Uppsatsen handlar om att studera två fotbollsföreningars arbete med egna verksamhetsmodeller. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om värderingar och uppfattningar runt en sund barn- och ungdomsfotboll på föreningsnivå. För att kunna se hur klubbarna arbetar för att försäkra sig om att verksamheten bedrivs utifrån ett barnrättsperspektiv, granskas deras textdokument och två företrädare, en från respektive förening, har också fått ge sin bild av förändringsarbetet i intervjuer. Studien är en jämförande fallstudie med en kvalitativ textanalys i form av ideologianalys och den metodiska ansatsen i undersökningen är induktiv. Grunden för materialet utgörs främst av dokument från de två föreningarna och de två övergripande förbunden, två kvalitativa samtalsintervjuer men också av ett underlag av tidigare forskning. I uppsatsen används inte någon generell och övergripande teori utan istället används olika teoretiska verktyg i analysen av den insamlade empirin. Dessa är organisationsteori, begreppet kvalitet och ett ideologikritiskt angreppssätt. Både Enskedes och Sundbybergs modeller ger uttryck för ett tydligt barnrättsperspektiv eftersom fokus läggs på barns och ungas utveckling. I bägge föreningsmodellerna finns också tydliga mål om att försöka påverka omgivningen. De båda föreningsrepresentanternas definitioner av en sund barn- och ungdomsfotboll skiljer sig något åt, vilket tyder på att definitionen av en sund barn- och ungdomsfotboll är personlig och att den formas utifrån den egna kontexten. Att försöka mäta modellernas resultat och att därmed bestämma vilken typ av verksamhet som är bäst för de enskilda individerna är svårt, eftersom det handlar om att mäta svårgripbara kvalitativa värden som bestäms utifrån personliga subjektiva bedömningar. De uppenbara skillnaderna mellan de fyra textdokumenten handlar om att två av dem fungerar som plattformar på förbundsnivå medan de andra två är anpassade till föreningsnivå. Spänningen mellan idrottens föreningsfostrande och dess tävlingsfostrande uppdrag återfinns också, även om tonvikten ligger på att tona ner resultatfixeringen till förmån för individens utveckling. / In this thesis two football clubs working with their own operations models are examined. The purpose of this paper is to increase awareness of values and beliefs about a healthy child and youth football at club level. To see how the clubs are working to ensure that operations are carried out from a child rights perspective, text documents are examined and a representative from each club has been asked to provide their views in interviews. The methodological approach of the study is inductive and the study is conducted through a comparative case study with a qualitative text analysis. The paper employs a variety of theoretical tools in the analysis. Both models reflect a clear child rights perspective with a focus on youth development. The clubs also intend to influence the surrounding environment. The definitions of a healthy child and youth football differ slightly, suggesting that the definition is personal and is based on their respective context.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur en resultatorienterad träningsmiljö tar sig i uttryck i ett lag med pojkfotbollsspelare. Vad karaktäriserar den resultatorienterade miljön? Hur upplevs träningsmetodiken av barnen? Påverkar ett resultatorienterat klimat barnens inre respektive yttre motivation? Metod I studien deltog 19 fotbollsspelare födda år 2000. Under en femveckorsperiod genomfördes nio träningspass i ett resultatorienterat motivationsklimat där spelarnas prestationer stimulerades och utvärderades utifrån uppnådda resultat i övningar (vinster eller förluster). Laget hade sedan tidigare inte arbetat med en resultatorienterad träningsmetodik. I studien iscensattes en förändring och ett nytt klimat. Som metod användes deltagande observation samt frågeformulär. Resultat Den resultatorienterade miljön karaktäriserades av att barnen i stor utsträckning jämförde sig med, och blev tillfredsställda av att besegra, andra. Att vinna var således det som räknades och för att nå det målet brukade barnen bland annat fusk och kom på olika taktiker som skulle gynna det egna laget.   Att vinna, ”utklassa” och hamna högre upp i den totala poängställningen var det som gav spelarna tillfredsställelse och, om inte detta blev verklighet, framkom en viss frustration och besvikelse hos spelarna.   Inga förändringar när det gällde spelarnas motivation kunde konstateras. Dock visade vissa tendenser att spelarna upplevde motivationsklimatet som mer resultatorienterat efter studiens avslutande. Slutsats Den här studien kan fastslå att tränaren i allra högsta grad kan påverka sina adepter genom motivationsklimatet och bestämma vad som är accepterat, eftersträvansvärt och viktigt. Implikationerna blir således att tränarens pedagogiska roll i barn- och ungdomsidrotten bör uppmärksammas då denna roll får konsekvenser för barnens idrottande.

The purpose of this essay is to provide an overview of the children's football debate in the Swedish press. The study focuses on highlighting who gets to speak, which means of persuasion are used in the debate and whether there have been changes over time.  In children´s football several significant changes have been implemented since the Convention on the Rights of the Child was ratified in 1990. In part, it has concerned training and guidelines on how to train and play at these ages, as well as rule changes and the introduction of new national forms of play. These changes have been debated in different ways depending on the debater’s/actor’s worldview  The study's theoretical framework is based on the fact that all communication is rhetorical. It is based on rhetorical theory with a focus on the rhetorical situation and the three basic means of persuasion logos, ethos and pathos as well as the concept of doxa. The empirical analysis is based on rhetorical analysis. First, I do a qualitative study of the rhetorical situation and then a qualitative analysis of the forms of appeal. The analysis showed that the writers and actors who spoke up and received the most space in the Swedish press are predominantly men. The most common strategies and means of persuasion are pathos which is balanced by ethos and logos depending on the rhetorical situation. Furthermore, it can be deduced that the debate, with the time for the introduction of the new game forms, has undergone a change. The debates in the later time period have more positive voices, are more informative and fact-based, logos is a more common form of means of persuasion and the articles refer to research and proven experience. / Uppsatsens syfte är att ge en överblick av barnfotbolldebatten i svensk press. Studien fokuserar på att belysa vilka som kommer till tals, vilka övertygelsemedel som används i debatten och om det skett förändringar över tid.  Inom barnfotbollen har flera betydelsefulla förändringar genomförts sedan barnkonventionen ratificerades 1990. Dels har det gällt utbildning och riktlinjer kring hur barn ska träna och spela samt regeländringar och införandet av nya nationella spelformer. Förändringarna har debatterats på olika sätt beroende på vilken världsbild debattören/aktören har av hur barn- och ungdomsfotboll ska spelas.    Studien teoretiska ramverk bygger på att all kommunikation är retorisk och utgår från retorisk teori med fokus på den retoriska situationen och de tre grundläggande övertygelsemedlen logos, ethos och pathos samt begreppet doxa. Den empiriska analysen bygger på retorisk analys. Jag gör för en kvalitativ studie av den retoriska situationen och sedan en kvalitativ analys av appellformerna.   Analysen visade att de skribenter och aktörer som kommit till tals och fått mest utrymme i svensk press är övervägande män. Det vanligaste övertygelsemedlet är pathos som balanseras av ethos och logos beroende på den retoriska situationen.  Vidare går det att utläsa att debatten, efter hand sedan de nya spelformerna infördes, genomgått en förändring. Debatterna i den senare tidsperioden innehåller fler positiva röster och är mer informativa och faktabaserade, övertygelsemedlet logos är mer vanligt och artiklarna hänvisar i större utsträckning till forskning och beprövad erfarenhet.