AbstractDetta examensarbete handlar om att försöka redogöra för vad barn gör i sin fria lek men även vilka hinder och möjligheter de möter när de leker fri lek på förskolan. Jag har utfört en kvalitativ undersökning med etnografisk ansats med observation som metod för att försöka svara på de frågeställningar och syfte för denna undersökning. De resultat som framkom i min studie var att när barn väljer att leka något i sin fria lek så är det alltid något av värde. Att genom fri lek lär de och utvecklas de, ensamma eller i samspel med andra barn eller vuxna. Annat resultat som framkom i min studie var även att det som barn lekte i sin fria lek gav mig intrycket att pedagogerna i vissa fall inte ansåg barns lekar som något vettigt och meningsfullt. Det var även så att det var pedagogerna som satte hinder i barnens fria lekar, barn fick inte röra sig hur som helst mellan de olika rummen och de fick inte använda eller flytta leksaker från rum till rum. Inte heller leka som pedagogerna upplevde det, livligt och stökigt det var bara i vissa rum som denna lek var tillåten. Slutsatser som jag kan dra är att barns fria lek innebär gemensamt lärande, samspel, kamratskap, kommunikation som bidrar till utveckling och lärande, om barn ges möjligheter till det. Att den fria leken påverkas av hur tillåtande miljön och förhållningssättet pedagogerna har men även hur de skapar möjligheter för fri lek.Nyckelord. Fri lek, förskola, hinder, miljön, möjligheter, pedagogers förhållningssätt.

<p>I detta forskningsarbete har vi velat belysa barns fria lek i åldersindelade grupper på förskolan. Vi har utgått från frågeställningarna vilka lekar barnen väljer, vem de leker med och vilket lekmaterial de väljer. Vidare vad det är som påverkar dem i deras val av lek. De åldersintergrerade grupperna i vår undersökning har varit ett till tre år och tre till fem år.</p><p>Vi har använt oss av så kallad kvalitativ metod i vår undersökning. Undersökningen genomfördes på två förskolor, där vi var och gjorde vår studie för att undersöka hur leken ser ut. De tre metoder vi använt oss av är observationer, intervjuer med pedagoger och samtal med barn. Vi inledde studien med att observera barnen i deras fria lek för att få ett bra underlag till våra kommande intervjuer och samtal.</p><p>Resultatet som vi fann är att barnens fria lek skiljer sig mellan de olika åldersgrupperna. På ett till treårsavdelningen leker barnen mer spontant, de sysselsätter sig inte med samma aktivitet under längre tid utan växlar ofta. Det förekom inga tydliga könsskillnader i val av lek, lekmaterial och lekkamrater. Medan det på tre till femårsavdelningen var mer synligt att barnen valde lek, lekmaterial och lekkamrater utifrån sitt kön. Barnens lek var här mer fokuserad på en specifik lek som till exempel rollek, konstruktionslek och skapande lek. Gemensamt för de båda åldersgrupperna var att barnens valmöjligheter ökar i deras utelek så som val av lekmaterial och plats för leken.</p>

I detta forskningsarbete har vi velat belysa barns fria lek i åldersindelade grupper på förskolan. Vi har utgått från frågeställningarna vilka lekar barnen väljer, vem de leker med och vilket lekmaterial de väljer. Vidare vad det är som påverkar dem i deras val av lek. De åldersintergrerade grupperna i vår undersökning har varit ett till tre år och tre till fem år. Vi har använt oss av så kallad kvalitativ metod i vår undersökning. Undersökningen genomfördes på två förskolor, där vi var och gjorde vår studie för att undersöka hur leken ser ut. De tre metoder vi använt oss av är observationer, intervjuer med pedagoger och samtal med barn. Vi inledde studien med att observera barnen i deras fria lek för att få ett bra underlag till våra kommande intervjuer och samtal. Resultatet som vi fann är att barnens fria lek skiljer sig mellan de olika åldersgrupperna. På ett till treårsavdelningen leker barnen mer spontant, de sysselsätter sig inte med samma aktivitet under längre tid utan växlar ofta. Det förekom inga tydliga könsskillnader i val av lek, lekmaterial och lekkamrater. Medan det på tre till femårsavdelningen var mer synligt att barnen valde lek, lekmaterial och lekkamrater utifrån sitt kön. Barnens lek var här mer fokuserad på en specifik lek som till exempel rollek, konstruktionslek och skapande lek. Gemensamt för de båda åldersgrupperna var att barnens valmöjligheter ökar i deras utelek så som val av lekmaterial och plats för leken.

Detta examensarbete handlar om hur barn kommunicerar med varandra i den fria leken. Studiens syfte är undersöka hur förskollärare upplever barns fria lek och hur viktig de anser att kommunikationen är för barns utveckling och lärande. Syftet med undersökningen är också att studera hur barnen kommunicerar med varandra i den fria leken. Samt studera hur kommunikationen ger uttryck mellan barnen. Studiens tillvägagångssätt och resultat genomsyras av kvantitet. Med stöd av enkäter och strukturerade observationer som empirisk forskningsmetod, har vi kunnat mäta i vilken utsträckning barn kommunicerar, vilka lekar som förekommer mest när barnen själva får välja och förskollärarnas upplevelser av barns fri lek. Vi har kommit fram till att barn ständigt kommunicerar i den fria leken med hjälp av lekhandlingar och leksignaler. Samt att barn tillämpar olika strategier för att visa på att de vill leka. Resultatet visar på att kroppsspråk och verbal kommunikation är det som förekommer mest. Förskollärarna delar en likvärdig syn på att inkludera barns fria lek i undervisningen. Resultaten som vi kommit fram till utifrån våra observationer och enkäter, diskuteras och sätts i relation till de teorier och den tidigare forskning som presenteras i arbetet.

AbstractHärstedt, J & Nilsson, L (2011) Barns lek i inomhus- och utomhusmiljö (How children play in indoor and outdoor environment) Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet är att undersöka om leken varierar inomhus och utomhus på en förskola och i så fall hur samt vad rummet och dess miljö har för betydelse för barnens lek. De metoder vi valde var videoobservationer av barnen och intervjuer med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen bestod av fyra förskollärare samt fem pojkar och fem flickor i åldern fem år. Vi har studerat tidigare forskning om lek. Vi har tittat närmre på Knutsdotter Olofssons och Pramling Samuelssons teorier om leken för att få en fördjupad kunskap om begrepp som inomhuslek och utomhuslek samt miljöernas påverkan på leken.Resultatet visade att skillnaden blev annorlunda mellan inomhus- och utomhuslek. Detta berodde främst på att när barnen var utomhus hade de större ytor att röra sig på än inomhus. Det berodde även på att utomhus transformerar barnen i större utsträckning än inomhus därför att det är mer abstrakt där ute och då får barnen chans att använda sin fantasi mer medan inne är det mer konkreta saker och de använder då inte sin fantasi på samma sätt. Resultatet visar även att mycket av barnens lek påverkas av pedagoger. Även miljön har en inverkan på barnens lek.