This study aims to examine how Swedish upper secondary teachers work with extra adaptationand special support regarding neurodevelopmental disorders (NDDs) in upper secondary schooland their perceptions of NDDs and what extra adaptations and special support entail. Tworesearch questions are presented: how do Swedish teachers define extra adaptation and specialsupport in terms of NDDs? And how do Swedish teachers work with extra adaptation andspecial support regarding NDDs in upper secondary school? Qualitative semi-structuredinterviews are conducted with six upper-secondary teachers. The results are divided into twocategories; Swedish teachers’ definition of extra adaptation and special support regardingNDDs, and the Swedish teachers’ way of working with extra adaptation and special supportregarding NDDs in upper secondary school. The results show that teachers have differentexperiences dealing with students with special needs. Moreover, teachers have a betterunderstanding of the concept of extra adaptation than the concept of special support. Therespondents give several examples of extra adaptation, such as letting students listen to music,get longer test time, opportunity to get spelling control in tests, and get material read. When itcomes to special support, the teachers link the concepts to speech synthesis, extra math lessons,or that the school procures a writing interpreter or a student assistant.

Syftet med studien är att undersöka hur fem lärare arbetar för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter bland de yngsta eleverna; ser de några mönster som indikerar vem som senare kan få svårigheter med att läsa och skriva? Studien tittar också på vilka planer de tre olika skolorna har för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter. Respondenterna har tre olika utbildningar, förskollärare, speciallärare och grundskollärare. Studien är gjord med ett kvalitativt förhållningssätt med semistrukturerade intervjuer och med sociokulturell teoretiskt perspektiv. Alla de intervjuade lärarna hade lång erfarenhet av att arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultaten visar att elever med sämre språklig förmåga och sämre fonologisk medvetenhet riskerar att senare utveckla läs- och skrivsvårigheter. Men resultaten pekar också på att läs- och skrivsvårigheter ofta beror på något annat än att barnet har problem med läsningen eller skrivandet i sig. De olika skolornas planer på att upptäcka svårigheterna har två saker gemensamt; att göra det obligatoriska bedömningsstödet ”Hitta språket” som ges ut av Skolverket, men också att använda LexPlore som är obligatoriskt i denna kommun. Mönstret som hittats i studien var att flickor oftare än pojkar uppvisar läs- och skrivsvårigheter.

There has previously been research into teaching methods that contribute and help students with learning difficulties in their mathematics learning. On the other hand, research on whether digital teacher resources contribute to and influence the mathematics learning of students with learning difficulties is limited. In this systematic literature study, learning difficulties include students with mathematics difficulties and/or autism spectrum disorders. The purpose of this literature study was to contribute with research on what new opportunities are added for students with learning difficulties when digital learning resources are used in mathematics teaching. The aim was also to investigate what new possibilities are added to teaching by teachers implementing digital learning resources. The purpose has been investigated through the questions: How do digital learning resources affect the learning process of students with learning difficulties in mathematics? and How do digital learning resources affect teachers' teaching of mathematics for students with learning difficulties? In order to answer the questions, systematic searches have been carried out to find relevant scientific studies which have then been analyzed through a thematic analysis. The results revealed several advantages such as increased student engagement and independence. It also proved to be beneficial for teachers and the design of the teaching.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en djupare förståelse av dyslexi och undersöka hur det påverkar elever i matematik, främst inom problemlösningsuppgifter. Den centrala frågeställningen som arbetet grundar sig på är “Hur dyslexi påverkar förmågan att förstå problemlösningsuppgifter i matematik?”. Denna kunskapsöversikt bygger på en systematisk informationssökning av vetenskapliga texter och litteratur i databaserna ERIC (Education Resources Information Center) och ERC (Education Research Complete). Resultatet från våra valda vetenskapliga artiklar visar att dyslexi påverkar förståelsen av problemlösningsuppgifter i matematik och att elever uppvisar svårigheter med dessa uppgifter. Faktorer som grammatikens struktur, innehållets betydelse i uppgifterna samt läsförmågans och läsförståelsens påverkan är teman som har framkommit från undersökningen. Resultaten från undersökningen diskuteras i relation till vår yrkesprofession, samt ger vi förslag på framtida forskning som kan ge ytterligare förståelse och kunskap om dyslexins roll i matematik. En slutsats som vi har kommit fram till är att lärare bör vara medvetna om vilka svårigheter som elever med dyslexi har och hur dessa kan påverka deras prestationer i matematik.

Fallstudien beskriver och diskuterar några lektioner med elever som har specifika inlärnings-svårigheter, utifrån skolverkets Allmänna råd, och belyser vilka pedagogiskt svårhanterliga problem och dilemman som kan uppstå när det inte blir som läraren har planerat. Teorin om den proximala utvecklingszonen åskådliggörs. Aktivitetens betydelse för inlärning belyses. Komplexiteten kring lärarskap och ledarskap illustreras. Skolverkets teori om kunskap genom progression, enligt givna årskurser med givet innehåll, stämmer inte alltid med erfarenheterna hos några av verklighetens elever. Samspelet mellan lärare och elever belyses i studien. Be-skrivningar av utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykiskt sårbara barn visar ytterligare hur elevers individuella förutsättningar kan ge konsekvenser för inlärning. / This case study describes and discusses the outcome of some lessons, according to skolver-kets Allmänna råd, given for pupils with specific learning difficulties. It shows pedagogical problems and dilemmas which might occur when things do not turn out as it was planned for. The theory of the zone of proximal development is described in broad outline. The im-portance of action as the foundation to learning is illustrated. The complex role of teaching in the classroom is explained. Skolverket pursue (the theory of) a progression plan, according to the assumption that in a certain grade the pupils learn already defined knowledge based on success from previous learnings, even though it does not always square with the experiences of the pupils state of mind. A brief account of developmental disabilities and psychologically vulnerable children further more pictures how the individual conditions of the pupils can give consequences for the ability to learn.

I denna studie kartläggs hur specialpedagoger ansåg att IKT kunde användas i undervisningen för att skapa förutsättningar för inlärning hos elever med inlärningssvårigheter och vad som krävdes för att IKT skulle kunna användas, samt på vilka sätt specialpedagogerna ansåg att lärandemiljön kunde förändras för elever med inlärningssvårigheter i och med användningen av IKT i undervisningen. Studien baserades på mailintervjuer där nio informanter samtliga verksamma specialpedagoger i kommunala skolor i västra Sverige intervjuades. I studien framkom att IKT användes och fungerade som ett fördelaktigt komplement i undervisningen, som ställde krav på engagemang och kompetens hos både pedagog och elev. Specialpedagoger sågs som nyckelpersoner i arbetet att ge stöd och utbildning. IKT visade sig bidra till ökad delaktighet och likvärdighet hos eleverna samt att undervisning kunde anpassas efter enskild elev. Detta tillgängliggjorde undervisningen och skapade nya möjligheter till inlärning, vilket även ökade motivationen hos eleverna. Studien visade även att tillgången till IKT-verktyg varierade beroende på elevens årskurs och skola.

Syftet med detta arbete är att presentera de olika utmaningar som elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ställer på Sveriges utbildningsystem och i synnerhet när det handlar om att undervisa dem i moderna språk. Studiens frågeställning är hur lärarna i moderna språk undervisar elever med olika typer av inlärningssvårigheter. Vad säger neurovetenskapen, svenska skollagen och finns det didaktiska metoder för att hantera dessa barn på bästa sätt? Studien, fokuserad på lärarna i moderna språk, har genomförts för att undersöka hur dessa upplever sitt arbete med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Metoden som använts i examensarbetet är en kvalitativ undersökningsform och tekniken för att samla information är intervjuer. Vi konstaterar olika slutsatser efter studiens resultat som alla pekar på en rad brister: ingen tillgång av lärare inom specialpedagogik för att hantera elever med specialbehov; ingen tillgång till specialmaterial; ingen tid att förbereda/söka specialmateriel/skapa anpassningar; inget stöd från skolledning/specialpedagog; inget ämnesdidaktiskt stöd för språkundervisning. Slutligen har olika lösningar föreslagits.

<p>Det här är en studie som belyser programmet Europeisk korttidsvolontärtjänst (St EVS) samt granskar om programmet kan vara lämpligt vid vägledning av unga i behov av särskilt stöd.</p><p>Litteraturstudier och intervjuer med tre personer som har erfarenhet av arbetssättet har genomförts. Forskningsfrågorna ger svar på vilka argument som finns för att använda programmet, hur arbetet med St EVS går till samt vilka ungdomar som kan delta.</p><p>Tidigare forskning inom området är näst in till obefintlig, vidare saknas kännedom om St EVS bland många yrkesgrupper som arbetar med unga i behov av särskilt stöd.</p><p>I resultatet framkommer att St EVS ökar ungdomarnas självförtroende och främjar deras personliga utveckling. Resultatet tyder också på att det ger motivation för arbete eller studier.</p><p>Andra fördelar är att programmet är gratis för ungdomarna och erbjuder mycket trygghet.</p><p>Resultaten pekar dock mot att det är viktigt med förberedelser och att sändande organisationen känner till och har förtroende för mottagande organisationen. Förutsatt att mottagande organisationen kan ge ungdomen det individuella stöd som han/hon behöver, kan ungdomar med olika förutsättningar och behov delta i programmet.</p><p>Analys av resultaten indikerar att programmet skulle kunna innebära en ekonomisk vinst både på kort och på lång sikt för kommuner. En annan slutsats är att fler samarbeten borde finnas där olika yrkesgrupper arbetar tillsammans med St EVS.</p><p>Vidare kan programmet anses lämpligt att använda i vägledning av ungdomar i behov av särskilt stöd. Då ensamt arbete med programmet tar mer tid och engagemang är samarbete att föredra. Förutsatt att ett samarbete finns är det troligt att studie- och yrkesvägledare både kan tillföra mycket och själva tjäna på ett sådant samarbete.</p><p>Resultatet av studien kan vara till nytta för studie- och yrkesvägledare på gymnasium, särgymnasium och arbetsförmedlingar, samt för kommuner och för övriga yrkesgrupper som arbetar med ungdomar i behov av särskilt stöd.</p>

Det här är en studie som belyser programmet Europeisk korttidsvolontärtjänst (St EVS) samt granskar om programmet kan vara lämpligt vid vägledning av unga i behov av särskilt stöd. Litteraturstudier och intervjuer med tre personer som har erfarenhet av arbetssättet har genomförts. Forskningsfrågorna ger svar på vilka argument som finns för att använda programmet, hur arbetet med St EVS går till samt vilka ungdomar som kan delta. Tidigare forskning inom området är näst in till obefintlig, vidare saknas kännedom om St EVS bland många yrkesgrupper som arbetar med unga i behov av särskilt stöd. I resultatet framkommer att St EVS ökar ungdomarnas självförtroende och främjar deras personliga utveckling. Resultatet tyder också på att det ger motivation för arbete eller studier. Andra fördelar är att programmet är gratis för ungdomarna och erbjuder mycket trygghet. Resultaten pekar dock mot att det är viktigt med förberedelser och att sändande organisationen känner till och har förtroende för mottagande organisationen. Förutsatt att mottagande organisationen kan ge ungdomen det individuella stöd som han/hon behöver, kan ungdomar med olika förutsättningar och behov delta i programmet. Analys av resultaten indikerar att programmet skulle kunna innebära en ekonomisk vinst både på kort och på lång sikt för kommuner. En annan slutsats är att fler samarbeten borde finnas där olika yrkesgrupper arbetar tillsammans med St EVS. Vidare kan programmet anses lämpligt att använda i vägledning av ungdomar i behov av särskilt stöd. Då ensamt arbete med programmet tar mer tid och engagemang är samarbete att föredra. Förutsatt att ett samarbete finns är det troligt att studie- och yrkesvägledare både kan tillföra mycket och själva tjäna på ett sådant samarbete. Resultatet av studien kan vara till nytta för studie- och yrkesvägledare på gymnasium, särgymnasium och arbetsförmedlingar, samt för kommuner och för övriga yrkesgrupper som arbetar med ungdomar i behov av särskilt stöd.

The purpose of the present thesis was to test and contrast hypotheses about the cognitive conditions that support the development of mathematical learning disability (MLD). Following hypotheses were tested in the thesis: a) domain general deficit, the deficit is primarily located in the domain general systems such as the working memory, b) number sense deficit, the deficit is located in the innate approximate number system (ANS), c) numerosity coding deficit, the deficit is located to a exact number representation system, d) access deficit, the deficit is in the mapping between symbols and the innate number representational system (e.g., ANS), e) multiple deficit hypothesis states that MLD could be related to more than one deficit. Three studies examined the connection between cognitive abilities and arithmetic. Study one and three compared different groups of children with or without MLD (or risk of MLD). Study two investigated the connection between early number knowledge, verbal working memory and the development of arithmetic ability. The results favoring the multiple deficit hypothesis, more specifically the result indicate that number sense deficit together with working memory functions constitutes risk-factors to the development of MLD in children. A simple developmental model that is based on von Asters and Shalev´s (2007) model and the present results is suggested, in order to understand the development of MLD in children. / Avhandlingens syfte var att testa och kontrastera hypoteser om vilka kognitiva förutsättningar som är centrala för utvecklandet av matematiska inlärningssvårigheter (MLD) hos barn. De hypoteser som prövas i avhandlingen är följande: a) den domängenerella hypotesen, detta innebär att den förmodade störningen/nedsättningen finns primärt i barnets generella förmågor, främst då i arbetsminnes funktioner. b) en nedsättning i den medfödda approximativa antalsuppfattningen. c) nedsättning i den exakta antalskodningen. d) nedsättning gällande kopplingen mellan den kulturellt betingande symboliska nivå (räkneord och siffror) samt den medfödda antalsuppfattningen (eller antalskodningen). e) slutligen prövas även hypotesen att MLD kan härröras från flera nedsättningar i dessa förmågor. I tre studier undersöktes kopplingen mellan kognitiva förmågor och aritmetik. i studie1 och 3 jämfördes grupper av barn med MLD (eller risk för MLD) med grupper av barn som inte hade MLD i studie 2 undersöktes kopplingen mellan förmågorna verbalt arbetsminne och tidig sifferkunskap samt tidig aritmetiskförmåga. Sammantaget indikerar resultaten från denna avhandling att det kan vara både multipla och enstaka kognitiva förmågor, primärt i den approximativa antalsuppfattningen samt i arbetsminnesfunktioner, som kan fungera som riskförutsättningar för utvecklande av MLD hos barn. Dock måste dessa förmågor samspela med andra faktorer som kan fungera kompensatoriskt eller riskhöjande för utvecklandet av MLD. En förenklad utvecklingsmodell med utgångspunkten i resultaten från studierna samt von Asters och Shalevs (2007) modell föreslås. Syftet med modellen är att den ska kunna användas som teoretiskt ramverk för att förstå utvecklingen av MLD hos barn.