Det här är en rapport där konstruktionen av en Utforskandemiljö för matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljö med varierande material för ett kollaborativt utforskande inom ämnesområdena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Vårt sätt att tänka om kunskap och lärande utgår från ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i första hand ska få ta del av utforskandemiljön är i åldern ett till tre år. Vårt miljökoncept består av tre delar; lärmiljön, inspiration och barn & pedagoger vilket tillsammans skapar möjligheter till ett gemensamt utforskande. Arbetsprocessen och utformandet av Utforskandemiljön har skett parallellt med vår litteraturstudie där tidigare forskning som rör området presenterats samt fungerat som underlag i utformandet av Utforskandemiljön. Processen delas sedan in i tre faser eftersom Utforskandemiljön genomgått förändringar och utvärderingar i tre steg. Utvärdering har skett med pedagogteamet, även kallad fokusgruppen, på förskolan där utforskandemiljön byggts upp. Prövandet av Utforskandemiljön har skett kontinuerligt och påvisar pedagogens betydande roll, samt att namnet på rummet kan sätta ramar på vad som sker däri. Vi väljer att benämna rummet Utforskandet då vår didaktiske ambition är att barnen ska ges möjlighet till teknik- och matematikutforskande. Vi anser att vår utforskandemiljö erbjuder ett kollaborativt utforskande, som i sin tur möjliggör kommunikation mellan barnen både fysiskt och verbalt. Att dessutom tillföra ett multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska samverka med miljön är något som vi efter vår omvärldsanalys upplever saknas. I prövandet av konceptet så framgår att de korta filmerna som visas på lärplattan lockar barnen och gör dem nyfikna. Fokusgruppen som utvärderat materialet menar att lärplattan är ett perfekt verktyg som igångsättare och som nyckel in i en matematik- och teknikaktivitet.

Antalet asylsökande ensamkommande barn har ökat kraftigt de senaste åren och kommer enligt prognosen för 2015 att fortsätta öka. Majoriteten av dem placeras på ett HVB, hem för vård eller boende. Syftet med denna studie var att undersöka hur ensamkommande barn upplevt vistelsen på ett HVB-hem, med fokus på betydelsen av deras relationer till personal och andra boende. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre ensamkommande barn med erfarenhet av att bo på ett HVB-hem. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av en fenomenologisk analysmetod. Resultaten visade att intervjupersonerna har både positiva och negativa erfarenheter av vistelsen på HVB-hem. Det beskrevs som en plats präglad av gemensamma aktiviteter och sammanhållning, men också av konflikter och utanförskap. Relationerna till andra boende kunde fungera som stöttande men kunde även vara en källa till irritation och missförstånd. Relationerna till personal beskrevs av vissa som kompisrelationer av stor betydelse där de fungerade som ett känslomässigt stöd och som personer som de kunde prata med, och vissa relationer beskrevs som mer formella där man hade svårt att komma överens och inte hade så mycket personlig kontakt. Samtliga intervjupersoner menade att de lärt sig något under tiden på HVB-hemmet som de har användning för idag.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur åtta fritidshemsbarn samtalar kring fiktiva berättelser som de tagit del av via film och hur de relaterar de fiktiva berättelserna till sitt vardagsliv.Den frågeställning som vi har utgått ifrån är: Vad pratar barn på fritidshem om när de samtalar kring film med fiktivt innehåll? Vad säger barn om hur fiktivt innehåll som de sett på film relaterar till deras vardagliga liv? Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer för att få fram empiri att analysera. Vi har utgått från barns perspektiv då vi har försökt att se världen ur barns ögon. Dalen (2008) skriver att forskare ska försöka uppmärksamma barns perspektiv om forskaren vill få kunskaper om barns upplevelsers och tolkningar av världen. Thomson (2008) skriver att studier som handlar om barn bör innehålla barns perspektiv då de är experter inom området. I vår metod har vi använt oss av gruppintervjuer då barnen i samspel med varandra fick chansen att prata om sina tankar och åsikter. Enligt Lindgren (2009) konstruerar människan sin verklighet genom sociala interaktioner. Resultatet visar att barn skapar mening i möte med film genom att ställa nya erfarenheter och upplevelser i relation till tidigare erfarenheter och upplevelser. Barn skapar mening i mötet med film genom att relatera mellan olika filmer, generaliserar utifrån tidigare erfarenheter de inhämtat i möte med film samt att de relaterar film till deras fysiska verklighet.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur man arbetar med utomhuspedagogik i förskolan ur såväl lärar- som barnperspektiv. Datainsamlingen har skett via intervjuer med barn och lärare på förskolan. I resultatet presenterar vi de svar som vi fick från barn och lärare på förskolan. Vi har även kategoriserat svaren efter lämpliga ämnesområden. Barn har väldigt livlig fantasi och använder sig dagligen av den när de leker sina lekar på förskolan. Lärarna är däremot väldigt koncentrerade på sina planerade aktiviteter och tar inte tillvara på vilka intressen barnen har

No description available.

Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger på förskolan hjälper barn med koncentrationssvårigheter och vilken kunskap som finns hos pedagogerna. Vi undersöker även miljöns inverkan på barn med koncentrationssvårigheter. Det framgår i studien att motorisk träning av grundrörelser har en avgörande betydelse för att barn ska kunna koncentrera sig, motorik och inlärning hör ihop. Det som också lyfts fram är att det är viktigt att skapa lugn och ro samt stöd från vuxen för att ge goda förutsättningar att fokusera och koncentrera sig. Tidigare forskning har visat att extra motorisk träning i förskolan har gett positiva effekter för barns grovmotorik, finmotorik, perception och förmåga att minnas detaljer. I studien har tidigare forskning även visat att en speciell träningsmetod som bygger på gungande, roterande, långsamma rörelser har resulterat i förbättrad motorik, ökad koncentrationsförmåga, bättre humör och att kroppen upplevs mer självgående. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer av nio pedagoger varav sju pedagoger är verksamma inom kommunal förskola, en inom Montessoriförskola och en inom Reggio Emilia. Informanterna lyfter fram att fasta rutiner, dela in barnen i smågrupper och anpassa verksamheten på en nivå som passar barnen är goda förutsättningar för barn med koncentrationssvårigheter. Det framgår även av informanterna att det är viktigt med motoriska övningar för barns utveckling, både för motoriken och intellektet.

Forskningen om barns syn på psykisk ohälsa är knapp och bristen på skalor gör det svårt att generalisera resultat. Därför genomfördes en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur 11-åringar upplever psykiskt sjuka, om de har fördomar gentemot människor med psykisk ohälsa och i sådana fall varför. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes på svenska 11-åringar från två olika skolor. Deltagarna visade sig ha liten kunskap om psykisk ohälsa. Deltagarna hade vissa stereotyper och fördomar gentemot psykiskt sjuka även om de också visade empati särskilt då de kände någon med psykisk sjukdom. Det talades väldigt lite om psykiska sjukdomar i både skolan och hemmet, även i de fall då familjemedlemmar hade psykiska sjukdomar. Slutsatsen dras att fördomar gentemot människor med psykisk ohälsa finns även hos barn och försök till att förhindra detta bör rikta in sig på att sprida kunskap, öppet kommunicera om psykiska sjukdomar i skolan och vården bör uppmuntra till kommunikation i hemmet då barn diagnostiseras med psykiska sjukdomar.

Denna studie handlar om barn som inte leker i förskolan. Vårt syfte med denna undersökning är att verksamma förskollärare ska få större förståelse samt ökad kunskap varför kan det vara så att vissa barn inte tycks leka?Studien innehåller två frågeställningar som känns relevanta när det kommer till barn som inte leker. De två frågeställningarna är: hur kommer det sig att vissa barn inte upplevs leka samt hur gör förskollärarna för att stötta och utveckla dessa barn då leken tycks vara viktig för barns lärande.För att få svar på dessa frågor så har det gjorts fem kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare, studien har även innehållit samtal med flera barn i de olika barngrupperna.Studien visar att de flesta av de tillfrågade förskollärarna hade erfarenheter av barn som inte lekte och att det var upp till själva förskollärarna att hjälpa dessa barn som hade svårt med leken.Resultatet pekar på på att tryggheten är en viktig faktor för att barn ska kunna leka. Även förskollärarnas engagemang och intresse är av stor betydelse för att barnen ska kunna komma in i leken.

I denna studie synliggörs det hur barn beskriver lärare samt på vilket sätt barn upplever delaktighet och inflytande i förskolan. Det är kvalitativa intervjuer som använts, där 15 barn i förskolan i åldrarna tre till sex år har intervjuats. Bakgrundslitteraturen består av tidigare forskning som belyser barnperspektiv och barns perspektiv, barnsyn, delaktighet och inflytande, den dolda läroplanen, relationskapande och barns utsagor om vuxna. I teoriavsnittet knyts det an till Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Utifrån studiens resultat synliggörs olika teman vad gäller barnens beskrivningar av lärare: Lärarna tröstar och tillrättarvisar, lärarnas närvaro och lyhördhet, lärarna bestämmer, lärarna leker med mig och lärare ska vara snälla, glada, omhändertagande. När det gäller delaktighet urskiljer vi: när barnen inte får göra som de vill, barnen får bestämma över leken, barnen får leka tillsammans, barnens önskan. Resultatet visar att barnen upplever att lärarna tillrättavisar och tröstar dem när det uppstår konflikter mellan dem. Barnen beskriver att lärarna visar intresse för det de vill. Men de beskriver även att lärarna inte lyssnar och det tycker barnen är ”jobbigt”. Vidare framgår det att barnen tycker att det är lärarna som bestämmer i förskolan när det gäller vad man får och inte får göra. Resultatet visar att barnen vill ha lärarens delaktighet i leken. Barnen uttrycker också att de vill ha en tillåtande och snäll lärare. Det framgår att begreppet snäll har olika betydelse för barnen. De ser även läraren som en omvårdnadsperson. De upplever att de inte alltid får göra som de vill exempelvis i valet av olika aktiviteter. Men barnen beskriver att de har inflytande över vem och vad de vill leka med. Vidare har barnen även önskemål kring verksamhetens innehåll.