Förskolor ska ha en likabehandlingsplan från och med april 2006. För att ingen ska behöva känna sig kränkt eller diskriminerad på förskolan ska likabehandlingsplanen också innehålla en åtgärdsplan.  Examensarbetets syfte var att ta reda på om likabehandlingsplaner på förskolor synliggörs i verksamheten.  Det var den huvudsakliga frågeställningen i arbetet. Tre förskollärare har intervjuats och två enheters likabehandlingsplaner har jämförts och observationer på förskolorna har gjorts. Examensarbetets resultat visar att det inte är lätt att följa en likabehandlingsplan där alla ska bli lika bemötta. Även om det finns en likabehandlingsplan på förskolor är det inte säkert att den används som den ska och att all personal är insatt i den.   Alla människor har samma värde och rättigheter oavsett kön, kultur, bakgrund, sexuell läggning, religion, funktionshinder och grupptillhörighet. Ett av de mest ansvarsfulla arbeten som finns är att arbeta med barn.

This study aims was to examine if working recreation instructors and the technical literature have the same or different outlook on when the grown ups should attend in children’s play, and what it is that separate them. The work method has been qualitative interviews. The number of interviewed recreation instructors is four. The study shows that the working recreation instructors that I have interviewed consider that it´s important to protect children´s freedom in there play without the grown up´s interference. The technical literatures however stress the importance of the grown up´s interference, but that it should be with respect for the children´s play.

Denna uppsats undersöker hur tätt svenskar väljer att föda sina barn och om detta har förändrats över tiden. Vi granskar hur tätheterna ser ut mellan det första och andra barnet samt även mellan det andra och tredje barnet. Vi tittar också på om äldre män och kvinnor föder sina barn tätare än yngre. De data som används är ett register med samtliga svenskfödda män och kvinnor som fått barn under perioden 1970-2008. I slutet av 1980-talet finner vi en minskning i tätheten mellan barnen som förklaras av högkonjunktur och familjepolitiska åtgärder. Tiden mellan barnen ökar igen under 1990-talets lågkonjunktur, för att sedan på nytt gå nedåt under 2000-talet. Äldre föräldrar kan under hela tidsperioden konstateras föda barn med tätare intervall än yngre föräldrar. Vi undersöker huruvida orsaken till 2000-talets nedgång kan bero på att det blir allt vanligare med äldre föräldrar. Detta gör vi med hjälp av regressioner som skattas med OLS. Resultaten visar på att föräldrarnas ålder kan förklara en del, men inte hela, den nedåtgående trend vi ser i början på 2000-talet.

Detta arbete kommer att handla om hur fosterbarn känner inför framtiden och om det är skillnad i vad det gäller framtidsdrömmar hos barn som växer upp med sina biologiska föräldrar. Vi har tittat på vissa lagar som gäller vid fosterhemsplacering, socialtjänstlagen och LVU, och på hur socialen arbetar med fosterbarn, och deras uppfattning av om fosterbarn har annorlunda framtidsdrömmar till skillnad från ungdomar som växt upp med sina biologiska föräldrar. Vi har också intervjuat vuxna som har växt upp i fosterfamilj och hur deras framtidsdrömmar såg ut då. Genom ett kvalitativt fältarbete fick vi en bild av att olika ungdomar har olika framtidsdrömmar beroende på vilken grundtrygghet de har. Innan arbete startade trodde vi inte att vi skulle få så olika svar som vi fick under våra intervjuer, gällande framtidsdrömmar hos ungdomar som växt upp i fosterfamilj och de som växt upp med sina biologiska föräldrar. Men vi kom fram till att det finns en tydlig skillnad.

Vårt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med två olika former av mottagningsmetoder för nyanlända barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lärares samt elevers perspektiv på två olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Våra resultat visade på att båda skolor ville integrera nyanlända barn i en ordinarie klass så snart som möjligt, men under något olika former. Både lärare och elever ansåg att deras sätt att arbeta på var det bästa. På skolan med förberedelseklass var eleverna mer positiva till undervisning i mindre grupp, medan eleverna på skolan med direkt integrering tyckte bättre om undervisning i klass. Vår sammanfattande slutsats efter att ha sammanställt våra resultat och studerat tidigare forskning är att arbetet med nyanlända barn ser väldigt olika ut i Sverige. I nuläget finns inga nationella riktlinjer, men vi ser ett stort behov av sådana, för att ge dessa barn en så likvärdig skolgång som möjligt.

Studiens syfte var att undersöka förskolebarns och skolelevers uppfattningar av hur och vad de lär sig samt hur detta står i relation till Läroplanernas (Utbildningsdepartementet, 2006a, 2006b) intentioner i frågorna hur lärande ska ske och vad som ska läras. Samt att en jämförelse med de olika åldersgrupperna belystes. Undersökningens utgångspunkt var kvalitativa intervjuer av förskolebarn som går sista året på förskolan och skolelever i årskurs 4, vid fyra olika verksamheter. Sammanlagt har 23 informanter deltagit i studien. Resultatet visade att det finns både likheter och skillnader när det gäller informanternas beskrivningar i förhållande till Läroplanernas intentioner och i de olika åldersgrupperna. Den övergripande slutsatsen blev synliggörandets betydelse, som är en del av metalärande. Där läraren får en betydelsefull roll i den pedagogiska verksamheten genom att synliggöra, skapa förutsättningar för ett öppet klimat samt att använda kommunikationen som ett redskap.

Bakgrund: Läsning handlar inte bara om att klara av att läsa en skönlitterär bok. Läsningen har en viktig roll inom alla skolans ämnen och är en viktig del genom hela livet för att kunna delta och fungera väl i vårt samhälle. Debatter runt barns läsning och läsvanor är ständigt återkommande. För att skapa ett läsintresse hos elever och bygga upp en läsvana hos dem krävs en noggrann undervisning inom ämnet med engagerade lärare. Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv genomföra en jämförelse av Vart tog slukarbarnen vägen? 9-12-åringars biblioteks-, läs- och fritidsvanor i en mindre västsvensk kommun av Andolf-Johannesson (1997) med en motsvarande studie gjord idag, för att kunna se om det skett någon förändring i deras läsvanor. Vi vill också se om fritidsintressena har förändrats och om de i så fall har en inverkan på en eventuell förändring av läsvanor och läsintresse. Metod: För att kunna uppnå vårt syfte med undersökningen valde vi att göra en kvantitativ undersökning med elever i årskurs fyra till sex med hjälp av enkäter. Den tidigare studien (1997) var genomförd med hjälp av enkäter med barn i mellanåren och för att vi skulle få ett jämförbart material genomfördes därför vår studie på samma sätt. Resultat: Resultatet av barns läsvanor idag jämfört med 1997 visar att läsningen inte har minskat men att det har skett en förändring i vad de läser, t.ex. har bokläsandet minskat bland flickorna men ökat hos pojkarna. En tydlig ökning kan vi se på läsandet av veckotidningar. PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) är en av de mest omfattande undersökningar gjord år 2001 på elever i tio års ålder och deras förmåga att läsa. Undersökningen visar att de svenska skolornas resultat har försämrats när det gäller läsförståelse och läshastighet. Det är något som vi kan finna en förklaring till genom vår studie som visar att eleverna själva upplever att de läser färre böcker ju äldre de blir. I takt med att man läser färre böcker, tappar man också både läsförståelse och läshastighet. Elevernas fritidsintressen har förändrats så att läsa böcker har försvunnit som ett av de populäraste fritidsintressena. De förändringar som skett är också att flickor i årskurs fem och sex tappat intresset för läsning. Vi kan med vår undersökning visa att ”bokslukaråldern” inte längre finns kvar i den ålder den tidigare gjort utan att vi kan se att den avtar i elvaårsåldern. Ytterligare en förändring vad det gäller fritidsintressen är viljan att utöva sport är mest populär hos alla utom pojkar i årskurs sex.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse för varför människor väljer att bli verksamma som familjehem samt att få en fördjupad kunskap om hur relationerna inom kärnfamiljen påverkas och förändras av att ett barn som de tidigare inte har någon kännedom om placeras hos dem. Studien var av kvalitativ karaktär och sex stycken familjehemsmödrar intervjuades. Under intervjuerna ställdes bland annat frågor om hur parrelationen mellan familjehemsföräldrarna förändrats, hur deras egna barn påverkats av uppdragen samt om hur familjehemmet upplevde kontakten med ett placerat barns egna föräldrar och släktingar. Intervjuerna analyserades utifrån tidigare forskning och med hjälp av två teorier, systemteori samt anknytningsteori. Resultaten visade att familjehemsföräldrar vanligtvis hade flera motiv till att vilja bli familjehem och att familjehemsuppdrag påverkar parrelationen mellan familjehemsföräldrarna på flera sätt, både positivt och negativt. Familjehemsföräldrarnas egna barn påverkas också av att deras föräldrar är familjehem eftersom de inte får lika mycket uppmärksamhet av föräldrarna längre samt att de måste anpassa sig till de nya uppfostringsmetoder som ett placerat barn kan kräva. Resultaten visade även att kontakten med ett placerat barns föräldrar i vissa fall påverkat familjehemmen och ibland även kärnfamiljen. Några föräldrar till placerade barn hade blivit som vänner till familjehemsföräldrarna medan en av familjehemsföräldrarnas dotter hade blivit hotad av ett placerat barns mamma. Delar av studiens resultat gick även att hitta i tidigare forskning kring ämnet.

Syftet med studien är att undersöka hur fem före detta fritidsbarn upplevde sin tid på fritids. De frågor jag ställer mig är vad som framträder i deras beskrivningar av tiden på fritidshem och vilken roll pedagogerna spelade för dem. Många barn går idag på fritids och det är därför intressant att veta hur verksamheten kan upplevas av dem som nyttjar den. Vad är betydelsefullt och positivt respektive negativt ur ett fritidsbarns perspektiv? Jag har använt mig utav kvalitativ forskningsintervju med inspiration av begreppet LifeStory för att ta del utav fem före detta fritidsbarns uppfattningar om fenomenet fritidshem. Resultatet visar att ungdomarna jag intervjuat på det stora hela har en positiv upplevelse av sin fritidstid. Kompisarna och det rika utbudet av aktiviteter samt möjligheten att själv få välja sysselsättning var de största fördelarna. Det som framträder som det mest negativa var då det inte fanns så många kamrater att leka med, till exempel sena eftermiddagar eller när barnen kommit upp i åldrarna och en större andel barn inte längre gick på fritids. Miljöns betydelse är stor visar det sig, både den inre och den yttre omgivningen. Pedagogerna spelade en viktig roll, där engagemang, omsorg och bemötande är nyckelord. De hade en fostrande funktion och lärde barnen hur man skall vara mot andra. Lärdomar på det sociala området är det intervjupersonerna främst ser att de fått med sig från sin fritidstid.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekten av hur lokal hudanalgetika och avledning fungerar som smärtlindringsmetod vid venpunktion hos barn. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ karaktär. I resultatet framkom det att Emla hade en smärtreducerande effekt under själva venpunktionen i jämförelse med placebokräm, dock var inte effekten signifikant. Ingen signifikant skillnad i smärtlindring kunde påvisas mellan Emla och Ela-Max, inte heller mellan Emla och Lidokain Iontophoresis. Smärtlindringseffekten vid enbart avledning visade varierande resultat. Vissa studier visade att avledningstekniker kunde ge signifikant lägre skattning av smärta och oro och gjorde att barnen samarbetade bättre, medan andra studier inte visade några signifikanta resultat. Vid kombination av kognitiva beteendestrategier kombinerat med Emla samt vid självhypnos och Emla visades signifikant minskad smärta. Dessa tekniker minskade även barnens oro. Dock fanns ingen signifikant smärtlindringseffekt mellan avledning och Emla jämfört med avledning och placebokräm. I flertalet artiklar visade resultatet att både smärta och oro skattades högre av de yngre barnen i jämförelse med de äldre.