Sömnen är viktig för att barn och ungdomar ska må bra och kunna bevara sin hälsa.  Som skolsköterskor träffar vi ofta på barn och ungdomar som är trötta eller sover dåligt. Barn och ungdomar har ett sömnbehov på åtta till elva timmar per natt med stora individuella variationer. När sömnen fungerar bra klarar kroppen lättare av stress och påfrestningar under dagen. Hälsa är vårdandets mål, med huvudsyfte att stödja och stärka människors hälsoprocess. Syftet är att belysa hur barn och ungdomars sömn påverkas vid användning av olika typer av bildskärmar. Tolv artiklar som belyser barn och ungdomars sömn i samband med användning av bildskärmar i sovrummet, det vill säga TV, dator och mobil valdes ut till litteraturstudien. Artiklarna analyserades enligt Axelssons modell. Resultatet visar att barn och ungdomar som spenderar lång tid vid bildskärmar innan de ska somna riskerar att ha en senare läggtid och en kortare sömntid. Har de mobilen på under natten riskerar de att väckas av bland annat sms. Barn och ungdomar som har flera bildskärmar i sitt sovrum fick också kortare sömnlängd. Det gick att se vissa könsskillnader, flickor använde sin mobil mer och pojkarna använde TV och dator i större utsträckning. Samtliga artiklarna hade en kvantitativ ansats, någon kvalitativ studie fanns inte under den valda tidsperioden. I framtiden behövs kvalitativa studier för att få ett annat perspektiv på barn och ungdomars sömn och användningen av olika bildskärmar. Ett antal sömnråd som stöd för föräldrar så att barn och ungdomar ska må bra och uppleva hälsa och nå målen i skolan redovisas.

Det huvudsakliga syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur pedagoger säger sig uppfatta lekens betydelse för barns lärande. De frågeställningar som reflekteras över är hur pedagogerna uppfattar lekens betydelse? Hur uppfattar pedagoger lekens betydelse för barns lärande?Det är den kvalitativa metoden som har använts i studien. Metod för datainsamling blev kvalitativa intervjuer. Med det menas att sex stycken pedagoger som deltog i studien har fått öppna frågor ställda till sig, och utifrån de svar som gavs har följdfrågor ställts. För att kunna ta reda på hur pedagoger uppfattar lekens betydelse för barns lärande, behövdes intervjuer göras.Resultatet av föreliggande studie visar att lek och lärande hänger oupplösligt samman. Lärandet sker när barn bearbetar sin omvärld och lär sig hur de skall förhålla sig i livet genom leken. Resultatet visar att pedagogerna anser att barn bör erbjudas olika erfarenheter i förskolan då det stimulerar deras lek och lärande.

Inledning I studien har populär skönlitteratur för barn analyserats ur ett genusperspektiv. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011, s. 7) står det att en del av skolans uppdrag är att på ett medvetet och aktivt sätt främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Elever skall i svenskundervisningen möta skönlitteratur från olika tider och olika delar av världen och i detta möte skall de ges förutsättningar att utveckla den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden (Skolverket 2011, s. 222). I och med att den litteratur elever möter bidrar till identitetsutvecklingen samt att skolan skall arbeta för att främja kvinnors och mäns lika möjligheter och rätt vill jag med den här studien synliggöra hur genusframställningar ser ut i barnlitteratur.Syfte Syftet med undersökningen är att utifrån ett genusperspektiv analysera populär skönlitteratur för barn med fokus på stereotypa manliga och kvinnliga könsroller.Metod Undersökningen genomfördes med textanalys som metodval. Utgångspunkten för analysen var de ord och uttryck som upprätthåller eller frångår stereotypa genusskildringar hos karaktärer. Ett analysverktyg i form av ett motsatsschema användes för att strukturera upp analysen.Resultat I resultatet framgår det att de böcker som analyserats generellt sett oftare är normativa med stereotypa skildringar än de är normbrytande med könsöverskridande skildringar. Det är något oftare kvinnliga karaktärer som framställs både på stereotypt och normbrytande. Sammantaget visar resultatet en jämn fördelning av både normativa och normbrytande skildringar av manliga och kvinnliga karaktärer.

BakgrundFörst i bakgrunden lyfts barns utveckling och lärande kring språk, samspel och lek. Litteraturen tar upp de yngsta barnens utveckling och lärande samt teorier om språkutveckling och lek. Vidare lyfts forskning om digitala verktyg i förskolan med fokus på datorer, lärplattor och interaktiva tavlor. Utifrån olika studier beskrivs det positiva och negativa kring arbetet med digitala verktyg i förskolan. I avsnittet lyfts även att forskarna kommit fram till att digitala verktyg främjar barns tidiga utveckling. I avsnittet om delaktighet och inflytande presenteras hur förskollärarnas förhållningssätt har påverkan på användningen av digitala verktyg i förskolan. Studierna lyfter vikten av att låta barn möta digitala verktyg i lärandets mångfald. Avslutningsvis tas den sociokulturella teorin upp forskning som visa hur artefakter och den proximala utvecklingszonen bidrar till barns utveckling och lärande.SyfteSyftet med studien är att ta reda på vad förskollärare använder för digitala verktyg i förskolan med barn i åldern ett till två år. Vidare vill vi även ta reda på förskollärares attityder kring de yngre barnens delaktighet och inflytande med digitala verktyg.MetodVår studie är kvantitativ och genomfördes via en enkätundersökning, med 32 svar. Vårt urval omfattade 40 förskollärare som var aktiva i förskolan och majoriteten arbetade med yngre barn.ResultatI resultatet redovisas stapeldiagram från enkätresultatet. Utifrån enkätsvaren kunde vi dra slutsatsen att förskolorna hade tillgång till olika digitala verktyg samt i vilken utsträckning de yngsta barnen använde dessa. I resultatet kunde vi se att de yngsta barnens delaktighet och inflytande kring dessa var begränsade. De flesta förskollärarna i studien ansåg att digitala verktyg var positivt för de yngre barnens lärande och utveckling.

Det finns barn som ligger långt före utvecklingsmässigt i förhållande till jämnåriga. Begreppet särbegåvad används mer och mer i samhällsdebatter och skolpolitik. Alla barn har rätt till extra stöd, men forskning visar att detta stöd främst ges till de barn som har svårigheter av något slag. I denna studie kommer begreppet särbegåvad och extra stöd att diskuteras i förhållande till tidigare forskning samt teorier gällande begåvning, utveckling och lärande.Studiens syfte är att undersöka några förskollärares erfarenheter av att möta och arbeta med särbegåvade barn i förskolan, samt deras tankar kring begreppet extra stöd. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som metod. Sex förskollärare intervjuades med hjälp utav en intervjuguide för att besvara studiens syfte.Resultatet visar att ingen utav förskollärarna definierat barn som särbegåvade. Däremot hade samtliga förskollärare erfarenheter av barn som ligger långt fram utvecklingsmässigt i olika områden, ur ett ålderadekvat perspektiv. Förskollärare i studien känner sig ofta otillräckliga på grund av stora barngrupper och tidsbrist. Det finns även en rad andra utmaningar för förskollärare i mötet med särbegåvade barn, så som identifiering, lärandesituationer samt reflektioner över det egna arbetssättet. Resultatet visar att förskollärare beskriver att extra stöd främst ges till de barn som har svårigheter av något slag. Däremot beskriver förskollärarna en rad åtgärder de gör för att utmana barn de barn som ligger långt före utvecklingsmässigt.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi (MRT) innebär stora diagnostiska möjligheter, men barn upplever ofta undersökningen obehaglig trots att den är icke invasiv och helt smärtfri. Sedering eller generell anestesi används därför ofta för att möjliggöra MRT-undersökningar, men kan innebära risk för allvarliga komplikationer. Patientens (barnets) upplevelse av obehag under MRT-undersökning behöver reduceras samtidigt som en minskning av användandet av sedering och generell anestesi är önskvärd. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva åtgärder som kan minska barns behov av sedering och generell anestesi i samband med magnetkameraundersökningar. Metod: En litteraturstudie med resultat från åtta kvantitativa studier. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Sökningar genomfördes i PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet kategoriserades in i tre huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna bestod av: förberedande åtgärder, distraherande åtgärder och förberedande tillsammans med distraherande åtgärder. Slutsats: Lyhördhet, individanpassad information och distraherande åtgärder kan, tillsammans eller var för sig, reducera barns obehag och effektivt minska behovet av sedering och generell anestesi i samband med MRT.

Syftet med denna studie har varit att lyfta och undersöka pedagogers samspel med barnen i den fria leken och synliggöra deras uppfattningar om deras egen roll. Det är en kvalitativ studie som baserades på och har genomförts med hjälp av observationer och intervjuer med fyra pedagoger på fyra olika förskolor i Norrland. I studien har pedagogers agerande observerats och efteråt har de haft möjligheten att diskutera och hjälpa mig förstå tanken bakom deras arbetssätt. Det insamlade materialet har analyserats och kategoriserats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Mönster och kategoriseringar växte fram utifrån vad som skedde under observationerna och vad som blev sagt under intervjuerna. Detta ledde till huvudkategorier som när pedagogerna samspelade med barnen, när pedagogerna valde att ta avstånd och när pedagogerna tog plats i leken. Dessa huvudkategorier framgår i resultatet där de deltagande pedagogerna i studien även uttrycker sina egna tankar kring deras arbetsmetod och därefter diskuteras det vidare i diskussionsavsnittet. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar många och varje dag drabbas ett barn av cancer i Sverige. När ett barn får cancer drabbas inte bara barnet utan alla i omgivningen vilket komplicerar omvårdanden för sjuksköterskan. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden kring barn med cancer ur ett psykosocialt perspektiv på en pediatrisk onkologavdelning. Syftet är även att granska de valda artiklarnas urvalsgrupper. Metod: Litteraturstudien bygger på en deskriptiv design där resultatet grundar på 10 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats som är sökta från Pubmed och Cinahl. Resultat: På en pediatrisk onkologavdelning möter sjuksköterskan många svårigheter vilket gör att det krävs en individuell strategi för att klara av utmaningarna. Kommunikationssvårigheter, ett barn under palliativ vård eller stress på avdelningen var olika svårigheter som kunde uppstå. För sjuksköterskan var det en utmaning att hålla en balans mellan det känslomässiga bandet till barnet och familjen och att vara professionell i sin yrkesroll. Ett bra stöd från kollegor, familj och vänner krävdes för att sjuksköterskan skulle klara av svårigheterna inom yrket. Slutsats: Att arbeta på en pediatrisk onkologavdelning ansågs vara psykiskt och fysiskt påfrestande på grund av det svåra etiska situationerna som kunde uppstå, olika beslut i vården och barnens prognoser. För att sjuksköterskorna skulle klara av det tunga arbetet krävdes det ett bra stöd från kollegorna och en individuell strategi. En god kommunikation krävdes för att en god omvårdnad skulle kunna fortlöpa på avdelningen och sjuksköterskorna ansåg att erfarenheter alltid var något som skulle tas vara på.

Syftet med mitt arbete är att ge barnen och pedagogerna bakomliggande kunskaper om processen från planta till kartong, för att de ska få en innebörd och mening med deras arbete att återvinna. Valet att göra ett arbete om pappersprocessen grundar sig på att det är ett material som barnen använder dagligen på förskolorna, kanske många gånger utan att riktigt reflektera över det. Jag ville skapa ett material som kunde inkludera så många delar av förskolans läroplan som möjligt. I detta examensarbete har jag skapat en film som barnen ska kunna titta på både med och utan vuxna, och till denna film skapade jag också ett arbetsmaterial som lärarna ska kunna använda sig av om de t ex vill använda materialet som ett temarbete. För att utvärdera materialet har jag visat det för några förskollärare och sedan intervjuat dem. Enligt mina intervjuer finns det hos förskollärarna en efterfrågan på material som är lätta att arbeta med, och de tyckte att mitt material kan vara användbart i syftet att främja och gynna arbetet med hållbar utveckling. Mina intervjuer visar att samarbeten med det omgivande samhället är nästan obefintliga på de här förskolorna. Samtidigt verkar en efterfrågan finnas hos förskollärarna på bra material, och det borde vara av samhällsintresse att inkludera förskolorna i arbetet att främja hållbar utveckling. Det är viktigt att förskolorna involveras i arbetet för att skapa en hållbar utveckling, och återvinning av material är en viktig del för att ta hänsyn till miljön och skapa en hållbar utveckling.

Syftet med studien är att undersöka hur barn upplever sitt inflytande i förskolans verksamhet. Det här framkommer genom två frågeställningar som inriktar sig på vilka situationer och begränsningar det finns för barns inflytande i förskolan. Studien är kvalitativ och utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Datainsamlingen utförs med hjälp av par-intervju med 12 barn. Resultatet påvisade att barns inflytande påverkas av pedagogers förhållningsätt och verksamhetens rutiner.   Engelsk titel Children´s influence in preschool. A qualitative study on how children experiencing their influence in preschool.