Bakgrund: Skatteverket var emot det slopandet av revisionsplikten som skedde 2010. I sitt remissvar antydde man att detta skulle få som effekt att såväl medvetna som omedvetna fel skulle öka i företagens räkenskaper och därmed påverka även deras deklarationer. De påtalade också att skattefelet är som störst i mikro- småföretag, vilket är de bolag som omfattas av reformen, och det därmed skulle få stora effekter på skattefelet. De antydde även att de skulle komma att behöva öka sina insatser för att säkerställa att felen inte skulle påverka inkomstdeklarationer. Denna bedömning gjordes även av regeringen som anslog att detta skulle leda till ökade kostnader med 40 miljoner kronor. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om och i så fall hur Skatteverket har förändrat sitt kontroll- och utredningsarbete med hänsyn till slopandet av revisionsplikten. Vad gäller erfarenheterna från medarbetarna är avsikten att undersöka om det empiriskt går att belägga att felen i deklarationerna har ökat. Metod: En kvalitativ metod har används i studien där intervjuer har genomförts med handläggare, samordnare, utredare, analytiker och revisor på Skattverket. Slutsatser: Våra sammanfattade slutsatser är att, förutom de "löpande bokföringskontrollerna" som Skatteverket gavs möjlighet att göra i och med reformen, har de inte aktivt förändrat sitt kontroll- och utredningsarbete. Särskilt anmärkningsvärt är att upplysningsrutorna i deklarationen som tillkom vid reformen inte beaktas överhuvudtaget i arbetet. Vidare hittar vi inget i vår studie som tyder på att de medvetna felen ("fusket") har ökat, vilket Skatteverket hade farhågor om. De omedvetna felen som görs pga. okunskap antas däremot ha ökat i omfattning, vilket får anses vara en konsekvens av slopandet av revisionsplikten. Detta anser vi i sin tur har gjort att det s.k. skattefelet troligen har ökat.

<p>Svartarbete är ett utbrett problem inom restaurang- ochfrisörbranschen. För att minska förekomsten av svartarbeteinfördes, den 1 januari 2007, lag (2006:575) om särskildskattekontroll i vissa branscher. I teorikapitlet presenteras orsakerna till och effekterna avsvartarbete. För att skapa förståelse om ämnet skattekontrollförklaras innebörden av krav på personalliggare samt Skatteverketstillvägagångssätt vid kontroll av företag. Empirin är insamlad genom enskilda intervjuer med femrespondenter som arbetar inom Skatteverket. Intervjuerna ägderum på respektive respondents arbetsplats. Alla respondenter är mycket positiva till kravet på personalliggareoch genom vår studie kan vi se en tendens till att skattekontrollenhar effektiviserats. Det går dock alltid att förbättra kontrollen och ivår studie framkommer många bra förslag från respondenterna.</p>

Svartarbete är ett utbrett problem inom restaurang- ochfrisörbranschen. För att minska förekomsten av svartarbeteinfördes, den 1 januari 2007, lag (2006:575) om särskildskattekontroll i vissa branscher. I teorikapitlet presenteras orsakerna till och effekterna avsvartarbete. För att skapa förståelse om ämnet skattekontrollförklaras innebörden av krav på personalliggare samt Skatteverketstillvägagångssätt vid kontroll av företag. Empirin är insamlad genom enskilda intervjuer med femrespondenter som arbetar inom Skatteverket. Intervjuerna ägderum på respektive respondents arbetsplats. Alla respondenter är mycket positiva till kravet på personalliggareoch genom vår studie kan vi se en tendens till att skattekontrollenhar effektiviserats. Det går dock alltid att förbättra kontrollen och ivår studie framkommer många bra förslag från respondenterna.

Uppsatsen avser att undersöka hur Skatteverkets kontroller av företagare går till praktiskt. Utifrån detta ska uppsatsen utreda vilka problem som finns i det praktiska arbetet som Skatteverket gör i de olika kontrollformerna. Studien bygger på en kvalitativ metod vilken valts för att få en djupare förståelse för studieämnet. Det empiriska materialet till studien har samlats in med hjälp av intervjuer med sammanlagt fem handläggare på Skatteverket. Material till den teoretiska referensramen har inhämtats från relevant litteratur och sökningar i databaser. Studien har kommit fram till att det finns problem i det praktiska arbetet med skattekontroll, som exempelvis svårighet att få in bokföring och att få svar på förfrågningar. De problem som framkommit i studien har en koppling till Skatteverkets bemötande av företagen samt företagarens beteende. Sambandet mellan bemötande och beteende har i studien analyserats med hjälp av en modell. / The paper aims to investigate how the Tax Agency inspect business owners. Based on this, the essay will examine the problems involved in the practical work with various forms of control. The study is based on a qualitative approach which was chosen in order to gain a deeper understanding of the study subject. The empirical data for the study were collected through interviews with a total of five officers at the Tax Agency. Material for the theoretical framework has been obtained through database  searches and literature. The study has concluded that there are problems in the practical work of the tax Agency, such as the difficulty to get accounts, and to obtain answers to queries. The problems identified in the study are connected to how the Tax Agency treat companies and also to corporate behavior. The relationship between attitude and behavior in the study were analyzed using amodel.

<p>Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörer</p><p><p>Uppsatsnivå: Kandidatuppsats - Externredovisning</p><p>Författare: Matilda Rantala och Maria Nilsson</p><p>Handledare: Arne Söderbom</p></p><p><p>Problembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intäkter är ett stort problem för samhället och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar på tydliga förändringar i redovisning av löner men märks förändringar bland berörda aktörer.</p><p>Frågeställning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal på Skatteverket att deras roll har påverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister?</p><p>Syfte: Syftet är dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de påverkats av införandet av Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förändringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnå syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med både Skatteverket och större och mindre revisionsbyråer, på så vis kan vi upptäcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa.</p><p>Metod: För att få fram relevant data kopplat till vår frågeställning har vi valt att utgå från en kvalitativ studie. Då det finns få teorier att utgå från inom området har vi valt ett induktivt angreppssätt och på så sätt skapa nya teorier.</p><p>Resultat: Det finns tydliga skillnader bland små och stora revisionsbyråer. Restauranger och frisörer är riskfyllda kunder som inte alla tar sig an. Personer inom revisionsbranschen uppfattar lagen som något bra då det alltid är bra med lagstiftning i ryggen och granskningspersonal på Skatteverket trivs bra med lagarna. Det negativa de upplever kommer från företagarna som bland annat ser det som jobbigt och kostsamt. Trots detta upplever de att företagarna uppskattar att lagarna leder till en sundare konkurrens.</p><p>Nyckelord: Förändring, revision och effekt</p></p>

Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörer Uppsatsnivå: Kandidatuppsats - Externredovisning Författare: Matilda Rantala och Maria Nilsson Handledare: Arne Söderbom Problembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intäkter är ett stort problem för samhället och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar på tydliga förändringar i redovisning av löner men märks förändringar bland berörda aktörer. Frågeställning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal på Skatteverket att deras roll har påverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister? Syfte: Syftet är dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de påverkats av införandet av Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förändringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnå syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med både Skatteverket och större och mindre revisionsbyråer, på så vis kan vi upptäcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa. Metod: För att få fram relevant data kopplat till vår frågeställning har vi valt att utgå från en kvalitativ studie. Då det finns få teorier att utgå från inom området har vi valt ett induktivt angreppssätt och på så sätt skapa nya teorier. Resultat: Det finns tydliga skillnader bland små och stora revisionsbyråer. Restauranger och frisörer är riskfyllda kunder som inte alla tar sig an. Personer inom revisionsbranschen uppfattar lagen som något bra då det alltid är bra med lagstiftning i ryggen och granskningspersonal på Skatteverket trivs bra med lagarna. Det negativa de upplever kommer från företagarna som bland annat ser det som jobbigt och kostsamt. Trots detta upplever de att företagarna uppskattar att lagarna leder till en sundare konkurrens. Nyckelord: Förändring, revision och effekt

Studiens övergripande syfte är att undersöka omeffektiviteten utmanar rättssäkerheten vid skattekontrollen i kontantbranschen.Jag undersöker om lagstiftaren har tagit hänsyn till näringsidkarensgaranterade rättigheter enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter (EKMR)vid införande av skattekontrollagen. Utgångspunkten är att undersöka om kontrollavgifterutgör ett straff, om kontrollbesöken är i själva verket taxeringsbesök,taxeringsrevision eller överraskningsrevision samt om kontrollköpen kan varabrottsprovokation eller bevisprovokation, Det är därför aktuellt att undersöka åtgärdernaoch konsekvenserna utifrån artikel 4, 6 samt 8 i EKMR. Val av enbart vissabranscher samt befogenheter tillsynsmyndigheten, Skatteverket, har fått gör detockså aktuellt att undersöka skattekontrollagen kontralikabehandlingsprincipen, proportionalitetsprincipen samt om arbetsmetodernaoch arbetsuppgifterna tillhör Skatteverkets normala beskattningsverksamhet. Skatteverkets  vision är ”ett samhälle där alla vill görarätt för sig”. Skatteverket utgår därför ifrån att medborgarna vill göra rättför sig men gör även kontroller för att ge legitimitet åt skattesystemet samtmotivera medborgarna till att medverka i beskattningen och finansieringen av deoffentliga utgifterna. Skatteverket har satt in åtgärder i syfte att fel i såstor utsträckning som möjligt skall förebyggas samt att befintliga fel rättas.Kontrollerna har även en avgörande betydelse för att stärka normerna isamhället. Förutom att avsiktliga felaktigheter åtgärdas, ökar vetskapen omkontrollerna, illojal konkurrens motverkas samt förtroende för skattesystemetskapas. Skatteverket riktar även särskilda kontroller mot vissa branscher därskatteundandragen utifrån utredningar och undersökningar bedöms vara merutbrett för att förebygga fel i så stor utsträckning som möjligt, rättabefintliga fel samt försöka förhindra att fel uppstår igen. En del kontrollersker slumpmässigt medan andra har valts av lagstiftare som har bedömt attskatteundandragande i vissa branscher utgör sådana allvarliga och stora fel attsärskilda åtgärder och kontroller behöver inriktas. Kontrollerna i kontantbranschensker i huvudsak i syfte att seriösa näringsidkare skall skyddas mot illojalkonkurrens . Införandet av skattekontrollagen har skapat högre förtroende förskattesystemet då bördan av skatten inte vältras över på andra än de berörda.Skattekontrollagens syfte är att dels försvåra för näringsidkare att undanhållaintäkter från beskattning och dels att öka möjligheterna till en effektiv ochresurssnål kontrollform. Även om vissa branscher har utpekats och rätt tilllikabehandling därför kan diskuteras så kontrolleras alla verksamheter i dessabranscher på samma sätt och på samma villkor för att dessa skall ha sammakonkurrensmedel och skyddas mot illojal konkurrens. Utredningar visar dock attkontrollerna är nödvändiga i dessa branscher. Jag som författare är inte motökade kontroller, utan är för rättvisa och rättssäkrare kontroller genom i ettdemokratiskt samhälle accepterade metoder och med hjälp av kompetent personalför ökad rättssäkerhet samt ökat förtroende för det svenska skattesystemet ochskatteväsendet. Skattetjänstemännen är Skatteverkets ansikte utåt ochrepresenterar myndigheten i sin myndighetsutövning. God service, trevligtbemötande, synlighet och ökad närvaro ger en god effekt och ökar skattemoralenoch förtroendet för Skatteverket.

Många av de komponenter som är nödvändiga i ett nationellt beskattningssystem erkänns av EG-domstolen som tvingande hänsyn till allmänintresset, även om de bakomliggande värdena inte kommer till uttryck på exakt samma vis i EG-rätten som i den nationella rätten. De nationella allmänintressen som inte erkänns av domstolen kan sammankopplas med godtagbara förklaringar till varför ett sådant erkännande inte är lämpligt eller nödvändigt. Domstolen förefaller på så vis hålla en jämvikt mellan gemenskapens bästa och de enskilda medlemsstaternas bästa. EG-domstolens erkännande av dessa allmänintressen sker dock inte helt utan förbehåll. Medlemsstaternas yrkande på rättfärdigande avslås mer som regel än undantag. Det tydligaste exemplet är behovet av ett konsekvent beskattningssystem. Sedan rättfärdigandegrunden introducerades i mitten av nittiotalet har tillämpningsområdet till och med förminskats genom åren. En viss uppmjukning har dock skett genom att domstolen tillämpade rättfärdigandegrunden på ett nytt sätt i den känsliga frågan om gränsöverskridande förlustutjämning inom koncerner. Territorialitetsprincipen, som inom EG-rätten är nära sammanlänkad med rättfärdigandegrunden skattesystemets inre sammanhang, har endast kunnat rättfärdiga fördragsstridiga skatteregler en gång. De för ett nationellt beskattningssystem viktiga komponenterna proportionalitet, effektiv skattekontroll och hinder för skatteflykt anses även av EG-domstolen utgöra trängande allmänintressen. EG-domstolen tillmäter dock proportionalitetsprincipen större betydelse än vad många av medlemsstaterna gör. Behovet av proportionalitet har nämligen hittills förhindrat att yrkandet på behovet av en effektiv skattekontroll och yrkandet på behovet av att hindra skatteflykt från att rättfärdiga fördragsstridiga skatteregler. På det stora hela är det, i motsats vad som först verkar vara fallet, en väldigt strikt tillämpning av möjligheten till rättfärdigande som EG-domstolens rättspraxis återspeglar. Någon jämvikt mellan gemenskapens och medlemsstaternas intressen kan således inte anses föreligga. Som huvudregel är det gemenskapens bästa som väger över. Detta är egentligen föga förvånande, eftersom ett inslag i domstolens arbetsmetod är att välja den lösning som bäst gynnar gemenskapen. Rule of reason-doktrinen har som utgångspunkt oddsen emot sig, eftersom den utgör ett undantag från grundplåten i det EG-rättsliga samarbetet. Nationalekonomiska överväganden av olika slag är det huvudsakliga intresset vid utformningen av ett nationellt beskattningssystem. Även om ett lands ekonomi kan framstå som det mest trängande allämintresset, kan inte domstolen som utgångspunkt ta hänsyn till ekonomiska överväganden. Sådana överväganden vid domstolens juridiska bedömningar skulle innebära en rad problem. Här finns således en stor skillnad mellan medlemsstaternas och EG-domstolens syn på vad som utgör ett trängande allmänintresse. Domstolen har dock inte varit helt konsekvent i sitt ställningstagande. Domstolens rättspraxis visar att ekonomiska överväganden i vissa fall har accepterats i det tysta.

Avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag trädde i kraft år 2010. Både positiva och negativa åsikter gällande denna lag har förekommit sedan avskaffandet trädde i kraft. En fördel är att mindre aktiebolag kan undgå kostnader för revisionsarvodet. En nackdel är att risken för skattefel och andra bokföringsfel kan öka om företagen väljer bort revision och detkan i sin tur leda till ökade kostnader i form av skattetillägg om Skatteverket gör en kontroll. I värsta fall kan det även leda till näringsförbud om de små aktiebolagen inte följer lagar och regler gällande skatter och andra avgifter. Skattefel kan vara avsiktliga och oavsiktliga och dessa fel har stor påverkan på företagets intressenter. Skatteverket anses vara en primär intressent för företaget eftersom denna myndighet kan ha stor påverkan på företagetsfortlevnad.Det övergripande syftet med studien är att beskriva och analysera om revisionspliktens avskaffande påverkat förekomsten av skattefel ur Skatteverkets perspektiv, om skattefelen påverkats av redovisningskonsultens roll, om det finns några branscher som är särskiltdrabbade samt vad myndigheten gör för att motverka uppkomsten av skattefel. För att uppfylla syftet har en kvalitativ studie genomförts i form av intervjuer med anställda inom myndigheten. Med stöd av den teoretiska referensramen och informationen från intervjuerna analyserades resultatet, vilket i sin tur lade grund för slutsatsen. Resultatet av denna studie visar bland annat att revisionspliktens avskaffande har påverkat förekomsten av skattefel och Skatteverkets personal upplever att kvaliteten på årsredovisningarna försämrats. Studiens slutsats belyser att Skatteverket som en intressent har påverkats av revisionspliktens avskaffande och i samband med detta har myndigheten utökat sina insatser och kontroller.Skatteverket kan med hjälp av de revideringar som utförs se att andelen skattefel är större hos nystartade företag, vilket kan bero på okunskap. Det förekommer även mer fel i branscher med omfattande kontanthantering. / The abolition of the audit requirement for small limited companies entered into force in 2010. Positive and negative opinions regarding this law have occurred since the abolition took effect. An advantage is that smaller companies can escape the cost of the audit fee. A disadvantage is that the risk of tax errors and other accounting errors increases as companies opt-out audit and this can in turn lead to increased costs in the form of additional tax if the tax office makes a check. In the worst cases, it can even lead to disqualification if the small company does not follow the laws and rules applicable to taxes and other fees. Tax errors can be intentional or unintentional and these errors have a major impact on the company’sstakeholders. The tax office is considered to be a primary stakeholder for the company because this authority can have a significant impact on the continuity of its business activities.  The overall objective of the study is to describe and analyze if and how the audit duty elimination impacted on the incidence of tax errors from the Swedish Tax Agency perspective, and authority what it does to counteract the emergence of tax errors. In order to meet the aim a qualitative study has been carried out in the form of interviews with employees of the authority. On the basis of the theoretical framework, the information from theinterviews was analyzed which in turn laid the basis for the conclusions. The study’s conclusions highlight that the tax agency as a stakeholder has been affected by the abolition of the audit obligation and in connection with this, the agency increased its actions and controls. The results of this study further show that the audit abolition has affected the incidence of tax errors, and the quality of the financial statements has deteriorated. The Swedish Tax Agency has from the outcome audits found that the proportion of the tax errorsis greater in start-ups, which may be due to ignorance. There are also more errors in industries with extensive cash handling.