Det är inte alltid lätt att förstå varför ett företag presterat som de gjort genom att endast läsa igenom årsredovisningar. Utåt skryter oftast företag med strukturerade arbetsmodeller men sällan är det hela sanningen. För att bilda sig en komplett uppfattning om ett företags affärsmodell och framgångsfaktorer krävs det djupare analys. En affärsmodell är ett företags DNA som sätter fingret på exakt vad konceptet bakom företagets mål och vision är. Det är en karta på hur ett företag tänkt bedriva en verksamhet och på vilka grunder. Att ha utformat en affärsmodell på teoretisk nivå innebär dock inte alltid att man verkligen följer den. Kanske är det på grund av att det ser bättre ut mot aktieägare och andra externa intressenter eller att man inte har den kompetens och resurser som krävs för att eftersträva affärsmodellen. Därför krävs det en mer utförlig studie för att komma fram till verkligheten. Det tillvägagångssätt ett företag bedriver löpande verksamhet på kan vara påverkat av många faktorer såsom historia, styrelsen, VD, ägare, banker, etc. En affärsmodell kan bli ett verktyg för någon av dessa parter att styra företaget mot deras specifika mål och visioner. Därför kan det vara intressant att undersöka närmare vilken effekt en specifik part har i utformningen av det sättet ett företag arbetar på och till vilken grad av framgång eller nederlag hänger på vissa aktörer. Fastighets AB Balder är ett fastighetsbolag med inriktning på kommersiella fastigheter. De är verksamma inom de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö och med huvudkontoret i Göteborg. Balder grundades av Erik Selin år 2005. De hade för samma år ett fastighetsbestånd till ett verkligt värde om ca 2,7 Mdkr. År 2008 var fastighetsbeståndet värderat till ca 7,2 Mdkr och de hade ett förvaltningsresultat på ca 195 Mkr, vilket var en ökning med 9 procent från föregående år. Syftet med uppsatsen är att försöka redogöra för Fastighets AB Balders verkliga affärsmodell med fokus på fastighetsrelaterad verksamhetsteori. Målet är att förstå och undersöka vad deras framgång beror på och hur de ser på investeringsstrategi och fastighetslära. För att skapa ett vidare perspektiv har vi då valt att även granska GulinsFastigheter. Att Balder styrs av en karismatisk VD som samtidigt är huvudägare har lett till följande problemformuleringar:- Hur är Fastighets AB Balders affärsmodell uppbyggd?- Hur påverkas affärsmodellen av att Fastighets AB Balders VD även är huvudägare och grundare till bolaget?IVStudien utgår från teoretiska fastighetsaffärsteoretiska grunder som bygger på olika synsätt på investeringsstrategi, marknadsanalyser och finansieringsbehov. Empiriska studien baseras på tre intervjuer varav två respondenter har ledande positioner i Balder (VD och CFO) samt en intervju med GulinsFastigheters VD. Respondenterna har valts ut för att ge en god inblick i Balder samt en extern part som har god kännedom av företaget från ett utomstående perspektiv.

This thesis analyses how norse mythology is being used in modern videogames. This is done via a qualitative content analysis using grounded theory of the game God of War from 2018 by Santa Monica Studios, and comparing the games contents with literature regarding Norse mythology, the Prose Edda and the Poetic Edda, as well as studies done on similar games in fields closely related to the subject. The subjects that get compared in this thesis are the gods: Freyja, Mimir and Baldur, the places: Niflheim and Muspelheim, the events: Fimbulvinter and Ragnarök, and studies done on other games usage of norse mythology and -society, ehere the other games in question are: Jotun by Thunder Lotus Games, Hellblade: Senua’s Sacrifice by Ninja Theory, and The Elder Scrolls V: Skyrim by Bethesda Game Studios. The Thesis aims to identify the changes between the games representation of Norse mythology and the mythology itself, how the changes have been shaped by our contemporary society, how these changes can be explained, and finally if similar phenomenon can be observed in other games based on or using Norse mythology as inspiration. Some of these changes are for example how the Fimbulvinter and Ragnarök starts with Baldur’s death, the climate of places such as Niflheim and Muspelheim, the heavy usage of strong female characters, and the origins of certain gods, like Mimir for example. Hopefully, this thesis can be used as a basis and inspiration for thesis and studies done in this or closely related subjects in future studies. The rest of the thesis is written in Swedish.

The subject of this master’s thesis is depictions of Old Norse mythology and related motifs in the visual arts during the period 1775–1855. The main question of this research is how the motifs were visualized and how the depictions are related to the classical tradition. Three artworks are objects of detailed study: Johann Heinrich Füssli’s painting Thor Battering the Midgaard serpent (1790), Christoffer Wilhelm Eckersberg’s The death of Balder (1817) and Nils Jacob Blommér’s painting Näcken and the daughters of Ägir (1850). The paintings are compared with literary sources and analyzed in relation to classicism as well as ideas about history and the Old Norse. It is argued that symbols, themes and compositions from the classical tradition, such as the heroic nude, were used by artists to visualize motifs from Old Norse mythology. It is also argued that the depictions, which by previous scholars have been considered primarily classical, are in fact characterized by a resistance against likeness with the Olympic gods and antique costume.