Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2010.

<p>Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida det finns tendenser till att pedagoger har förutfattade meningar och förväntningar på barns språk ur ett genusperspektiv. För att undersöka detta sammanställdes olika fiktiva meningar eller påståenden som skulle kunna vara uttalade av barn. Påståendena fick ligga till grund för undersökningen som utfördes genom att pedagoger på förskolan fick dem upplästa för sig en och en. De skulle därefter ge sin spontana reaktion på, efter varje fristående påstående, huruvida det var en flicka eller pojke som kunnat uttala dem. Resultatet visar på att pedagoger, verksamma inom förskolan, har tendenser att visa förutfattade meningar på pojkars och flickors sätt att uttrycka sig verbalt, både vad gäller ordval och meningens längd, ur ett genusperspektiv.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns motorik i förskolan. Våra frågeställningar är: Vilka mål har förskollärare för rörelse i förskolan? Vad erbjuder förskolans miljö för möjligheter till fysisk aktivitet? Vilken roll spelar förskollärare för barns rörelse i förskolan? Vad anser förskollärare vara hinder för rörelse?</p><p>I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod och fem förskollärare från tre olika förskolor har intervjuats. Det framkommer av undersökningen att förskollärarnas mål med rörelse i förskolan är att barnen utvecklar sin motorik och den sociala förmågan. Förskollärarna beskriver att det förekommer en mängd olika rörelseaktiviteter i förskolan. Utomhus är det promenader, lek på gården och skogsutflykter som innehåller varierande rörelseformer. Rörelselekar, massage och gymnastik är några exempel på rörelseaktiviteter som sker inomhus. Förskollärarna anser sig ha en viktig roll genom att skapa möjligheter till rörelse, uppmuntra barnen till rörelse och samtidigt vara goda förebilder genom att själva vara aktiva. De hinder som förskollärarna beskriver är pedagogers och föräldrars rädsla, trånga inomhuslokaler och brist på resurser.</p>

<p>Diabetes hos barn medför förändringar som påverkar det dagliga livet. Kunskap om barns erfarenheter av att leva med diabetes är därför betydelsefullt för att kunna stödja och motivera barn att hantera sin situation. Syftet med studien var att beskriva barns erfarenheter av att leva med diabetes. Litteraturstudie som metod användes och systematiska sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, PSYCINFO och ELIN@kalmar. Även manuell sökning genomfördes. Sökorden som användes var diabetes, child*, adolescent, experience och living. Sammanställningen av resultatet visade att barn med diabetes hade en vilja att vara som andra. Att anpassa sig till sina jämnåriga var en viktig del i barnens liv. Trots anpassning erfor barnen att de behandlades annorlunda i vissa situationer. Stort ansvar och stor självständighet var något som barnen hade erfarenhet av. De flesta upplevde sig ha större mognad än sina jämnåriga. Barnen erfor även stort stöd från föräldrar, vänner, sjukvårdspersonal och andra barn med diabetes. De förträngde ofta sin sjukdom och dess konsekvenser. Barnen upplevde ofta frustration och kom ofta i konflikt med andra. Det är viktigt att sjukvårdspersonal bekräftar barnen genom att stödja och motivera dem i sin egenvård och därigenom också minska risken för att de misskötar sin diabetes och undviker komplikationer.</p>