Sverige är ett mångkulturellt land som varje dag tar emot nyanlända elever. I och med de stora flyktingströmmarna som kommer nu är det väldigt viktigt att de nyanlända eleverna får en så bra skolgång som möjligt. Det finns inget riktigt mottagningssystem som alla skolor i Sverige följer, utan det är upp till varje skola och kommun att besluta hur de ska göra. Denna studie handlar om hur tre olika skolor mottar och arbetar med nyanlända elever. Studien har baserats på tre olika skolor som arbetar med förberedelseklasser. De tre olika skolorna ligger i Uppsala Kommun. Jag har i min studie försökt få fram lärares olika uppfattningar och erfarenheter kring mottagandet och arbetet med nyanlända elever. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer, med förberedelseklasslärare, ämneslärare och en studiehandledare som möter nyanlända elever. De teoretiska utgångspunkterna som jag har valt att koppla delar av mitt resultat till är Gibbons (2009) begrepp stöttning och Nilholms (2005) traditionella och alternativa perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna har hjälpt mig att se hur lärarna dels stöttar sina elever och även hur de ser på arbetet med nyanlända elever. I den tidigare forskningen har jag mest använt mig av svenska studier, men det finns även med en studie som har gjorts i England. Resultatet visar att samtliga lärare tycker att förberedelseklassen är ett bra sätt att arbeta med nyanlända elever. Det framgår dock ett antal skillnader på hur lärarna arbetar med de nyanlända eleverna på de olika skolorna. Skillnaderna mellan skolorna är hur man använder studiehandledaren och hur lärarna väljer att stötta sina elever. Mottagningssystemet för samtliga skolor är gemensamt men något som oroar lärarna är en förändring som ska inträffa efter årsskiftet.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur förskolans inomhusmiljö stödjer barns sociala samspel och på vilket sätt förskolepersonal utformar miljön för att främja barns interaktion med varandra. Denna kvalitativa undersökning genomförs på två olika förskolor där vi sammanlagt utför åtta stycken intervjuer med både förskollärare och barnskötare. Resultatet visar att miljöns rum, material samt utformning antingen kan främja eller begränsa barns sociala samspel. Vikten av att ha en flexibel miljö framhålls samtidigt som vårt resultat synliggör tankar kring rummens storlek och utformning samt betydelsen av att erbjuda barn varierat och tillgängligt material. Utifrån vårt resultat kan vi se att förskolepersonal dock bör lägga större fokus på barns egna idéer och synpunkter och göra dem mer delaktiga i utformandet av förskolans miljö.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och få insikt i förskollärarnas syn på att använda digitala medier som stöd och hjälpmedel i den pedagogiska verksamheten. Särskilt fokus lades på språkutveckling. I studien undersöks hur förskollärarna säger att de använder digitala verktygen samt inom vilka områden. Dessutom omfattar den en analys av förskollärarnas digitala kompetens. I studien användes kvalitativ intervjumetod där fyra förskollärare har intervjuats. Förskolorna ligger i en storstad i Mellansverige. Resultatet från denna studie påvisar att digitala medier är uppskattade och gillas av både förskollärare och barn. Ipad är det mest populära verktyget i verksamheten. Den används dock inte så mycket som pedagogiskt verktyg då förskollärarna känner sig sakna kompetens för det, vilket leder till osäkerhet och försiktighet. Ipaden används därför mer spontant och inte så målinriktat. Barnen är intresserade och blir språkligt aktiva och engagerade när de får använda den. Det uppstår ett socialt samspel mellan barnen och förskollärarna, barnen kommunicerar sinsemellan och med förskolläraren. Det är ganska tydligt att deras språk utvecklas.

Samverkan är ett mångfacetterat begrepp och kan förstås och uppfattas på många olika sätt. Därigenom syftar vår studie till att undersöka på vilket sätt barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) samverkar, hur samverkan fungerar mellan dessa verksamheter samt på vilket sätt kan förändring och utveckling av samverkan ske mellan dessa verksamheter. Studien genomfördes utifrån semistrukturerade intervjuer med två respondenter vid BUP och två respondenter vid IFO. Resultatet visar sammantaget att samtliga respondenter tycker att samverkan fungerar bra i stort, men att det naturligtvis finns situationer där samverkan kunde fungera bättre. Vidare framkommer det att lagarna som styr deras respektive verksamheter begränsar inte deras möjlighet att samverkan. Respondenterna upplever att handlingsutrymmet i sina yrkesroller är stort och de anser inte att det begränsar samverkan. I studien framkommer det att personkemin är en av de faktorer, vilken kan vara av betydelse och kan försvåra samverkan mellan BUP och IFO. Slutsatser utifrån resultatet av studien visar att både BUP och IFO ser samverkan som en nödvändig och viktig del av det egna arbetet som utgår ifrån klientens behov. Eftersom respondenterna är relativt nöjda med hur samverkan fungerar i dagsläget har inte utvecklingen av samverkan någon hög prioritet.

BakgrundFörskolan är med och lägger grunden för barns fysiska livsstil. Verksamheter idag uppfyller inte rekommendationer för hur mycket barn ska röra på sig. Vart femte barn i Sverige är överviktigt. Både förskolans inomhus- och utomhusmiljö har stor betydelse för barns aktivitetsmönster. Trånga inomhuslokaler leder till att de inte får utlopp för sitt rörelsebehov. Barns rörelsebehov stimuleras mest utomhus. Vid utebliven fysisk aktivitet riskerar barn att drabbas av olika välfärdssjukdomar. Forskning visar att det är skillnad mellan flickors och pojkars utövning av fysisk aktivitet i förskolan.SyfteFokus i undersökningen ligger på fysisk aktivitet i förskolan. Ämnet belyses genom att intervjua förskollärare och studien syftar till att ge en bild av barns förutsättningar och möjligheter att utöva fysisk aktivitet i förskolan.MetodStudien är gjord genom kvalitativ metod och redskapet är intervju. Datamaterialet samlades in genom intervjuer av nio förskollärare i tre olika kommuner.ResultatResultatet visar hur viktig fysisk aktivitet är för att barnen ska få en balanserad dag på förskolan. Förutsättningarna för fysisk aktivitet är begränsade. Inomhusmiljön visar på trånga lokaler vilket gör arbetet med rörelse svårt. Utomhusmiljön är den plats där barn har bäst förutsättningar att tillfredsställa sitt rörelsebehov. Något annat som visas i resultatet är att aktivitetsmönstret mellan flickor och pojkar anses som jämställt av en större andel av pedagogerna.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på några förskolechefers inställning till IKT. Hur ser de på möjligheterna som IKT kan erbjuda när det gäller utveckling av lärandet samt vilken inställning cheferna har till att utbilda sin personal? Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fyra stycken förskolechefer och undersökningen utfördes i två skilda kommuner för att jämföra deras syn med varandra när det gäller lärande och digitala medier. Resultatet visar att förskolecheferna i båda kommunerna är positiva när det gäller IKT i verksamheten. De vill satsa på den nya tekniken och att fortbilda sin personal och de betonar att IKT har goda möjligheter för lärande. Samtliga tyckte att IKT kan vara ett stöd för barn med särskilda behov. Det viktiga är att veta hur och vilka metoder som ska användas. Eftersom IKT är något som kommer finnas med barnen i framtiden samt utvecklas så är det viktigt att pedagogerna har de rätta verktygen för att lära barnen dem olika medier de har tillgång till i förskola/skola.

Bakgrund: Många människor lider av psykisk ohälsa och flera av dessa har barn. Barn har inte förutsättningar som att göra sin röst hörd och många barn lider i det tysta. Bristen på kunskap om psykisk ohälsa i samhället kan leda till att det ses som något tabubelagt, något man inte talar så högt om. Denna stigmatisering försämrar utsatta barns förutsättningar. Syfte: Att lyfta fram barns upplevelser av att leva eller ha levt med en förälder med psykisk ohälsa. Metod: En litteraturstudie har genomförts, genom att söka i databaserna: Cinahl, Pubmed, Medline, Psykinfo. Åtta vetenskapliga studier har valts ut som överensstämmer med studiens syfte. Kvalitativa studier har valts förutom en som både var kvalitativ och kvantitativ. Studiernas resultat har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet har visat att barns upplevelser ofta bestått av olika känslor, som till exempel rädsla över förälderns psykiska ohälsa eller rädsla av att själva insjukna i psykisk ohälsa, skam och skuld. Andra upplevelser har varit ensamhet, ansvar i tidig ålder, betydelsen av vårdens och närståendes stöd samt olika hanteringsstrategier. Barnen behöver stöd och information för att klara vardagen och ha ett tillfredställande liv. Slutsats: Genom att utbilda vårdpersonal i hur de ska förhålla sig och bemöta dessa barn kan chanserna öka att barnen i framtiden kan få leva ett så normalt liv som möjligt med goda förutsättningar

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om bilderböcker riktade till barn med tema döden kan förankras i forskning kring hur vuxna bör tala med barn om nämnda ämne. Studiens metod är kvalitativ textanalys och studien utgår från diskursanalys som teoretiskt perspektiv. I resultatet framkommer att de diskurser som finns i bilderböckerna gällande döden är följande fyra; diskursen om att döden är livets slut, diskursen om att den avlidne blir en ängel i himlen, diskursen om att den avlidne bör begravas samt diskursen om att man ska känna sorg och nedstämdhet. Diskurserna stämmer relativt väl överens med tidigare forskning angående hur vuxna bör angripa ämnet i förhållande till barn. Studien finner således att de analyserade bilderböckerna motsvarar de riktlinjer som finns gällande hur vuxna bör prata med barn om döden på ett relativt tillfredsställande sätt. Bilderböckerna är dock sällan tillräckligt konkreta och informativa, vilket riktlinjerna betonar vara mycket viktigt.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>