Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Syftet med studien är att skapa en förståelse för vilka uppfattningar förskollärare har om sitt förhållningssätt vid barns konflikter. Studien syftar till att skapa en förståelse för förskollärares syn på olika konflikttyper, hur de uppfattar sitt förhållningssätt vid barns konflikter. Men även om förskollärarna upplever faktorer som kan påverka barns konfliktlösningar och därmed förskollärarens förhållningssätt. Dessa frågeställningar är de som ligger till grund för arbetets kvalitativa intervjuer som har genomförts med sex förskollärare. Studiens resultat visar på att förskollärarna har liknande tankar om vad en konflikt är och väljer att beskriva dessa tankar som att människor har olika uppfattningar som i sin tur kan leda till att konflikter uppstår. Förskollärna uppfattar sitt förhållningssätt på liknande sätt då samtliga talar om att vara en stöttande vuxen som vägleder barnen genom konflikten med samtalets hjälp. Diskussionen tar sin utgångspunkt i förskollärarnas olika förhållningssätt där samtalet blir det mest betydelsefulla verktyget vid lösningen av barnens konflikter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika etniciteter framställs och synliggörs i valda bilderböcker, utifrån Uppsala Stadsbiblioteks utbud. Detta arbete har utgått ifrån fyra bilderböcker från 1994 och sex bilderböcker från 2014 som har analyserats genom en kvalitativ text- och innehållsanalys. Med en kvalitativ innehållsanalys analyseras materialet djupgående för att ge en djupare inblick i hur etnicitet skildras i de valda bilderböckerna. En analysmodell har även används för att enklare analysera bilderböckernas innehåll. Utifrån vår studie kan inte några generella slutsatser dras men utifrån vårt begränsande material kunde vi i urvalet se en tendens till att karaktärerna i bilderböckerna från år 1994 avbildades mer stereotypiskt än hur karaktärerna från 2014 blev gestaltade, där en mer naturlig avbildning skedde och mer anpassat till samhället vi lever i idag. Utifrån det begränsade materialet kan vi möjligtvis dra en slutsats om vikten av att biblioteken har ett brett utbud av bilderböcker, för att barn ska kunna skapa sig en positiv identitet och självkänsla. Genom fler böcker som lyfter olika etniciteter kan diskriminering, kränkning och förutfattade meningar minskas bland barnen.

Studien handlar om hur yngre barns rörelseglädje och motorik stimuleras genom planerade rörelseaktiviteter inomhus. Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare resonerar och förhåller sig till yngre barns rörelseglädje och motorik. Vi vill undersöka vilka förutsättningar som förskolan har för att genomföra planerade rörelseaktiviteter inomhus samt hur förskollärarna anser att barn reagerar på detta. I förskolans styrdokument är barns motorik ett läroområde som förskolan ska arbeta med och vi vill i studien fokusera på hur arbetet med barn 1-3 år gamla genomförs. Studien har en kvalitativ utgångspunkt där intervju och observation används i form av en metareflektion som kan vara en ansats till en learning study. Teoretiska utgångpunkten är Hannafords teori och sociokulturella teorin.    Resultatet visar att förskollärarna anser att motorik är en viktig del av barns utveckling och menar att dessa övningar går att få in i verksamheten med enkla medel. I nuläget sker detta till största del spontant på den avdelning där undersökningen genomfördes. Förskolans personal har erfarenhet av planerade rörelseaktiviteter samt en medvetenhet kring motorikens betydelse, men trots detta finns det i nuläget inte några planerade rörelseaktiviteter eftersom det inte anses passa in i deras arbetssätt. Efter genomförd undersökning ändrades förskollärarnas uppfattning genom att de ansåg att genomförandet av rörelseaktivitet inte behöver vara så komplicerat som de trott. De upplever att barnen hade roligt och att rörelseaktiviteten togs emot av barnen på ett tacksamt sätt.

Syftet med studien var att undersöka och analysera några förskollärares syn på hur leken kan främja barns lärande i matematik. Detta är en kvalitativ studie där vi har intervjuat åtta förskollärare för att ta reda på förskollärares syn på leken som verktyg i relation till matematiklärandet hos barn. Resultatet visar att förskollärarna i studien anser att samspel och kommunikation är viktigt både i den styrda och fria leken för barns lärande och utveckling i matematik. Slutsatser utifrån denna studie är att matematik finns överallt i det vardagliga arbetet. Det är viktigt att det finns medvetna förskollärare i verksamheten som synliggör och främjar barns lärande och utveckling av matematiken i det livslånga lärandet.

Syftet med vårt examensarbete är att genom intervjuer med förskollärare undersöka hur de arbetar med naturvetenskap med de yngre barnen i utomhusmiljöer. Vi har valt att undersöka vilka möjligheter samt svårigheter förskollärare säger att de ser med naturvetenskapligt arbete i utomhusmiljöer med de yngre barnen i förskolan och vilken betydelse utomhusmiljön får för förskollärares arbete med naturvetenskap tillsammans med de yngre barnen. Examensarbetets teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. Undersökningen är gjord med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare på två förskolor. Resultatet av vår undersökning visade att förskollärare har olika syn på naturvetenskap och att de upplevde olika svårigheter och möjligheter med naturvetenskap med de yngre barnen i utomhusmiljöer. De hade olika uppfattningar om svårigheten med att anpassa naturvetenskap till barnens nivå och utvecklingszon. Några förskollärare såg det som en svårighet och några förskollärare såg bara möjligheter med att anpassa naturvetenskap till barnens nivå. Resultatet visade att förskollärarna tog tillvara på barnens intressen i sitt arbete med naturvetenskap.

Bakgrund: Palliativ vård innebär vård i livets slutskede. När det inte längre finns något att göra för att bota sjukdomen inriktar sig vården på att göra den sista tiden så bra och smärtfri som möjligt för patienten. Palliativ vård av vuxna och barn skiljer sig åt då barns intellektuella funktioner utvecklas med åldern. När en familjemedlem blir sjuk påverkas inte bara den sjuke utan hela familjen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som vårdas palliativt och avlider. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där resultatet bygger på tio vetenskapliga originalartiklar. Alla artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av Forsberg och Wengströms granskningsmall. Artiklarna analyserades enligt Lundman och Hällgren-Graneheims innehållsanalys.   Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som beskriver föräldrarnas upplevelser kring att ha ett barn som vårdas palliativt: Vikten av att upprätthålla en normal vardag, Behovet av att ha kontroll i situationen, Vårdrelationens betydelse samt Vetskapen om att barnet kommer dö. Slutsats: När ett barn drabbas av en obotlig sjukdom vänds hela familjens tillvaro upp och ner. Föräldrarna kände ett behov av att ha kontroll i situationen. Något som upplevdes som ovärderligt av föräldrarna var öppen och ärlig vårdpersonal. Barnets död gjorde att föräldrarna upplevde livet meningslöst, de försökte ständigt finna en ny mening.

Denna undersökning syftar till att undersöka inomhusmiljön och materialet vid två förskolor för att se hur dessa påverkar leken. Vid insamling av data har observationer använts. Observationerna har skett på en avdelning på respektive förskola där miljön och barnens lek har legat i fokus. Resultatet visar att miljö och material har en stor betydelse för barnens lek och var de väljer att befinna sig. Barnen förflyttar sig alltså till en miljö som lämpar sig för den lek som de leker. En slutsats är att barnens medverkan i utformandet av inomhusmiljöerna på förskolan är viktig då barnen väljer miljö efter lek.

Denna studie tar avstamp i den mediala beskrivningen av ensamkommande barn. Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt media beskriver ensamkommande flyktingbarn och vilken syn på dessa barn förmedlas till samhället genom att se hur barnen framställs i utvalda digitala nyhetsartiklar. Genom en kvalitativ textanalys har vi undersökt artiklar publicerade oktober 2015 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten som innehåller sökordet ”flyktingbarn”. Vårt material baseras på totalt 61 artiklar från ovannämnda tidningar. Vid genomläsning av materialet framkom vissa teman som upprepades. Dessa kategorier var; åldersrelaterat, flyktresan, “De Andra”, missförhållanden, misstro, hälsa, kunskap, beteende, brott, börda, objektifiering, samt nutid och framtid. För att analysera resultatet har teorierna makt, intersektionalitet samt stigma använts. Studiens resultat visar att tidningarna framställer två skilda och motsatta bilder av ensamkommande barn. Barnen framställdes som antingen harmlösa, goda eller hotfulla, farliga och främmande. Även i en och samma tidning kunde det finnas två skilda framställningar.

Bakgrund: Många barn genomgår venprovtagningar och PVK-inläggningar utan någon smärtlindring på akutmottagningar. Detta kan leda till mycket obehag och smärta. Det kan även skapa rädsla för medicinska procedurer i framtiden och leda till att barnen inte söker vård när de blir sjuka som vuxna. Syfte: Syftet var att hitta och sammanställa oberoende omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda före eller under venpunktioner hos barn på akutmot-tagningen för att lindra smärta. Metod: Kunskapsläget sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: De flesta aktiva och passiva distraktionsmetoderna och lokala smärtlind-ringsmetoder var effektiva för att lindra smärtan vid venpunktioner hos barn. Slutsats: Det behövs mer forskning om effekterna av oberoende omvårdnadsåtgär-der för att lindra procedursmärta hos barn för att kunna bli en rutinmässig del inom vården.