Bakgrund: En autismspektrumstörning [ASS] karakteriseras av allvarliga och genomgående avvikelser i utvecklingen gällande kommunikationsförmågor och sociala interaktionsförmågor samt stereotypa beteenden, intressen och aktiviteter. Spektrumet är brett med ett flertal diagnoser men kan även delas in i låg- och högfungerande ASS. Det är vanligt att individer med en ASS även har andra fysiologiska och psykiatriska sjukdomar och störningar och därmed besöker vården ofta. Ett sätt att strukturera vården och underlätta för personcentrering är med hjälp av dokumentationsmodellen VIPS. En personcentrerad omvårdnad innebär att respektera vårdtagaren som en unik person och bemöta dennes unika behov tillsammans med de närstående och övrig vårdpersonal. Syfte: Att utifrån VIPS-modellen beskriva särskilda omvårdnadsproblem hos barn med ASS. Metod: Studien presenterades i form av en allmän litteraturstudie. Databassökningar gjordes i PubMed och PsycInfo med inklusionskriterierna att artiklarna skulle vara publicerade de senaste tio åren, vara skrivna på engelska och att deltagarna var mellan 0-18 år. Databassökningarna resulterade i att 28 artiklar inkluderades. Ytterligare fem artiklar har inkluderats genom manuella sökningar vilket resulterat i totalt 33 artiklar. Resultat: Resultatet strukturerades under sökord inom VIPS-modellen för att ge en heltäckande bild av de omvårdnadsproblem som barn med ASS har. Många problem uppkom på grund av barnens nedsatta kommunikationsförmågor, deras svårigheter med bearbetning av sinnesintryck samt de repetitiva och stereotypa beteenden som barnen uppvisade. Föräldrarna till barnen spelade en mycket viktig roll i att förmedla vilka rutiner och strategier som passade just deras barn bäst. Slutsats: Barn med ASS har många omvårdnadsproblem vilka ofta är direkt förknippade med de svårigheter som hör till diagnoskriterierna. Dessutom har barn med ASS flertalet svårigheter utöver de som hör till diagnoskriterierna. Tillsammans bildar dessa problem en komplex, sammansatt och ömtålig struktur. Om svårigheter uppstår inom något problemområde kan det skapas en svallvåg inom andra områden som får betydande konsekvenser.Den situation som dessa barn kan hamna i under en sjukhusvistelse kan leda till en mängd problem utöver de svårigheter barnet redan lever med. Genom att dokumentera efter VIPS-modellen kan sjuksköterskan skapa en individuell vårdplan med en övergripande bild av omvårdnadsbehoven hos sin vårdtagare. Om sjuksköterskan arbetar med en personcentrerad omvårdnad kan detta ge möjligheten att bemöta barnet och familjen på ett sätt som gynnar en optimal omvårdnad för just detta barn.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Barn behöver sömn för att kropp och hjärna ska fungera optimalt. Funktioner som minne och koncentrationsförmåga samt samspel med föräldrar och kamrater har klara samband med sömnens längd och kvalitet. Sömnbrist kan påverka den psykiska och fysiska hälsan med symtom som till exempel oro, ångest och ökad risk för övervikt.  En av sjuksköterskans uppgifter inom vården är att stärka och stödja patienten för att få kraft att hantera sin situation. Detta stämmer väl överens med Dorothea Orems omvårdnadsteori där grundtanken är att människan i allmänhet både har förmåga och motivation och göra det som krävs för att ta hand om sin hälsa. Syfte: Att kartlägga vilka icke farmakologiska behandlingsmetoder och egenvårdsråd som finns för barn och ungdomar 0-18 år för att främja en god sömn. Metod: Litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Litteraturöversikten gav flera behandlingsmetoder för sömnproblem, varav de mest förekommande var KBT och andra metoder för beteendeförändring samt införande av fasta rutiner. Egenvårdsråd som gavs avsåg bland annat av att minska stimuli för att främja nattsömnen. Grunden för behandling var att barn/ungdomar samt förälder först fick utbildning om sömn innan behandlingsstrategi fastställdes och sedan användes olika facilitatorer för att bevara kunskap och stötta deltagaren. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan är insatt i vilka behandlingsmetoder som finns och tillsammans med familjen eller ungdomen anpassa behandlingen till de förutsättningar som familjen eller den enskilde har, så att möjligheten för ett lyckat förändringsarbete blir större. / ABSTRACT Background: Children need sleep to ensure optimal function of brain and body. Functions such as memory and concentration as well as interaction with parents and peers have clear connection with sleep length and quality. Sleep deprivation can affect mental and physical health and then appear as symptoms like worry, anxiety and increased risk for obesity. One of the nurse´s tasks in health care are to provide strengthen and support the patient to get the ability to cope. This is consistent with Dorothea Orem´s nursing theory, where the basic idea is that people in general have both the ability and motivation to do what it takes to take care of their own health. Aim: To identify available non-pharmacologic treatment methods and self-care advices for children and adolescents 0-18 years old to promote a good sleep. Method: A literature review in which 15 scientific articles were reviewed and analyzed. Result: The literature review yielded several treatment methods for sleep problems, of which the most common were CBT and other approaches to behavioral change and the introduction of fixed routines. Self-care advice given related in particular to reduce stimuli to promote night´s sleep. The basis of the treatment was that the children/adolescent and parent first got education about sleep before treatment strategy was determined. Then, different facilitators were used to maintain knowledge and support the participant. Conclusion: It is important that the nurse is familiar with the therapies available and together with the family or youth adapt the treatment to the conditions that the family or the individual has, so that the opportunity for a successful change process becomes larger.