Under den senaste tiden har man tagit upp plastbärkassars negativa miljöpåverkan, i EU men även lokalt i Borås. EU anser att plastpåsar är skadliga för miljön och har tagit fram direktiv som gör att alla medlemsstater måste vidta åtgärder för att begränsa förbrukningen av plastpåsar. För att man ska kunna fatta rätt beslut krävs det att man ökar kunskapen om vilka åtgärder som krävs och vilka åtgärder som är mest effektiva för att minska förbrukningen. I detta examensarbete är syftet att jämföra plastpåsars miljöpåverkan mot bärkassar i olika material samt att se över hur plastpåsar hanteras idag, presentera en metod för att utföra en insamling av plastpåsar för återvinning i Borås och utreda om det är miljömässigt lönsamt. Resultaten visar att bestämandet av en bärkasses miljöpåverkan är en mycket komplex fråga då väldigt många faktorer måste vägas in. Vi ser även att införandet av ett separat återvinningssystem för plastpåsar inte är det ultimata då det skulle försvåra logistiken samt kräva komprimering av plastpåsarna för att minska deras volym. Det befintliga återvinningssystemet för plast där man blandar hårdplast och mjukplast är mera lämpligt att använda då det ger en tätare blandning.

Under den senaste tiden har man tagit upp plastbärkassars negativa miljöpåverkan, i EU men även lokalt i Borås. EU anser att plastpåsar är skadliga för miljön och har tagit fram direktiv som gör att alla medlemsstater måste vidta åtgärder för att begränsa förbrukningen av plastpåsar. För att man ska kunna fatta rätt beslut krävs det att man ökar kunskapen om vilka åtgärder som krävs och vilka åtgärder som är mest effektiva för att minska förbrukningen.I detta examensarbete är syftet att jämföra plastpåsars miljöpåverkan mot bärkassar i olika material samt att se över hur plastpåsar hanteras idag, presentera en metod för att utföra en insamling av plastpåsar för återvinning i Borås och utreda om det är miljömässigt lönsamt. Resultaten visar att bestämandet av en bärkasses miljöpåverkan är en mycket komplex fråga då väldigt många faktorer måste vägas in. Vi ser även att införandet av ett separat återvinningssystem för plastpåsar inte är det ultimata då det skulle försvåra logistiken samt kräva komprimering av plastpåsarna för att minska deras volym. Det befintliga återvinningssystemet för plast där man blandar hårdplast och mjukplast är mera lämpligt att använda då det ger en tätare blandning. / The negative environmental impact of plastic bags has recently been brought up in the EU but also locally in Borås. The EU considers that plastic bags are hurtful for the environment and has developed directive to reduce the consumption of plastic bags which all member states must follow. In order to be able to make the correct decisions it is necessary to have the accurate information of what measures are necessary to reduce consumption. In this thesis, the aim is to compare the environmental impact of plastic bags compared to bags in various materials and to review how plastic bags are managed today, present a method for how to collect plastic bags for recycling in Borås and investigate whether it is environmentally viable. The results show that the determination of the environmental impact of different bags is a very complex issue because so many factors must be considered. We also see that the introduction of a separate recycling system for plastic bags is not the ultimate method when it would complicate logistics and require compression, to reduce their volume. The existing recycling system for plastic which blends hard plastic and soft plastic, is more convenient to use as it provides a denser mixture.

Ständig förändring är strakt förknippat med modeindustrin, då nya trender och stilar tenderar att förändras kontinuerligt. I västvärlden konsumerar människor betydligt mer modeprodukter än vad naturens resurser tillåter. Modekonsumenterna fick dock en insyn av textilbranschens negativa miljöpåverkan år 2017. Det skrevs då en ny lag som föreskriver att modeföretag måste informera sina modekonsumenter om bärkassarnas, speciellt plastbärkassens, negativa påverkan. I samband med att lagen stiftades, skapades organisationen One Bag Habit som fick modekonsumenterna att tänka en extra gång innan de konsumerar bärkassar i modebutikerna. På grund av bland annat One Bag Habit avstår modekonsumenter numera att konsumera bärkassar på grund av miljöaspekter, dock fortsätter de att konsumera mängder av modeprodukter utan att blicka. Modekonsumenter har sedan år 2017 blivit medvetna om de problem som bärkassen medför och väljer då att avstå dessa, men när det kommer till modeprodukter finns troligtvis en medvetenhet om problemet där också men konsumtionen fortsätter ändå. Detta har lett till att denna uppsats belyser hur denna kontrast bildas mellan att konsumera modeprodukter och att avstå från bärkassen på grund av miljöskäl. Denna studie undersöker detta gap genom att fokusera på hur modekonsumenter förhåller sig till konsumtion av bärkassar i förhållande till modeprodukter. Resultatet ger en förståelse för varför det blir en kontrast mellan konsumtion av bärkassar och modeprodukter. Därav kommer resultatet resultera i en djupare förståelse kring varför ett attityd-beteende gap skapas och en stadig grund för vidare forskning. För att förstå och tolka det empiriska materialet modifierades en modell av attityd-beteende gapet. Utöver det kommer behovsidentifikation att ligga till grund för den teoretiska referensramen. En kvalitativ intervju, tre fokusgruppsintervjuer och en observation utgör det empiriska materialet. Urvalet bestod av studenter från tre olika högskolor i Sverige (Textilhögskolan i Borås, Göteborgs Universitet och Mälardalens högskola i Västerås). Slutsatserna av studien är att modeföretagen måste börja informera modekonsumenterna varför och hur de kan agera hållbart, istället för att informera att de ska agera hållbart. Utöver det måste de hållbara modeprodukterna vara prismässigt jämförbart med inte hållbara modeprodukter, för att modekonsumenterna ska agera hållbar. Slutligen krävs det att de hållbara modeprodukterna har tillräckligt attraktiv design för att modekonsumenterna ska investera i hållbara modeprodukter. / Constant change is closely associated with the fashion industry, as new trends and styles tent to change continuously. In the Western world, people consume considerably more fashion products than what the natural resources allow. The fashion consumers, however, gained an insight into the fashion industry´s negative environmental impact in 2017. A new law was founded to alert the fashion consumers of the negative effect of the shopping bags, especially made with plastic. In association with the new law, an organization, naming One Bag Habit was created. This led the fashion consumers to think extra before deciding to consume a shopping bag when they made a purchase of fashion item. Due to One Bag habit, fashion consumers now avoid from consuming shopping bags because of environmental aspects. The reluctance to consuming a shopping bag in addition to the fashion purchase has decreased yet impacts on the actual fashion consumption have not changed. Previous research has identified an attitude-behaviour gap between how fashion consumers value sustainable products and their actual behaviour in accordance with these values. This has led to this paper highlighting how this contrast is formed between consuming fashion products and refraining from the shopping bags because of environmental reasons. This study has a textile management approach, which means that the study is primarily aimed at companies in order to help them understand how fashion consumers value and act in different purchasing situations. This study will examine how fashion consumers consume shopping bags in relation to fashion products. The findings will contribute to creating an understanding of the created contrast between sustainable consumption regarding shopping bags and non-sustainable one regarding fashion consumption itself. Moreover, the findings will contribute to a deeper understanding of why the attitude-behaviour gap has created such a contrast among the fashion consumer. In order to understand and interpret the empirical material of this study, a theoretical model of attitude-behaviour gap was created. In addition, an understanding of how needs are created among consumers will be contributing to the formation of the theoretical framework. Furthermore, data was collected through qualitative interviews, three focus groups, and an observation. The data sample frame consisted of students from three different universities in Sweden (the Swedish School of Textiles in Borås, University of Gothenburg and Mälardalens University in Västerås). The findings of the study show that fashion companies need to be more specific when informing the fashion consumers on why and how they can act more sustainably when consuming fashion and shopping bags. In addition, the sustainable fashion products should be comparable in prices terms to non-sustainable fashion products in order for fashion consumers to act sustainable. Finally, it is suggested that the sustainable fashion products have an appealing designs in order for the fashion consumers to invest in sustainable fashion products.

Denna studie undersöker konsumenternas beteende vid köp av bärkassar i livsmedelsbutiker. Konsumtionen av bärkassar är ett problem på flera sätt, denna rapport kommer undersöka konsumenternas kunskap om resurs och energiåtgång vid tillverkning, miljömedvetet beteende och konsumenternas förslag till beteendeförändring vid konsumtion av bärkassar. Syftet är att undersöka om kunskap får konsumenten att agera på ett visst sätt. För att kunna utföra arbetet har en enkätundersökning utförts, både i en vald ICA butik och på Facebook. Enkäten innehöll frågor om konsumtionen, som till exempel vad konsumenterna brukar köpa för bärkasse och hur ofta. Även hur konsumenten tagit sig till butiken är av intresse likaväl konsumentens tidigare kunskaper om resursåtgång vid tillverkning kommer att frågas efter. Sist kommer konsumentens inställning till ett infört förbud efterfrågas och vad som skulle kunna få personen att minska sin egen konsumtion. Studien har kommit fram till att det inte finns några kunskapsskillnader mellan de som köper och de som inte köper bärkassar. Det finns alltså ett value-action gap, konsumenten är medveten om att konsumtionen inte är hållbar men agerar inte utefter sin kunskap. Det mest effektiva sättet att minska konsumtionen anses därmed inte vara bättre kunskap om miljöpåverkan. Istället föredras ett förbud mot plastpåsar baserade på olja. Följaktligen borde butiker endast erbjuda miljökassar och de svenska papperspåsarna. Relativt få av de som deltagit i enkäten är mot ett förbud av engångsbärkassar och eftersom även konsumtionen av miljökassar och svenska papperspåsar har en negativ miljöpåverkan är också minskad konsumtion av alla dessa att föredra. Detta kan åstadkommas med ett ökat pris. / This study examines consumers’ behavior in the purchase of grocery bags in food stores. Consumption of all types of bags is a problem in several ways, and this report will examine consumers’ knowledge about resource and energy use in manufacturing, pro-environmental behavior and consumers’ suggestions to behavioral change while purchasing grocery bags. The purpose is to investigate whether knowledge causes the consumer to act in a certain way. To achieve the purpose, a survey was conducted, both in a selected ICA store and on Facebook. The survey contained questions about consumption such as, what bag consumers usually buy and how often. Even how the consumer went to the store is of interest as well as the costumers’ knowledge previous to the study regarding resource utilization in manufacturing. Lastly, the consumers’ attitude towards a potential ban was asked for, as well as what could make the person reduce his or her own consumption. The study found that there is no difference in knowledge between those who buy bags and those who do not. This leads to the conclusion that there is a value-action gap, one is aware that the consumption is not sustainable, but one does not act according to his or her knowledge. Thus, the most effective way of reducing consumption is not considered to be a better knowledge of environmental impact. Instead, a ban on plastic bags based on oil is preferred. Hence, environmental bags and Swedish paper bags would be more promising options. Relatively few of those who participated in the survey are against a ban on disposable bags. Because even the consumption of environmental bags and Swedish paper bags has a negative impact on the environment, a reduction of consumption of all bags is therefore preferable. This can be achieved with an increase in price.