Österback, J. (2019). A survey about preschool teachers’ perceptions of pedagogic meal. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden.   Aim: Examine preschool teacher’s perceptions about pedagogic meal. Design: The survey included an inductive approach, intensity sampling, semi-structured interviews and a qualitative content analysis. Results: The result was presented on the basis of four main categories; the first, The preschool teacher´s view of the pedagogic meal. The second, Factors in the environment that affect the educational meal with the subcategories Room and group size, How food is served, Space and time for the meal, Interruptions during meals. Subsequently, the category Socialization during the meal with two subcategories, Norms and rules & Learning strategies affect children's habits. Finally, the category Preschool teachers’ knowledge, background and development with the subcategories Learning strategies affect children's habits & skills development is needed. Conclusions: Further research is proposed to be quantitative research, a survey to test what emerged in the results of this study. This would provide a basis for creating guidelines and policies for how a pedagogical meal should be shaped more concretely.   Keywords: pedagogic meal, meal environment, children's habits, resources, skills

Inledning: Många barn i Sverige tillbringar mycket tid i förskolan och äter därför flera av dagens mål inom verksamheten. Barnens matvanor och preferenser har visat sig vara avgörande för framtida matvanor och tillhörande hälsa. Måltidspedagogik har tillämpats som ett arbetssätt i Uddevallas kommunala förskolor för att använda maten som verktyg i den pedagogiska verksamheten. Syfte: Att undersöka möjligheter och hinder för att införa måltidspedagogik i förskolan i Uddevalla kommun samt hur resultatet av ändrat arbetssätt upplevs av nyckelpersoner. Material och metod: Individuella kvalitativa intervjuer samt en fokusgrupp har gjorts med nyckelpersoner inom de kommunala förskolorna. Intervjuerna ljudupptogs för att sedan transkriberas och analyseras genom det kvalitativa analysprogrammet MAXQDA. Som struktur vid analysen av insamlad data används Kingdons PSA-modell för att tolka implementeringsprocessen. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att nyckelpersonerna upplever implementering av måltidspedagogik som positivt. Det är ett enkelt och lustfyllt arbetssätt som skapar ett gemensamt förhållningssätt kring mat och måltid för både vuxna och barn i förskolan värld. Flera faktorer samspelade för att en förändring av arbetssätt skulle kunna ske. Dock krävs fler studier för att fastställa om processen kan ske på samma sätt i andra kommuner. / Introduction: Today, many children spend a lot of their time in preschool and therefore consume several of their daily meals outside the home. Food habits and preference for special foods have been shown to be of significant importance for children's eating habits and their future health. In Uddevalla municipality, meal education has been a way to incorporate food as an important tool in the preschools' daily pedagogical situation. Objective: To analyze possibilities and obstacles for the implementation of meal education in preschool in Uddevalla Municipality and how the results of changed practices are experienced by key individuals. Materials and methods: Individual qualitative interviews together with a focus group were conducted with key persons from the municipal preschools. The recorded interviews were thereafter transcribed and analyzed by qualitative analysis program MAXQDA. Kingdon's PSA model was used as a structure to construe the implementation process of meal education. Results and conclusion: The result shows that key persons experience the implementation of meal education as positive. It is an easy and pleasurable approach that creates a united attitude around food and meal for both adults and children in the preschool world. Several factors interact so that a change in work method could take place. However, more studies are required to determine whether the process can be done in the same way in other municipalities.

Barnfetma är ett eskalerande globalt folkhälsoproblem, där ökad konsumtion av socker och ultrabearbetade livsmedel, samt bristande intag av frukt och grönsaker bland barn, spelar en betydande roll. För att möta denna utmaning krävs engagemang från flera aktörer, inklusive skolan. Denna studie genomfördes som en empirisk studie med en kvalitativ innehållsanalys och ett induktivt förhållningssätt. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka rektorer och skolsköterskors erfarenheter av vilka faktorer som kan främja goda matvanor hos elever i låg- och mellanstadiet. Totalt intervjuades fem informanter, som alla var antingen rektorer eller skolsköterskor vid låg- och mellanstadieskolor i Stockholms län. Dess erfarenheter sammanfattades i fem huvudkategorier: Den första kategorin var Information, kommunikation och hälsoutbildning: Informanterna betonade vikten av god kommunikation mellan kökspersonal och elever samt undervisning kring hälsosamma matvanor. Elevråd och måltidsråd framhölls som viktiga verktyg för att ge eleverna inflytande och öka medvetenheten om matens betydelse. Den andra kategorin var Involvera och samarbeta med relevanta aktörer: Samarbetet med matleverantörer, andra skolor och vårdnadshavare ansågs vara av stor betydelse för att främja hälsosamma matvanor hos eleverna. Den tredje kategorin var Motivation och ansvar: Motiverad personal, särskilt kökspersonal, samt motiverade vårdnadshavare spelade en central roll för att skapa en positiv atmosfär kring maten och öka elevernas matglädje. Den fjärde kategorin var Stödja hälsosamma val: Skapandet av en pedagogisk och social miljö kring maten, ett brett utbud av hälsosam mat samt integration av matvanor med fysisk aktivitet framhölls som viktigt för att hjälpa eleverna att göra hälsosammare val. Den femte kategorin var Regler och åtgärder på skolan som stödjer hälsosamma val: Tydliga regler och åtgärder, såsom förbud mot ohälsosam mat och trivselregler i skolrestaurangen, visade sig vara effektiva för att främja goda matvanor hos eleverna. Studiens resultat pekar på vikten av en helhetssyn och samverkan mellan olika aktörer för att skapa en hälsosam skolmiljö som främjar elevernas välbefinnande och långsiktiga hälsa. Studien belyser både framgångar och utmaningar i arbetet med att främja goda matvanor hos elever och understryker behovet av fortsatt forskning och samarbete för att effektivt hantera barnfetma. / <p>Betyg i Ladok 240217.</p>