Bakgrund: Tidigare forskning har visat att föda barn vaginalt är en riskfaktor för att drabbas av bäckenbottenkomplikationer. Det har även rapporterats att det saknas kunskap om hur bäckenbottenkomplikationer bäst ska förebyggas samt att kvinnor som drabbas upplever sig oprofessionellt bemötta av vårdpersonal när kvinnor söker hjälp. Forskningen påvisar att träning av bäckenbottenmuskulatur kan minska symtom vid prolaps samt förebygga urininkontinens. Syftet med detta arbete var att undersöka och kartlägga svenska barnmorskeutbildningars undervisning rörande vårdåtgärder som förebygger bäckenbottenkomplikationer och stöd till kvinnor för att upprätthålla livskvalitet efter redan uppkomna bäckenbottenkomplikationer. Metod: Data samlades in med ett frågeformulär där elva av tretton (85 %) lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning svarade. Frågorna var till största del slutna flervalsfrågor som bearbetades med dataprogrammet Excel. Resultatet visade att undervisningens fokus var störst inom förebyggande av komplikationer i samband med barnets födelse och inom redan uppkomna bäckenbottenkomplikationer. Vidare visade resultatet att inom uppkomna bäckenbottenkomplikationer låg undervisningens fokus på bristningar och analrupturer, dock fokuserades det i lägre utsträckning på inkontinens, prolaps och diagnostiserande ultraljud. Inom området hur kvinnors dagliga liv påverkas efter att ha drabbats av en bäckenbottenkomplikation låg lika stor del på problembaserat lärande som på föreläsningar och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Några lärosäten uttryckte att barnmorskeutbildningen var tidspressad och att de måste prioritera vad som skulle ingå i undervisningen. Slutsats var att största fokus i undervisning om bäckenbottenkomplikationer låg under barnets födelse samt bristningar och analrupturer. / Background: Previous research showed that vaginal birth was a risk factor for pelvic floor complications. It was also reported that there was lack of knowledge of how to best prevent pelvic floor complications, and that women who sought help experienced a poor response from healthcare professionals. Research states that exercise of pelvic floor muscles can help to reduce symptoms of prolapse and prevent urinary incontinence. The purpose of this work was to investigate and to map how Swedish midwifery education was conducted regarding preventing pelvic floor complications and how to support women maintain quality of life when a pelvic floor complication already had occurred. Method: Data was collected using a questionnaire where eleven of the thirteen (85%) universities who conducted midwifery education responded. Most of the questions were closed multiple choice- questions that were processed using the data program Excel. The result showed that the focus of the education laid in preventing complications associated with the birth of the child and in already existing pelvic floor complications. Further the result showed, that in pelvic floor complications, the training focused on tears and obstetric anal sphincter injuries, however, to lesser extent on incontinence, prolapse and diagnostic ultrasound. In the field of ​​how women's daily lives are affected after suffering from a pelvic floor complication, the same part of problem-based learning as to lecturing and clinical practice. Some Universities expressed that the midwifery program was time pressured and that they had to higher education prioritize the content. The conclusion was that the greatest focus of the education on pelvic floor complications was during the child's birth, as well as on tears and obstetric anal sphincter injuries.

A confident midwife has an impact on a pregnant woman’s clinical outcome and birth experience. Knowledge acquisition, competence, and confidence develops over a lifetime and is of great importance in developing and forming personal skills and allowing the personal traits to grow and mature. Previous international studies have shown that midwifery students do not feel confident in many areas in which they are supposed to practice independently. The aim of this thesis was to investigate confidence levels in basic midwifery skills in Swedish midwifery students in their final semester just before entering the midwifery profession. An additional aim was to describe clinical midwives’ reflections about learning and what factors that developes professional competence, and confidence. Study I was a cross-sectional survey with Swedish midwifery students (n=238). They assessed their own confidence in all competencies that a midwife should have and could practice independently. The results of study I confirmed that Swedish midwifery students feel confident in dealing with the most common procedures during normal pregnancy, childbirth, and postpartum and newborn care. However, they do not feel fully confident in cases in which there are deviations from the normal procedures and obstetric emergencies. When comparing groups of midwifery students, the younger group of midwifery students felt more confident in general compared to the older group. Students at a university with a medical faculty were also more confident than the students at a university without a medical faculty. In study II, focus group discussions were held with 14 midwives emphasizing the way in which midwives reflect on learning and the development of competence and confidence. Content analysis was used to analyze the focus group discussions. Four categories were identified as a result of study II: 1.) feelings of professional safety evolve over time; 2.) personal qualities affect professional development; 3.) methods for knowledge and competence expansion; and 4.) competence as developing and demanding. The conclusion of this thesis is that more practical and clinical training during education is desirable. Midwifery students need to have access and the opportunity to practice obstetrical emergencies within a team of obstetricians and pediatricians. Learning takes time, and one improvement is to extend midwifery education to include and increase in clinical training. This would strengthen the students theoretical, scientific, and clinical confidence. Clinical midwives claim that it takes time to feel confident and that there is a need to develop professionalism. / En trygg barnmorska har en positiv inverkan för förlossningsutfall samt förlossningsupplevelse. Kunskap, kompetens och trygghet är ett livslångt lärande och har stor betydelse för att utveckla och forma personliga färdigheter, att låta de personliga egenskaperna växa och mogna. Tidigare internationella studier har påvisat att barnmorskestudenter känner sig otrygga inom områden där förväntas vara självständiga. Syftet med denna avhandling var att undersöka graden av trygghet hos svenska barnmorskstudenter strax innan de var färdigutbildade. Ett annat syfte var att utforska hur kliniskt verksamma barnmorskor reflekterar över lärande och vilka faktorer som bidrar till att utveckla yrkesmässig kompetens och trygghet. Studie I var en tvärsnittsundersökning med svenska barnmorskestudenter (n = 238). De bedömde egen trygghet inom alla kompetenser som en barnmorska förväntas kunna samt utföra självständigt. Resultaten av studie I bekräftade att svenska barnmorskestudenter känner sig trygga att hantera de vanligaste rutinerna vid normal graviditet, förlossning, eftervård samt nyföddhets vård. De känner sig emellertid inte fullt så trygga när något avviker från det normala samt vid obstetriska nödsituationer. Vid jämförelse mellan yngre och äldre barnmorskestudenter samt grad av trygghet, var det den yngre gruppen av barnmorskestudenter som kände sig tryggare i allmänhet jämfört med den äldre gruppen. Studenter vid ett universitet med en medicinsk fakultet var också mer trygga än studenterna vid ett universitet utan en medicinsk fakultet. I studie II hölls fokusgrupper med 14 barnmorskor, de diskuterade och reflekterade över hur barnmorskor utvecklar kompetens. Metod för att analysera var innehållsanalys, i resultatet framkom fyra kategorier 1.) känslor av professionell trygghet utvecklas över tid ; 2.) Personliga kvaliteter påverkar yrkesutveckling. 3.) metoder för kunskap och kompetensutveckling; och 4.) Kompetens som utveckling och krävande. Slutsatsen av denna avhandling är att mer klinisk träning under utbildning är önskvärt. Barnmorskestudenter behöver tillgång och möjlighet att öva obstetriska nödsituationer tillsammans i team bestående av förlossningspersonal och barnläkare. Det tar tid att lära samt att känna trygghet, en möjlighet att underlätta för studenter vore att utöka samt förlänga barnmorskeutbildningen, att inkludera mer klinisk träning. Detta skulle innebära att stärka studenters möjligheter till en utökad klinisk trygghet. Kliniska barnmorskor hävdar att det tar tid att känna sig trygg och att det ett finns behov av att utveckla professionalism.

Pregnancies and childbirths are not just biological or medical events. Childbirths are also emotionally intense situations, not only for the parents-to-be but also for those who work in delivery care. In addition, pregnancies and childbirths are sociocultural situations; there are norms regarding the normal birth. The study investigates how future midwives learn about the interactive and emotional work involved in supporting women in delivery care. It focuses on norms about the normal birthing trajectory and on how a midwife should encounter patients’ feelings and handle her own feelings in a “proper” way. Based on observations of collaborative group discussions within Swedish universitybased midwifery education, the study shows how students negotiate the appropriate feeling norms in normal birth, as well as in complicated and even tragic situations. In focus are their discussions on how to support the birthing women, their partners, and the babies, and the categorization work needed to recognize potential deviations from the normal birth. The study is based on a situated learning perspective on education, and combines sociological and anthropological approaches to emotions to elucidate how students within midwifery education negotiate the professional handling of normal and complicated births and the attendant feeling norms. / Graviditeter och förlossningar är inte bara biologiska eller medicinska händelser. Förlossningar är också känslomässigt intensiva situationer, både för de blivande föräldrarna och för dem som arbetar inom förlossningsvård. Graviditeter och förlossningar kan dessutom ses som sociokulturella händelser och det finns normer om den normala förlossningen. I avhandlingen undersöks hur framtida barnmorskor lär sig att stödja kvinnor inom förlossningsvården och det interaktiva och emotionella arbete som det innebär. Avhandlingen fokuserar på normer om den normala  förlossningstrajektorian samt hur en barnmorska ska bemöta patienternas känslor och hantera sina egna känslor på ett ”korrekt” sätt. Baserat på observationer av basgruppsgruppdiskussioner under den universitetsförlagda delen av en barnmorskeutbildning, visar studien hur barnmorskestudenter förhandlar känslonormer i relation till normal förlossning samt till komplicerade och även tragiska situationer. I fokus är studenternas diskussioner om hur de kan stödja de födande kvinnor, deras partners och barn samt den kategorisering som behövs för att identifiera eventuella avvikelser från den normala förlossningen. Studien bygger på ett situerat lärandeperspektiv på utbildning och kombinerar sociologiska och antropologiska förhållningssätt till känslor för att på så sätt belysa hur studenter inom en barnmorskeutbildning förhandlar hur normala och komplicerade förlossningar bör hanteras och de känslonormer som framkommer.