Lek är en viktig del för barns utveckling. I leken lär sig barn att kommunicera. Därför är studien baserad på: Syftet är att undersöka om hur barn kommunicerar med varandra genom lek i utomhusmiljön på förskolan. Även hur pedagogerna gör för att bli delaktiga i barns kommunikation genom leken i utomhusmiljön på förskolan. Frågeställning är: Hur kommunicerar barn både yngre och äldre med varandra genom lek i utomhusmiljön på förskolan? Hur pedagoger bli delaktiga i barnens kommunikation i lek utomhus på förskolan? Intervjuer och observationer genomförs utifrån en kvalitativ ansats, där pedagogernas egna tolkningar och erfarenheter kom fram i studien. Intervjuerna görs på tre olika förskolor med fem pedagoger i två olika kommuner. Svaren vi fick i samtliga intervjuer var snarlika med varandra. Pedagogerna har ungefär samma tänk och upplevelser av hur de ser att barnen kommunicerar med varandra i leken. I observationerna vi gör på barnen i deras lek ser vi att de kommunicerar med varandra genom att använda både kroppsspråk och verbalt språk. Eftersom observationerna görs i utomhusmiljön på förskolan, studeras barn i alla åldrar när de leker och kommunicerar med varandra.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur konflikthantering går till i praktiken i förskolan samt vilka konflikter som kan förekomma i verksamheten. Studien genomfördes på två förskolor i två olika kommuner. Vi har använt oss av ett kombinerat metodval genom att observera barngruppen och intervjua både barn och pedagoger. Vår litteraturdel bygger på tidigare forskning om konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att barnen klarar av att lösa konflikter på egen hand men även kan behöva stöd och hjälp från pedagoger i vissa situationer. Resultaten visade också att pedagogen behöver lyssna på alla inblandade och bekräfta barnens känslor för att hjälpa de lösa konflikten på ett konstruktivt sätt. Vår slutsats är att pedagogerna använder sig av olika metoder för att förebygga och hantera konflikter. Konflikter är en naturlig del av förskolans vardag och om de hanteras på ett konstruktivt sätt kan de vara utvecklande för både barn och pedagoger.

I denna studie har vi valt att behandla två frågeställningar som genomsyrar hela vår studie. Syftet med denna studie är att se hur pedagogerna ute i förskola och skola reder ut konflikter mellan barn och om de går efter någon specifik konflikthanteringsmodell. Vi har valt att använda oss av intervjuer med hjälp av bandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i de konflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vår studie samt pedagogernas viktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att många pedagoger inte följer en specifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft. Samtidigt som pedagogerna utgår ifrån många punkter i konflikthanteringsmodellerna så är de inte medvetna om att de följer en specifik modell.

Syftet med studien var att beskriva kunskapsnivån och inställningen hos sjuksköterskor och läkare på en intermediärvårdsavdelning inför att göra en anmälan om omsorgssvikt enligt Socialtjänstlagen kap 14 1§. Ytterligare syfte med studien var att beskriva upplevelsen vid handläggandet kring att göra en anmälan enligt SoL. En beskrivande kvantitativ design användes. Metod: Enkätformulär som besvarades av 30 sjuksköterskor och 20 läkare.Resultat: Läkare och sjuksköterskor har inte tillräckligt god kunskap om SoL, inte heller kring rutinerna att göra en anmälan. De har god kunskap om vad omsorgssvikt är men frågar inte alltid om det finns minderåriga barn hemma vid vård av t.ex suicidala patienter och då kan omsorgssvikt lätt missas. Vanligaste skälet till utebliven anmälan är okunskap om lagen och bristande rutiner. Ytterligare ett skäl är att sjuksköterskorna inte alltid får stöd från läkare. Slutsatsen av denna studie visar att kunskapen om och rutinerna kring anmälan enligt SoL brister. Riktlinjer bör efterföljas och utbildning bör ske kontinuerligt.Var och en är skyldig att anmäla vid misstanke om att minderåriga barn far illa, vilket betyder att sjuksköterskorna inte behöver läkarnas stöd vid en anmälan.

Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt som pedagogen kommunicerar med yngre barn i förskolan. I litteraturen kan man läsa om den sociokulturella teorin, vad kommunikation är och vad pedagogen har för roll. För att ta reda på vilka sätt pedagogen kommunicera med yngre barn i förskolan gjordes observationer i tamburen vid utgång. Här får pedagogen möjlighet att kommunicera om matematik, kroppsuppfattning, höger, vänster m.m. När observationerna utfördes var det snö och kallt ute. Då behövde barnet mycket kläder på sig, vilket gjorde att pedagogen fick en längre tid att kunna föra en dialog tillsammans med barnet. Det gjordes 17 observationer på nio olika avdelningar på fyra olika förskolor. För att se resultatet av observationerna gjordes en tabell, där kan utläsas på vilka sätt pedagogen kommunicera till det yngre barnet. Resultatet tyder på att pedagoger använder sig mest av pedagogisk dialog med yngre barn i förskolan.

In today's society dogs have become more popular as pets. This increase may result in more dog owners with lack of knowledge on how to care for them. A major social issue is the societies viewpoint to fighting breeds and similar breeds with an aggressive behavior. We experience that there is an increasing problem with aggressive dogs and their owners in Sweden that needs to be taken seriously.The aim of our study is to find out if people in Sweden think there is a problem with aggressive dogs. The study has been carried out as a literature study and a survey. The survey sent to 87 individuals who hold knowledge about dogs. 49 individuals answered the survey and the answers were analyzed in the statistic program SPSS.The results showed that many thought it was better to have a positive learning then punishment that can reinforce aggression. Survey responses thought there was no difference between first-time dog owners and owners who have owned a dog before. They thought it has to do with how to embrace knowledge and personal qualification. Based upon the study a guideline for a dog license was developed as many people participating in the survey found the idea of a dog license an appropriate solution to reduce the problem. A guideline for an education material for children in elementary schools was also produced.

Kan barn leka sig till en miljövänligare livsstil? Svaret är ja, om du frågar Patricia Rawecka, vd på företaget Gro Play AB. Hon har själv designat och utvecklat tre pussel för barn i åldrarna 3-5 år som både är miljövänliga och miljöutbildande. Med tanke på dagens extrema konsumtionskultur ville hon med god design, pedagogik och via barns lek motivera nästkommande generation till en mer hållbar livsstil. Visionen för hennes företag och även för detta examensarbete har varit att ge barn en chans att genom lek skapa sig en grund för en mer hållbar livsstil. En breddning av sortimentet till åldrarna 6-8 år var i sammanhanget intressant för företaget. Utifrån detta skrevs examensprojektets problemformulering; - Hur bör ett spel eller en leksak som innehar ett lekvärde för barn mellan 6-8 år samt är miljöutbildande, miljövänligt med ett högt lekvärde utvecklas? Tio veckors arbete resulterade slutligen i spelet ”Miljöhjältar”. Projektet genomfördes i faser där det initialt skapades en referensram utifrån teorier, intervjuer och information från Patricia. Detta låg sedan som grund för resterande faser i produktutvecklingsprocessen. Spelet ”Miljöhjältar” består av 2 spelytor och ett tredimensionellt inslag i form av utvikande väggar varpå spelets avatarer kan klättra. Spelet går ut på att snabbast få ihop fönster med ”bra scenarier” på nedre spelplan för att sedan ersätta pågående icke-miljövänliga scenarier på övre spelplan. Efter användning sluts spelet smidigt ihop till ett platt paket och samtliga spelmarker, avatarer och delar trycks likt pusselbitar fast i de platta spelytorna. I och med detta är spelet enkelt att bära med sig. Materialet består av FSC- kartong som täcks med PP-folie som likt befintliga produkter i sortimentet lackats. Detta gör att spelet dessutom är enkelt att återvinna. ”Miljöhjältar” är dock ännu inte en färdig produkt. Konstruktion går att tillverka då den håller sig inom konstruktionsramarna, men det finns fortfarande förbättringsmöjligheter. Fler tester med olika sammansättningar av målgrupp och en prototyp i rätt material skulle exempelvis vara fördelaktigt. / Can children play their way to a more eco-friendly lifestyle? The answer is yes, if you ask Patricia Rawecka, CEO of the company Gro Play AB. She has designed and developed three puzzles for children aged 3-5 years that are both eco-friendly and eco-educational. Given today's extreme consumer culture, she believes that with good design, pedagogy and children's play she can motivate the next generation to a more sustainable lifestyle. Both the vision for her company and also the starting point of this graduation project is to give children a chance to through their play create a foundation for a sustainable lifestyle. A broadening of the range for ages 6-8 years were in the context of interest to the company. On these grounds this projects problem formulation was written; - How should a game or a toy that holds a play value for children aged 6-8 years and is eco-educational, eco-friendly with a high play value be developed? Ten weeks of work finally resulted in the game "Environmental Heroes". The project was implemented in phases when it initially created a framework based on theories, interviews and information from Patricia. This then formed the basis for the remaining phases of the product development process. The game "Environmental Heroes" consists of two playing surfaces and a three-dimensional element in the form of fold-out walls on which the game's avatars can climb. The game is to quickly collect window with "good scenarios" on the lower playfield and then replace the current non-environmental scenarios on the upper playfield. After use, the game is easily folded into a flat package and all of the chips, avatars and parts are printed like puzzle pieces into the playfields. In doing so, the game is easy to carry. The material of the game consists of FSC cardboard covered with PP-foil who like the existing products in the range is and varnished. This also makes the game easy to recycle. The construction is possible to manufacture as it stays within the limits of construction. But there are still opportunities for improvement and there for 'Environmental Heroes' is not yet a finished product. More tests with different combinations of the target group and a prototype in the right material would be beneficial.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan idrottande och icke-idrottande ungdomar i avseende subjektivt välmående. Barn och ungdomars hälsa är ett otroligt viktigt område att forska på då folksjukdomar, såsom till exempel fetma och diabetes, bereder ut sig och sjunker allt lägre ned i åldrarna. Därför har föreliggande studie valt att undersöka området för att se om välmåendet kan påverkas av att individen är engagerad i organiserad idrott. Området undersöktes med hjälp av enkäter som distribuerades i respondenternas skolmiljö. Totalt deltog 134 respondenter som var och en fick besvara frågor kring sin livstillfredsställelse och sitt känslomässiga välbefinnande. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan idrottare och icke-idrottare. Idrottarna visade på högre livstillfredsställelse och högre affektbalans.  Detta stödjer mycket av den forskning som finns, vilket visar på att organisationsidrotten har en stor inverkan på dess utövare.

The study aims to contribute knowledge about children's perceptions of the leisure-time as a learning environment. The study can be seen as an attempt to highlight the possible learning in the leisure-time, formally or informally.The study is based on two group interviews with a total of 11 children and was conducted by an interview guide with question areas to be discussed freely so that the children could give as full an answer as possible.Main results of the study show that children feel that they are staying at the leisure-time to get care when their parents are working and that they primarily associate the leisure-time with playing. The results show however that children feel that they learn things when participating in the leisure-time teaches controlled activities.It is possible to draw conclusions about the child actually experienced the leisure-time as a learning environment, but it can be difficult to identify when and how learning actually occurs. However, children do not perceive that there is learning while they play. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns uppfattningar av fritidshemmet som lärandemiljö. Studien kan alltså ses som ett försök i att lyfta fram ett eventuellt lärande i fritidshemmet, formellt eller informellt.Studien bygger på två gruppintervjuer med sammanlagt 11 barn och genomfördes utifrån en intervjuguide med frågeområden att diskuteras fritt så att barnen kunde ge så uttömmande svar som möjligt.Huvudsakliga resultat i arbetet visar att barn upplever att de vistas på fritids för att få omsorg när deras föräldrar arbetar och att de främst förknippar fritidhemmets med lek. Resultatet visar dock att barn upplever att de lär sig saker när de deltar i personalstyrda aktiviteter.Det går att dra slutsatser kring att barn faktiskt upplever fritidshemmet som en lärandemiljö men att det kan vara svårt att uppfatta när och hur lärandet egentligen sker. Dock upplever barn inte att det sker ett lärande när de leker.