<p>The purpose with this essay is to find out the role of mythology in history in Swedish elementary schools to day. The questions I used to fulfill the purpose in my essay are these: How is the relationship between the school subject history and northern mythology, (what is myth, what is history) how does history and myth being linked together? And How is the practical use of northern mythology shaped in to days school, How does the teacher form the education in northern mythology and what controls it? The method I used was an interview, a case study and a literature study, based on the didactical questions how, why and what.</p><p>The mythology is motivated by the guidelines and goals, set up by the Swedish government, and is supposed to give the student history knowledge and thereby help the student to build up their identity. It is also supposed to give knowledge about the Swedish and Nordic cultural heritage. The role the mythology has is to support the history education.</p><p>According to the interview in this essay the northern mythology is given a central place in the education in the Swedish elementary school today. It also showed that the literature controls what in the mythology that is being presented to the students. What the school literature present is very basic and short, and probably has the goal to encourage the students to further research.</p><p>My essay reflects that northern mythology is an important part in the education, and the keyword for its existence in the education is history knowledge, cultural heritage and identity.</p> / <p>Arbetets syfte är att undersöka vilken roll och vilket utrymme fornnordisk mytologi får i historieundervisningen i dagens mellanstadieskolor. Den frågeställning jag använt mig av är: Hur ser förhållandet mellan historieämnet och den fornnordiska mytologin ut (vad är myt, vad är historia)? Vad är historieämnets roll och hur kan den fornnordiska mytologin kopplas till ämnet historia? Och hur är den praktiska användningen av fornnordisk mytologi utformad i dagens skola? Det vill säga hur gör läraren praktiskt i undervisningen av fornnordisk mytologi, och vad styr den praktiska utformningen av undervisningen? Den metod jag använt mig av är intervju, fallstudie och litteraturstudie baserade på de didaktiska frågorna vad, hur och varför.</p><p>Mytologin motiveras i historieundervisningen genom anvisningar i kurs- och läroplaner som syftar till att ge eleven historiemedvetande och därmed hjälpa till att bygga upp dess identitet, både individuellt och kollektivt. Den roll som den fornnordiska mytologin har är att understödja historieundervisningen</p><p>Det ska också ge kunskap om det svenska och nordiska kulturarvet. Enligt den intervju jag gjort får den fornnordiska mytologin en central roll i undervisningen i dagens mellanstadieskolor. Det visade sig också att det var litteraturens innehåll som styrde vad som tas upp. Det som tas upp i skolböckerna är mycket grundläggande och kortfattat, troligtvis med ambitionen att locka till fortsatt efterforskning.</p><p>Den fornnordiska mytologin visade sig vara en viktig del i undervisningen, och nyckelbegreppen för dess berättigande i undervisningen kan ses vara historiemedvetande, kulturarv och identitet.</p>

The purpose with this essay is to find out the role of mythology in history in Swedish elementary schools to day. The questions I used to fulfill the purpose in my essay are these: How is the relationship between the school subject history and northern mythology, (what is myth, what is history) how does history and myth being linked together? And How is the practical use of northern mythology shaped in to days school, How does the teacher form the education in northern mythology and what controls it? The method I used was an interview, a case study and a literature study, based on the didactical questions how, why and what. The mythology is motivated by the guidelines and goals, set up by the Swedish government, and is supposed to give the student history knowledge and thereby help the student to build up their identity. It is also supposed to give knowledge about the Swedish and Nordic cultural heritage. The role the mythology has is to support the history education. According to the interview in this essay the northern mythology is given a central place in the education in the Swedish elementary school today. It also showed that the literature controls what in the mythology that is being presented to the students. What the school literature present is very basic and short, and probably has the goal to encourage the students to further research. My essay reflects that northern mythology is an important part in the education, and the keyword for its existence in the education is history knowledge, cultural heritage and identity. / Arbetets syfte är att undersöka vilken roll och vilket utrymme fornnordisk mytologi får i historieundervisningen i dagens mellanstadieskolor. Den frågeställning jag använt mig av är: Hur ser förhållandet mellan historieämnet och den fornnordiska mytologin ut (vad är myt, vad är historia)? Vad är historieämnets roll och hur kan den fornnordiska mytologin kopplas till ämnet historia? Och hur är den praktiska användningen av fornnordisk mytologi utformad i dagens skola? Det vill säga hur gör läraren praktiskt i undervisningen av fornnordisk mytologi, och vad styr den praktiska utformningen av undervisningen? Den metod jag använt mig av är intervju, fallstudie och litteraturstudie baserade på de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Mytologin motiveras i historieundervisningen genom anvisningar i kurs- och läroplaner som syftar till att ge eleven historiemedvetande och därmed hjälpa till att bygga upp dess identitet, både individuellt och kollektivt. Den roll som den fornnordiska mytologin har är att understödja historieundervisningen Det ska också ge kunskap om det svenska och nordiska kulturarvet. Enligt den intervju jag gjort får den fornnordiska mytologin en central roll i undervisningen i dagens mellanstadieskolor. Det visade sig också att det var litteraturens innehåll som styrde vad som tas upp. Det som tas upp i skolböckerna är mycket grundläggande och kortfattat, troligtvis med ambitionen att locka till fortsatt efterforskning. Den fornnordiska mytologin visade sig vara en viktig del i undervisningen, och nyckelbegreppen för dess berättigande i undervisningen kan ses vara historiemedvetande, kulturarv och identitet.

Studien har syftat till att undersöka hur den fornnordiska mytologin framtsälls i vissa utvaldafilmer och tv-spel samt hur dessa kan användas i den svenska religionsundervisningen pågymnasiet. För att undersöka detta har sju olika filmer samt två tv-spel analyserats utifrån ettdidaktiskt perspektiv och utifrån teorierna cultural memory och det kommersiellahistoriebruket. Tre intervjuer har även utförts med gymnasielärare i Sverige för att få reda påhur praktiserande lärare ser på populärkultur som ett redskap i undervisningen. Studien visadeatt det finns en del olika filmer och tv-spel som i olika grad går att använda i undervisningen.Det visades även att den traditionella framställningen av de norröna historierna inte alltid börutgås från när medierna analyseras utan att de, på olika sätt, framställer olika varianter av denfornnordiska mytologin.Nyckelord:

Denna studie ämnar undersöka bilden av den starka kvinnan som finns i spelet The Elder Scrolls V: Skyrim, stämmer överens med hur nuvarande forskning ser på förekomsten av den starka kvinnan i fornnordisk tid och mytologi. När det gäller avgränsningar valde vi att i spelet enbart studera kvinnor av rasen Nord. Metoden som applicerades var kvalitativ innehållsanalys som användes av Philipp Mayring, som kombinerades med en förenklad variant av grundad teori, baserad på Barney Glasers version. Material som användes var litteratur om fornnordiska samhällen och fornnordisk mytologi, samt som huvudsakligt studieobjekt, The Elder Scrolls V: Skyrim. I resultatet redogörs för utvalda gudinnor inom fornnordisk mytologi, hur kvinnors liv såg ut på fornnordisk tid och hur kvinnor framställs i spelet Skyrim. I analysen och diskussionen jämförs dessa och slutsatsen är att den starka kvinnan fanns i både fornnordiska samhällen och spelet men att de representerades i viss mån på olika vis. Dessa var exempelvis att kvinnan i spelet kunde ha titeln som jarl, vilket skiljde sig mot verkligheten enligt vår undersökning, jämfört med de likheter vi kunnat påvisa, där till exempel prästinna var ett ämbete för kvinnor i både spelet och under fornnordisk tid.

This thesis analyses how norse mythology is being used in modern videogames. This is done via a qualitative content analysis using grounded theory of the game God of War from 2018 by Santa Monica Studios, and comparing the games contents with literature regarding Norse mythology, the Prose Edda and the Poetic Edda, as well as studies done on similar games in fields closely related to the subject. The subjects that get compared in this thesis are the gods: Freyja, Mimir and Baldur, the places: Niflheim and Muspelheim, the events: Fimbulvinter and Ragnarök, and studies done on other games usage of norse mythology and -society, ehere the other games in question are: Jotun by Thunder Lotus Games, Hellblade: Senua’s Sacrifice by Ninja Theory, and The Elder Scrolls V: Skyrim by Bethesda Game Studios. The Thesis aims to identify the changes between the games representation of Norse mythology and the mythology itself, how the changes have been shaped by our contemporary society, how these changes can be explained, and finally if similar phenomenon can be observed in other games based on or using Norse mythology as inspiration. Some of these changes are for example how the Fimbulvinter and Ragnarök starts with Baldur’s death, the climate of places such as Niflheim and Muspelheim, the heavy usage of strong female characters, and the origins of certain gods, like Mimir for example. Hopefully, this thesis can be used as a basis and inspiration for thesis and studies done in this or closely related subjects in future studies. The rest of the thesis is written in Swedish.

<p>Min ambition med denna uppsats har varit att visa på hur Loke har utsatts för ett justitiemord. Han anklagas för att ligga bakom mordet på Balder, och därigenom förlusten av odödlighet i den fornnordiska gudavärlden. Jag har velat visa hur Loke till sin karaktär är en maliciös trixter, detta genom att jämför hans roll med andra trixters, och hur ovanlig hans utveckling till att bli fiendens härförare egentligen är. Vid jämförelser av de tre föreliggande källorna: Den Poetiska Eddan, Snorres edda och Saxos Den Store Danmarkshistorie, har det visat sig att de har väldigt olika saker att säga om Loke, och den roll han eventuellt spelar i omständigheterna kring Balders död. I polemik med den store auktoriteten på området, George Dumézil, som vill hävda att Loke är identisk med den indoeuropeiska Duryodhana vill jag hävda att Dumézils tes i alltför hög grad bygger på Lokes agerande i Snorres version av händelserna kring Balders död och att de två andra källorna avviker från denna beskrivning av det inträffade.</p>

Min ambition med denna uppsats har varit att visa på hur Loke har utsatts för ett justitiemord. Han anklagas för att ligga bakom mordet på Balder, och därigenom förlusten av odödlighet i den fornnordiska gudavärlden. Jag har velat visa hur Loke till sin karaktär är en maliciös trixter, detta genom att jämför hans roll med andra trixters, och hur ovanlig hans utveckling till att bli fiendens härförare egentligen är. Vid jämförelser av de tre föreliggande källorna: Den Poetiska Eddan, Snorres edda och Saxos Den Store Danmarkshistorie, har det visat sig att de har väldigt olika saker att säga om Loke, och den roll han eventuellt spelar i omständigheterna kring Balders död. I polemik med den store auktoriteten på området, George Dumézil, som vill hävda att Loke är identisk med den indoeuropeiska Duryodhana vill jag hävda att Dumézils tes i alltför hög grad bygger på Lokes agerande i Snorres version av händelserna kring Balders död och att de två andra källorna avviker från denna beskrivning av det inträffade.

<p>Den här uppsatsen har behandlat de hälsingska bonaderna, Skogbonaden och Överhogdalsbonaderna och deras rika bildvärld. Dessa bonaders tillverkningstid infaller vid kristendomens inträde och begynnande etablering i Norden. Jag har frågat mig om det går att se någon religiös kontinuitet i bonadernas bilder, och har därför studerat dem i ett syfte att söka se spår av anpassningsfenomen såsom ackulturation och synkretism i mötet mellan den fornskandinaviska religionen och kristendomen.</p><p>Olika forskare ger olika betydelse åt begreppen ackulturation och synkretism. Här har jag valt att arbeta med Anders Hultgårds begrepp där ackulturation avser anpassningsfenomen och inflytande som inte påverkar de centrala delarna av en religion och synkretism avser mer djupgående förändringar som kan ske i ett religionsmöte. Jag gör detta genom att visa exempel på integrering i ett ofta försummat material i kristnandeprocessen från min egen hemtrakt, Hälsingland. Jag undersöker bonaderna från Överhogdal och Skog och visar på att mytiska motiv var integrerade i kristna föreställningar från tidig medeltid, vilket pekar på en kontinuitetsaspekt där religion blandas samman i synkretism och ackulturation.</p><p>Min frågeställning har varit:</p><p>Visar Överhogdalsbonaderna och Skogbonaden på något sätt religiös kontinuitet såsom ackulturation och synkretism?</p>

Detta är en jämförande undersökning mellan hinsidesföreställningar i de skriftliga källorna till fornskandinavisk religion och bildscener på de sena (700 – 1100-talet) gotländska bildstenarna. Den tidigare forskningen kring hinsidesföreställningarna har ofta fokuserat på Valhall vilket enligt mig kan ha lett till att andra centrala föreställningar kan ha kommit i skymundan. Jag visar med min genomgång av föreställningarna i de skriftliga källorna att de olika platserna som den döde kunde komma till bär på gemensamma aspekter i form av kvinnan som möter den döde, kvinnan som härskar över den döde samt hallen där man åt och drack. Samma tema återkommer på de sena gotländska bildstenarna . De visar dessutom en liknande variation av föreställningarna som de skriftliga källorna. Valhall är alltså inte nödvändigtvist den enda tolkningen av dessa bildscener. / This is a comparative study between afterlife beliefs in written sources to the Norse religion and visual scenes in the late Gotland picture stones. The previous research on afterlife beliefs has often focused on the Valhallamotif, which in my opinion, could have led to the problem that other essential ideas of afterlife may have been overlooked. I show in my review that the afterlife beliefs in the written sources share common aspects: the woman who meets the deceased, the women who rule over the dead and the hall where the dead eat and drinks. The same aspects return on the late Gotland picture stones. They also show a similar variation in the notions of afterlife as the written sources. Valhalla is not necessarily the only interpretation of the image scenes.

Den här uppsatsen har behandlat de hälsingska bonaderna, Skogbonaden och Överhogdalsbonaderna och deras rika bildvärld. Dessa bonaders tillverkningstid infaller vid kristendomens inträde och begynnande etablering i Norden. Jag har frågat mig om det går att se någon religiös kontinuitet i bonadernas bilder, och har därför studerat dem i ett syfte att söka se spår av anpassningsfenomen såsom ackulturation och synkretism i mötet mellan den fornskandinaviska religionen och kristendomen. Olika forskare ger olika betydelse åt begreppen ackulturation och synkretism. Här har jag valt att arbeta med Anders Hultgårds begrepp där ackulturation avser anpassningsfenomen och inflytande som inte påverkar de centrala delarna av en religion och synkretism avser mer djupgående förändringar som kan ske i ett religionsmöte. Jag gör detta genom att visa exempel på integrering i ett ofta försummat material i kristnandeprocessen från min egen hemtrakt, Hälsingland. Jag undersöker bonaderna från Överhogdal och Skog och visar på att mytiska motiv var integrerade i kristna föreställningar från tidig medeltid, vilket pekar på en kontinuitetsaspekt där religion blandas samman i synkretism och ackulturation. Min frågeställning har varit: Visar Överhogdalsbonaderna och Skogbonaden på något sätt religiös kontinuitet såsom ackulturation och synkretism?