Syftet med föreliggande studie är att få kunskap samt skapa förståelse för hur några förskollärare tänker kring val och placering av könskodade material. Vidare är studiens syfte att få kunskap kring hur stort utrymme som ges könskodat material. Kvalitativa intervjuer samt observationer har använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar på att informanterna har olika syn på materialets betydelse. En viss omedvetenhet har visats gällande det material som finns på några förskolor. Slutsatsen blev att några förskollärare har ett medvetet förhållningssätt när det kommer till förskolans material men att materialet fortfarande till stor del är könskodad på några förskolor. Några av förskollärarna har inte medvetet valt att blanda materialet då det fortfarande är väldigt uppdelat när det kommer till könskodade material, vilket kan ses som ett hinder för att lyckas bryta rådande könsstereotypa mönster. Studien visar att störst utrymme ges till det som enligt forskning anses vara pojkleksaker

Syftet med studien är att undersöka hur måltiden kan ses som en demokratisk arena genom att ta del av barns och pedagogers uppfattningar. De två frågeställningar studien utgår ifrån är: Hur uppfattar barn möjligheten till eget inflytande under måltiden? Hur kan pedagoger samtala om demokrati i måltidssituationen?   Kleins fem samspelskriterier används som teoretiskt analys verktyg. I studien har både barn och vuxna intervjuats. Resultatet visar att samspelskriterierna kan underlätta det demokratiska arbetet i förskolans måltid.

I studien undersöks hur barn uppfattar begreppet fritid. Undersökningen är en kvalitativ fallstudie baserad på två gruppintervjuer med samma barn. Resultatet visar att barnen uttrycker att fritid bara räknas som fritid om den innehåller sociala relationer, personlig utveckling och aktivitet. Barnen behöver under sin fritid kunna förhandla med vuxna kring regler och ansvar. Fritid handlar om hur barn ser på den egna verkligheten. Det viktigaste för barnen är deras sociala relationer, de ändrar sina egna åsikter om vad de önskar göra under sin fritid för att passa in i kamratgrupper. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Under 2015 kom fem gånger så många ensamkommande barn till Sverige jämfört med året innan. Detta innebar en stor påfrestning för Sveriges kommuner och för de Hem för vård och boende (HVB-hem) som ansvarar för ensamkommande barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka hur denna belastning påverkade HVB-hemmens verksamhet för ensamkommande barn och att studera de informationsstrategier som används vid etablering av hemmen. Hur har grannar informerats om verksamheterna och hur har de reagerat? Metodiskt bygger studien på individuella semistrukturerade intervjuer och en skriftlig intervju via e-post. Personerna som intervjuades är verksamma vid HVB-hem i olika kommuner i Jönköpings län. Resultatet visar att de två största utmaningarna för HVB-hemmens verksamhet för ensamkommande barn handlade om att få tag i lämpliga lokaler och kompetent personal. De två vanligaste informationsstrategierna som användes var informationsmöten och öppet hus. Fyra kommuner valde dock att hålla en lägre profil och avstå från information till grannar. Vidare visar studien att respondenterna överlag är positivt överraskade över det stora engagemanget de mött från allmänheten och att sådana reaktioner är vanligare än oro. Resultatet analyseras delvis utifrån NIMBY-begreppet och kopplingar görs till de två informationsstrategierna, samverkansansatsen och den autonoma ansatsen. Dessutom belyses skillnader och likheter i relation till tidigare forskning.

No description available.

Denna uppsats beskriver en studie av svensk-ryska barns konsumtion av ryskspråkiga animeradefilmer och filmernas effekter för barnens språkutveckling och lärande. Studien bygger dels på enwebbenkät, dels på intervjuer med rysktalande föräldrar som bor i Sverige. 75 föräldrar till barn iåldrarna 1-11 år besvarade webbenkäten. Sammanlagt ingår 81 barn i enkätundersökningen. 9föräldrar till barn i åldrarna 2-6 år intervjuades. Majoriteten av barnen visar tecken på att filmernabidrar till en ökning av ordförrådet. Övervägande delen av föräldrarna uppger dessutom att filmernager upphov till samtal och inspirerar barnen till lek. Studien visar samband mellan barnensfilmkonsumtion och faktorer som ålder och färdigheter i det ryska språket. Effekterna av deryskspråkiga animerade filmerna för utvecklingen av barnens språkfärdigheter och föräldrarnas syn påbarnens mediekonsumtion diskuteras i ljuset av den sociokulturella teorin och Pierre Bourdieus teoriom disposition och kapital.

Studiens syfte har varit att undersöka inkluderingen och exkluderingen av barn i behov av stöd på förskolan. Vi har även undersökt några verksamma pedagogers syn på barn i behov av stöd i verksamheten och hur de bemöter dessa. I början av arbetet har vi valt att introducera några av de problem som kan påträffas under barns tid på förskolan. Datainsamlingen har skett genom specialförskolor. Resultatet visade på att det finns stora skillnader men även likheter i arbetet med barn i behov av stöd. Studien visar på att det är pedagogernas synsätt och engagemang som har störst betydelse i arbetet med barn i behov av stöd.

Bakgrund: I Sverige insjuknar ungefär ett barn om dagen i cancer. När ett barn drabbas av cancer påverkas hela familjen. Föräldrarna upplever en rädsla över bieffekter, behandling samt att förlora sitt barn och diskuterar oftast inte sina upplevelser med vårdpersonalen vilket leder till ökad oro och onödigt lidande. Föräldrarna har ofta en stor roll i barnets möjlighet att finna välbefinnande och det är därför viktigt att tillvarata deras erfarenheter och upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett cancersjukt barn. Metod: Studien grundades på en kvalitativ metod utifrån fem bloggar. En kvalitativ manifest innehållsanalys utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2012) användes för att finna det centrala i materialet. Resultat: Föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn innebar en stor emotionell påverkan där oro och rädsla var de främsta fynden. Genom att tillämpa copingstrategier samt leva i nuet kunde föräldrarna bättre hantera vardagen. Sjukhusmiljön frambringade både positiva och negativa känslor hos föräldrarna och en känsla av utsatthet i samband med vårdmiljön framkom. Slutsats: Föräldrars upplevelser bör uppmärksammas och de behöver stöd från vårdpersonalen. Bättre samordning och kommunikation samt en kontaktperson kan vara lämpliga åtgärder för att främja föräldrarnas välbefinnande.

Föräldrar till prematura och sjuka barn går igenom en stor händelse när deras barn vårdas på en neonatalvårdsavdelning. Personalen på neonatalvårdsavdelning är ansvariga för att stötta föräldrarna att hantera situationen samt involvera föräldrarna i barnets vård. Föräldrar som blir delaktiga i vården känner sig mer säkra i föräldrarollen och kan förstå barnets beteende bättre. Syftet med detta arbete var att belysa föräldrars upplevelser av familjecentrerad vård på neonatalvårdsavdelning och hur denna vårdform inverkar på föräldrars anknytning till sitt prematura barn. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 16 artiklar, publicerade mellan 2000 och 2015, ligger till grund för resultatet. Sökningar genomfördes i bibliografiska databaserna CINAHL, PubMed, SwedMed+ och Science direkt. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visar att föräldrar upplevde både positiva och negativa känslor i relation till personal, vårdmiljö, information och vägledning på neonatalvårdsavdelning. Dessa känslor var beroende av olika faktorer exempelvis hur samspelet mellan föräldrar och personal fungerade. Det framkom att föräldrars delaktighet i barnets vård hade en stor inverkan på deras anknytning till sitt barn. För föräldrarna var det viktigt att ha närhet och kroppskontakt med barnet redan från födseln. Slutsatser: Det framkommer i resultatet att föräldrarna beskrev att det viktigaste för en familjecentreradvård var personalens medverkan. Med personalens kunskap, tydlig och anpassad information kunde föräldrarna känna sig delaktighet i barnets vård. Att få vara hud mot hud med sitt barn var avgörande för att knyta an till sitt barn.

The aim of this study is to examine preschool teachers experience and thoughts about stress in preschool. The study is based on a sociocultural theory, were the interaction and communication has a central role. We wanted to enrich our qualitative study by finding out how preschool teachers thinks children and themselves get affected by stress and which strategies and methods they use to prevent stress in the preschool. The questions asked in this study are: what causes stress in children and the pedagogues? How does stress affect the children according to the pedagogues? How does the pedagogues get affected by stress? And what does the pedagogues do to prevent stress in the preschool? This questions were answered by using qualitative interviews on six preschool teachers from two preschools in Stockholm. The result indicate that all the participants are experiencing stress on an almost a daily basis. Some of the causes of stress where: the size of the child groups, the sound levels and lack of time. The results of how children gets affected according to the pedagogues indicate that they: have difficulties with concentration, some get outraged, speeded and some of the children's reaction is to get silent. The pedagogues stress is expressed by: getting irritated, feeling fatigue, having symptoms as palpitations and headache. When it comes to which strategies and methods they use to prevent and reduce the stress levels they: reorganize activities, groups and routines and also the environment. The communication between the colleagues is also an important factor.