Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige med avsikt att underlätta villkoren för de minsta företagarna. Kraven för frivillig revision är att företagen inte överstiger mer än ett av följande värden; högst tre anställda, nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor och balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor. Syftet med en revisor var att denne skulle generera trygghet och trovärdighet både internt och externt. Internt i företaget som har reviderats samt även externt för att minska osäkerheten för bolagets intressenter och att förstärka den finansiella informationen som tillförlitlig. Trygghet och trovärdighet används ofta gentemot banker vid kreditbedömning. Syftet med studien är att undersöka revisorns betydelse för bankernas kreditbedömning sju år efter att revisionsplikten avskaffats. Vilken betydelse har den för småföretag i Sverige sett ur bankernas perspektiv? Utöver revisorns betydelse vill jag studera vilka faktorer banker utgår ifrån när man gör sin kreditbedömning av småföretag och om det finns svårigheter kring kreditbedömningen. Utifrån en kvalitativ studie har sex banker/kreditgivare intervjuats där empiri samlats in för att svara på dessa forskningsfrågor. Studien visar att revisorn har betydelse vid bankernas kreditbedömning av småföretag efter avskaffandet av revisionsplikten. Revisorn fungerar som en kvalitetsstämpel där banken kan känna sig trygg i att siffrorna från den kvantitativa informationen stämmer samt att det skapar ett förtroende mellan kreditgivare och kredittagare.

Inledning För att minska små aktiebolags administrativa kostnader avskaffades revisionsplikten. Idag råder det delade meningar bland forskare om hur avskaffandet av revisionsplikten påverkat konkurrensen inom revisionsbranschen. Vissa forskare hävdar att genom avskaffandet av revisionsplikten borde små revisionsbyråers konkurrenskraft blivit svagare jämfört med de stora revisionsbyråernas. Då merparten av små revisionsbyråers klienter består av små aktiebolag. Samtidigt finns studier som stödjer det motsatta, nämligen att intäkterna har ökat för de små revisionsbyråerna efter att revisionsplikten avskaffats. Tidigare undersökningar har visat att det genomsnittliga priset på revisionstjänster har stagnerat sedan 2011, men även antalet auktoriserade revisorer har minskat. Detta ger skäl till att undersöka hur avskaffandet har påverkat utvecklingen av konkurrensen och konkurrenskraften för små och stora revisionsbyråer. Syftet med uppsatsen avser att beskriva och analysera avskaffandet av revisionspliktens påverkan på konkurrensen och konkurrenskraft inom revisionsmarknaden för små och stora revisionsbyråer.Metod Uppsatsen har använt sig av en kvantitativ forskningsstrategi som mäter konkurrenskraften genom att analysera lönsamheten och tillväxten. För att mäta revisionsbyråernas lönsamhet och tillväxt använder vi oss utav finansiella nyckeltal. För att samla in data till uppsatsens nyckeltal har vi studerat revisionsbyråernas årsredovisningar. Urvalet av revisionsbyråer som har valts ut för studien har som syfte att skapa en generaliserande bild av små och stora revisionsbyråer. Resultat Denna studies resultat visar att små revisionsbyråer har lyckats anpassa sig bättre efter yttre omständigheter som har påverkat revisionsbranschen. Samtidigt går det konstatera att de stora revisionsbyråerna fortfarande är väldigt dominanta och förhållandet mellan stora och små revisionsbyråer har stått sig förhållandevis sedan avskaffandet av revisionsplikten. Nyckelord Avskaffandet av revisionsplikten, konkurrens, konkurrenskraft, stora och små revisionsbyråer, nyckeltal

Avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag trädde i kraft år 2010. Både positiva och negativa åsikter gällande denna lag har förekommit sedan avskaffandet trädde i kraft. En fördel är att mindre aktiebolag kan undgå kostnader för revisionsarvodet. En nackdel är att risken för skattefel och andra bokföringsfel kan öka om företagen väljer bort revision och detkan i sin tur leda till ökade kostnader i form av skattetillägg om Skatteverket gör en kontroll. I värsta fall kan det även leda till näringsförbud om de små aktiebolagen inte följer lagar och regler gällande skatter och andra avgifter. Skattefel kan vara avsiktliga och oavsiktliga och dessa fel har stor påverkan på företagets intressenter. Skatteverket anses vara en primär intressent för företaget eftersom denna myndighet kan ha stor påverkan på företagetsfortlevnad.Det övergripande syftet med studien är att beskriva och analysera om revisionspliktens avskaffande påverkat förekomsten av skattefel ur Skatteverkets perspektiv, om skattefelen påverkats av redovisningskonsultens roll, om det finns några branscher som är särskiltdrabbade samt vad myndigheten gör för att motverka uppkomsten av skattefel. För att uppfylla syftet har en kvalitativ studie genomförts i form av intervjuer med anställda inom myndigheten. Med stöd av den teoretiska referensramen och informationen från intervjuerna analyserades resultatet, vilket i sin tur lade grund för slutsatsen. Resultatet av denna studie visar bland annat att revisionspliktens avskaffande har påverkat förekomsten av skattefel och Skatteverkets personal upplever att kvaliteten på årsredovisningarna försämrats. Studiens slutsats belyser att Skatteverket som en intressent har påverkats av revisionspliktens avskaffande och i samband med detta har myndigheten utökat sina insatser och kontroller.Skatteverket kan med hjälp av de revideringar som utförs se att andelen skattefel är större hos nystartade företag, vilket kan bero på okunskap. Det förekommer även mer fel i branscher med omfattande kontanthantering. / The abolition of the audit requirement for small limited companies entered into force in 2010. Positive and negative opinions regarding this law have occurred since the abolition took effect. An advantage is that smaller companies can escape the cost of the audit fee. A disadvantage is that the risk of tax errors and other accounting errors increases as companies opt-out audit and this can in turn lead to increased costs in the form of additional tax if the tax office makes a check. In the worst cases, it can even lead to disqualification if the small company does not follow the laws and rules applicable to taxes and other fees. Tax errors can be intentional or unintentional and these errors have a major impact on the company’sstakeholders. The tax office is considered to be a primary stakeholder for the company because this authority can have a significant impact on the continuity of its business activities.  The overall objective of the study is to describe and analyze if and how the audit duty elimination impacted on the incidence of tax errors from the Swedish Tax Agency perspective, and authority what it does to counteract the emergence of tax errors. In order to meet the aim a qualitative study has been carried out in the form of interviews with employees of the authority. On the basis of the theoretical framework, the information from theinterviews was analyzed which in turn laid the basis for the conclusions. The study’s conclusions highlight that the tax agency as a stakeholder has been affected by the abolition of the audit obligation and in connection with this, the agency increased its actions and controls. The results of this study further show that the audit abolition has affected the incidence of tax errors, and the quality of the financial statements has deteriorated. The Swedish Tax Agency has from the outcome audits found that the proportion of the tax errorsis greater in start-ups, which may be due to ignorance. There are also more errors in industries with extensive cash handling.