter som helt diskvalificeras då deras svårigheter medför att de inte kan visa sina kunskaper. Ett annat problem som kom fram var svårigheten att kommunicera ett underkänt betyg till en elev som arbetat bra och gjort sitt bästa. Att betygssytemet med steget "underkänd" riskerar att slå hårt mot vissa elever var också något som lyftes fram i denna studie. Detta reser frågan om det överhuvudtaget är etiskt försvarbart att ha en obligatorisk skola med en godkändnivå som flera elever inte har förutsättningar att nå upp till?

<p>All human beings need and have the right to a language. How a language is learned and used depends on the individual conditions. This study considers the work to development the language done by pedagogues in a special school for mentally retarded children. How do pedagogues work to develop the language in children who are so different and have so different conditions and needs? That is the central aim of this study. The purpose with this case study is to investigate and illustrate how pedagogues in a special school for mentally retarded children are working to develop the language of the pupils considering their speech, reading, writing and listening. Our expectation and ambition with this study is to provide something that all pedagogues can benefit by, irrespective of in what school or with what sort of children you are working. The study shows that the pedagogues in this special school for children with mental disabilities are working in many different ways with language development. The study also shows that from the teaching pedagogues in this special school for children with mental disabilities a great deal of individual adjustment is required since the children differ in talent and development.</p>

<p>Detta examensarbete behandlar begreppet inlärningsstilar. Uppsatsen är en litteraturstudie där fyra forskare står i centrum: Rita Dunn, Michael Grinder, Eric Jensen samt Barbara Prashnig. Alla dessa fyra forskare har intressanta tankaromkring ämnet inlärningsstilar. Jag har valt att itta lite närmare på hur dessa fyra forskare förhåller sig till begreppen inlärning, inlärningsstilar samt inlärningssvårigheter. </p><p>Syftet med uppsatsen är att öka min förståelse för hur elever lär sig. Detta gör jag utifrån min litteraturstudie där jag har valt att utifrån utvalda begrepp undersöka skillnader och likheter mellan de studerade forskarna. Arbetet börjar med en enskild litteratusstudie om varje forskare för att sedan fortsätta i en jämförnade analys av just skillnader och likheter. Arbetet avslutas med en diskussion omkring ämnet inlärningsstilar och dess tillämpning i dagens skola.</p>

Detta examensarbete behandlar begreppet inlärningsstilar. Uppsatsen är en litteraturstudie där fyra forskare står i centrum: Rita Dunn, Michael Grinder, Eric Jensen samt Barbara Prashnig. Alla dessa fyra forskare har intressanta tankaromkring ämnet inlärningsstilar. Jag har valt att itta lite närmare på hur dessa fyra forskare förhåller sig till begreppen inlärning, inlärningsstilar samt inlärningssvårigheter. Syftet med uppsatsen är att öka min förståelse för hur elever lär sig. Detta gör jag utifrån min litteraturstudie där jag har valt att utifrån utvalda begrepp undersöka skillnader och likheter mellan de studerade forskarna. Arbetet börjar med en enskild litteratusstudie om varje forskare för att sedan fortsätta i en jämförnade analys av just skillnader och likheter. Arbetet avslutas med en diskussion omkring ämnet inlärningsstilar och dess tillämpning i dagens skola.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger kan främja motivationen till lärande hos elever i inlärningssvårigheter. Studien är uppbyggd på nio intervjuer varav fem är med elever och fyra är med pedagoger. De elever som deltog i undersökningen valdes utifrån deras erfarenheter av inlärningssvårigheter i skolan. Pedagogerna valdes i sin tur utifrån deras olika arbetsplatser och skilda spetskompetenser. Anledningen till detta var för att de skulle kunna delge studien olika infallsvinklar utifrån deras olika kompetenser och erfarenheter i verksamheten. Valet av att intervjua både elever och pedagoger gjordes utifrån en önskan om att framhäva både elev- och pedagogperspektivet i studien. Efter genomförandet av intervjuerna sammanställdes svaren och åsikterna för att hitta gemensamma nämnare mellan de två intervjugrupperna. Utifrån detta framkom tre centrala områden som belystes som viktiga i arbetet för att främja motivationen hos elever i inlärningssvårigheter. Nyttoaspekten var ett av dessa områden, där framhäver intervjupersonerna vikten av att eleverna förstår varför en uppgift skall utföras. Det andra centrala området som framkom var vikten av att använda intresse som utgångspunkt i undervisningen. Med detta menade intervjupersonerna att det är den enskilde elevens intresse som skall prägla planeringen av undervisningen. Det tredje området som pedagogerna och eleverna framhävde var att undervisningen och uppgifterna skall vara nivåanpassade efter elevernas förmåga. Genom det tydliga resultatet från intervjuerna har målet med denna studie uppfyllts. Nyckelord: motivation, pedagoger, elever och inlärningssvårigheter.

All human beings need and have the right to a language. How a language is learned and used depends on the individual conditions. This study considers the work to development the language done by pedagogues in a special school for mentally retarded children. How do pedagogues work to develop the language in children who are so different and have so different conditions and needs? That is the central aim of this study. The purpose with this case study is to investigate and illustrate how pedagogues in a special school for mentally retarded children are working to develop the language of the pupils considering their speech, reading, writing and listening. Our expectation and ambition with this study is to provide something that all pedagogues can benefit by, irrespective of in what school or with what sort of children you are working. The study shows that the pedagogues in this special school for children with mental disabilities are working in many different ways with language development. The study also shows that from the teaching pedagogues in this special school for children with mental disabilities a great deal of individual adjustment is required since the children differ in talent and development.

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur lärare beskriver att de gör för att skapa goda lärandemiljöer i klassrummet för elever i behov av särskilt stöd. Detta för att som blivande lärare öka kunskapen hur man på bästa sätt kan ge stöd och underlätta för elever med beteende- och inlärningssvårigheter. I den här undersökningen har en kvalitativ studie gjorts där fem lärare och en specialpedagog har intervjuats för att få reda på hur dessa arbetar med att skapa goda lärandemiljöer för elever i behov av extra stöd. Specialpedagogiken ligger i centrum med två teorier som bakgrund som används mycket inom specialpedagogiken, behaviourismen och den sociokulturella teorin. De viktigaste begreppen inom området specialpedagogik har beskrivits samt vanliga diagnoser bakom inlärnings- och beteendesvårigheter, då det är viktigt som lärare att vara insatt i detta vid undervisning av elever i behov av stöd. I resultatet ses att vikten av individualisering och struktur i klassrummet gör mycket för inlärningen. Att alla elever har olika inlärningssätt och trivs i olika inlärningsmiljöer och att det är upp till alla lärare att se till den enskilda individen och hur den lär bäst.

Syftet med arbetet är att ta reda på om alla inlärningssvårigheter i matematik är dyskalkyli, hur skolan kan hjälpa elever som har dyskalkyli och hur personalen på skolan arbetar med denna diagnos. De forskningsfrågorna som arbetet utgår ifrån är följande: Är alla inlärningssvårigheter i matematik dyskalkyli? Hur kan skolan hjälpa en elev med dyskalkyli? Hur ser skolans, rektorns, lärarens och specialpedagogens arbete ut med ett diagnostiserat barn? Arbetet är en empirisk studie som utgår ifrån intervjuer med följande yrkesgrupper: forskare, rektor, lärare och specialpedagog. Intervjuerna tar upp kunskaper och erfarenheter från dessa yrkesgrupper angående dyskalkyli och andra inlärningssvårigheter i matematik.Resultatet visar att alla inlärningssvårigheter i matematik inte är dyskalkyli. Inlärningssvårigheterna kan bero på olika orsaker som t ex okoncentration, missade genomgångar, matematikångest, språksvårigheter etc. Eleven kan få olika typer av hjälp i skolan. Det kan vara extra anpassningar eller särskilt stöd. För att få extra anpassningar krävs det ingen diagnos hos eleven. Särskilt stöd kan vara t ex specialpedagog och är ytligare stöd än det de får i den ordinarie undervisningen för att utvecklas och lyckas med att uppnå målen och kunskapskraven. Skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd är mängden hjälp som eleven får. Skolpersonalens arbete är ett samarbete mellan rektor, lärare och specialpedagoger där även kurator och skolpsykologen kan dras in. Personalen på skolan kartlägger tillsammans problemen för at anpassa och stödja utifrån ett åtgärdsprogram som personalen utformat specifikt för varje elev. Varje vecka träffas rektorn, läraren och specialpedagogen (eventuellt kurator och skolpsykologen) för att diskutera resultat.