<p>The purpose of this study was to describe the level of knowledge that nurse students in term 6 have about Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus (MRSA) and basic hygiene routines. The data collection was carried out by questionnaires. The questionnaire contained questions about knowledge regarding MRSA and basic hygiene routines. The questionnaires were handed out at an obligatory tuition occasion and all of the nurse students who were present (n=57) were asked to take part. The sample consisted of 45 women and 12 men. The youngest participant was 22 years old and the oldest participant was 52 years old. The main results showed a large variation regarding the participants knowledge on the subjects. Regarding questions about basic hygiene routines the majority had given the right answers. The number of right answers in the survey on questions about the participants knowledge of MRSA was lower. Only 12 % had given the right answer to the question about common symptoms of MRSA infection. Regarding the question about whether the nurse students considered themselves knowledgeable enough about MRSA for their future occupation, 32% had answered "to a high degree".</p> / <p>Syftet med studien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskestuderande i termin 6 har om Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och basala hygienrutiner. Datainsamlingen genomfördes med enkäter. Enkäten innehöll frågor om kunskaper gällande MRSA samt basala hygienrutiner. Enkäterna delades ut vid ett obligatoriskt undervisningstillfälle och samtliga, vid undervisningstillfället närvarade sjuksköterskestudenter (n =57) tillfrågades om deltagande. Undersökningsgruppen bestod av 45 kvinnor och 12 män. Yngsta deltagaren var 22 år och den äldsta deltagaren var 52 år. Huvudresultatet visade en stor variation gällande deltagarnas kunskaper i ämnena. På frågor angående basala hygienrutiner hade majoriteten svarat rätt. På de frågor som berörde deltagarnas kunskaper om MRSA var antalet rätta svar i undersökningen lägre. Endast 12 % hade svarat rätt på frågan om symtom som är vanliga vid MRSA infektion. På frågan om sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade tillräckliga kunskaper om MRSA för sitt kommande yrke som sjuksköterskor svarade 32 % ”i hög grad”.</p>

<p><strong>Syfte.<em> </em></strong>Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom hälso- och sjukvård. Dessa infektioner drabbar patienten och dess anhöriga samt bidrar till stora kostnader för samhället. Studier har visat att god följsamhet till de basala hygienrutinerna är ett effektivt sätt att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Syftet med denna studie var att studera två mottagningars följsamhet till basala hygienrutiner, varav den ena deltar i kvalitetsprojektet VRISS – Vårdrelaterade Infektioner Ska Stoppas. Syftet var även att jämföra mottagningen som deltar i VRISS-projektet med den som inte deltagit, för att undersöka om det förekommer någon skillnad mellan dem.</p><p><strong>Metod<em>. </em></strong>Sjukvårdspersonal i tjänst på en mottagning som deltar, samt på en mottagning som inte deltar i VRISS-projektet observerades gällande följsamhet till basala hygienrutiner. Observationstillfällena gjordes under en veckas tid på varje mottagning.</p><p><strong>Resultat.<em> </em></strong>Den mottagning som deltar i VRISS-projektet hade högre följsamhet gällande spritning av händer samt helt korrekt utförande i alla tre stegen. Ingen signifikant skillnad mellan mottagningarna avseende följsamhet till någon annan studievariabel förekom.</p><p><strong>Slutsats.<em> </em></strong>Den mottagning som deltar i VRISS-projektet visar på en bättre följsamhet av bland annat spritning av händer än den mottagning som inte deltagit. För att uppnå följsamhet till 100 procent krävs utbildningsprogram som kontinuerligt uppmanar och påminner personalen om riktlinjerna för de basala hygienrutinerna och deras effekt mot vårdrelaterade infektioner.</p> / <p><strong>Aim</strong><strong>.</strong> Hospital-related infections are a major problem in healthcare. These infections occur among patients and their relatives, contributing to high costs for society. Studies have shown that good adherence to basic hygiene routines are an effective way to reduce the incidence of the infections. The purpose of this study was to examine adherence to basic hygiene routines among healthcare staff, and compare a healthcare reception which was included in the VRISS-project (healthcare-related infections shall be stopped) with a reception that did not participate, in order to investigate whether there is any difference in the adherence to basic hygiene routines between them.</p><p><strong>Method</strong><strong>.</strong> Healthcare staff at service within a healthcare reception that participated, and a reception that did not participate in the VRISS-project was observed. Data observations were accounted during a week within each reception.</p><p><strong>Results</strong><strong>.</strong> The healthcare reception involved in the VRISS-project had a higher compliance current shelling of hands and accomplish to the routines properly in all three steps. No difference between the receptions in adherence to any other of the variable that were studied was shown.</p><p><strong>Conclusion.</strong> The healthcare reception that participates in the VRISS-project shows a higher adherence to the basic hygiene routines including shelling of hands. Although, for a higher compliance, training is required to continually remind the healthcare staff about the guidelines for basic hygiene routines and its impact on hospital-related infections.</p>

The purpose of this study was to describe the level of knowledge that nurse students in term 6 have about Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus (MRSA) and basic hygiene routines. The data collection was carried out by questionnaires. The questionnaire contained questions about knowledge regarding MRSA and basic hygiene routines. The questionnaires were handed out at an obligatory tuition occasion and all of the nurse students who were present (n=57) were asked to take part. The sample consisted of 45 women and 12 men. The youngest participant was 22 years old and the oldest participant was 52 years old. The main results showed a large variation regarding the participants knowledge on the subjects. Regarding questions about basic hygiene routines the majority had given the right answers. The number of right answers in the survey on questions about the participants knowledge of MRSA was lower. Only 12 % had given the right answer to the question about common symptoms of MRSA infection. Regarding the question about whether the nurse students considered themselves knowledgeable enough about MRSA for their future occupation, 32% had answered "to a high degree". / Syftet med studien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskestuderande i termin 6 har om Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och basala hygienrutiner. Datainsamlingen genomfördes med enkäter. Enkäten innehöll frågor om kunskaper gällande MRSA samt basala hygienrutiner. Enkäterna delades ut vid ett obligatoriskt undervisningstillfälle och samtliga, vid undervisningstillfället närvarade sjuksköterskestudenter (n =57) tillfrågades om deltagande. Undersökningsgruppen bestod av 45 kvinnor och 12 män. Yngsta deltagaren var 22 år och den äldsta deltagaren var 52 år. Huvudresultatet visade en stor variation gällande deltagarnas kunskaper i ämnena. På frågor angående basala hygienrutiner hade majoriteten svarat rätt. På de frågor som berörde deltagarnas kunskaper om MRSA var antalet rätta svar i undersökningen lägre. Endast 12 % hade svarat rätt på frågan om symtom som är vanliga vid MRSA infektion. På frågan om sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade tillräckliga kunskaper om MRSA för sitt kommande yrke som sjuksköterskor svarade 32 % ”i hög grad”.

Syfte. Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom hälso- och sjukvård. Dessa infektioner drabbar patienten och dess anhöriga samt bidrar till stora kostnader för samhället. Studier har visat att god följsamhet till de basala hygienrutinerna är ett effektivt sätt att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Syftet med denna studie var att studera två mottagningars följsamhet till basala hygienrutiner, varav den ena deltar i kvalitetsprojektet VRISS – Vårdrelaterade Infektioner Ska Stoppas. Syftet var även att jämföra mottagningen som deltar i VRISS-projektet med den som inte deltagit, för att undersöka om det förekommer någon skillnad mellan dem. Metod. Sjukvårdspersonal i tjänst på en mottagning som deltar, samt på en mottagning som inte deltar i VRISS-projektet observerades gällande följsamhet till basala hygienrutiner. Observationstillfällena gjordes under en veckas tid på varje mottagning. Resultat. Den mottagning som deltar i VRISS-projektet hade högre följsamhet gällande spritning av händer samt helt korrekt utförande i alla tre stegen. Ingen signifikant skillnad mellan mottagningarna avseende följsamhet till någon annan studievariabel förekom. Slutsats. Den mottagning som deltar i VRISS-projektet visar på en bättre följsamhet av bland annat spritning av händer än den mottagning som inte deltagit. För att uppnå följsamhet till 100 procent krävs utbildningsprogram som kontinuerligt uppmanar och påminner personalen om riktlinjerna för de basala hygienrutinerna och deras effekt mot vårdrelaterade infektioner. / Aim. Hospital-related infections are a major problem in healthcare. These infections occur among patients and their relatives, contributing to high costs for society. Studies have shown that good adherence to basic hygiene routines are an effective way to reduce the incidence of the infections. The purpose of this study was to examine adherence to basic hygiene routines among healthcare staff, and compare a healthcare reception which was included in the VRISS-project (healthcare-related infections shall be stopped) with a reception that did not participate, in order to investigate whether there is any difference in the adherence to basic hygiene routines between them. Method. Healthcare staff at service within a healthcare reception that participated, and a reception that did not participate in the VRISS-project was observed. Data observations were accounted during a week within each reception. Results. The healthcare reception involved in the VRISS-project had a higher compliance current shelling of hands and accomplish to the routines properly in all three steps. No difference between the receptions in adherence to any other of the variable that were studied was shown. Conclusion. The healthcare reception that participates in the VRISS-project shows a higher adherence to the basic hygiene routines including shelling of hands. Although, for a higher compliance, training is required to continually remind the healthcare staff about the guidelines for basic hygiene routines and its impact on hospital-related infections.

Bakgrund: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien är en förutsättning för att förhindra smittspridning.Varje år skadas 100 000 patienter i vårdrelaterade infektioner och var tionde inneliggande patient drabbas. Vårdtiden förlängs med 4 dagar och detta kostar samhället oerhörda resurser och kostnader. Kontaktsmitta via sjukvårdspersonals händer är den vanligaste orsaken. Detta skulle kunna förhindras om sjukvårdspersonalen utför korrekt handhygien enligt de rekommenderade riktlinjerna. Syfte Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar hur sjuksköterskor inom den slutna vården följer riktlinjer för basala hygienrutiner gällande handhygien. Metod: Allmän litteraturstudie Resultat Följsamheten hossjuksköterskorna i studien var låg. Resultatet visade att sjuksköterskornas följsamhet till handhygienen påverkades av följande kategorier som framkom i de funna resultaten; Hudpåverkan, attityder, materialtillgång, arbetsbelastning och stress, utbildning och kunskap. Det brast framförallt i handhygienen före kontakt med patienten. Diskussion: En stark bidragande orsak till bristande handhygien var att sjuksköterskorna ville skydda sig själva och inte tänker på patienterna. Arbetsbelastning och stress var en annan bidragande faktor till den låga följsamheten. Slutsats: Det behövs fortsatt forskning och förebyggande arbete om handhygien. Detta kan förebyggas med bland annat utbildning och kunskap om handhygien. Bättre materiella resurser behövs för att kunna sköta handhygienen bättre. / Background : Nurses adherence to hand hygiene is essential to prevent the spread of infection.Each year 100 000 patients are harmed by nosocomial infections and it effects every tenth inpatient care patient. Care time is prolonged by four days, costing the society vast resources and expenses. Contact infection via hospital stuff hands is the most common cause. This could be prevented if hospital stuff practiced proper hand hygiene according to recommended giudelines. Purpose: The purpose of the study was to highlight elements that influence how inpatient care nurses follow guidelines regarding basic hand hygiene. Method: General literature study. Result: Nurses in the study had low compliance. Result showed that nurses ́compliance to hand hygiene was affected by the following categories, transpiring in founds results; effect on skin, attitude, acess to material, workload and stress, education and knowledge. Especially hand hygiene prior to patient contact was deficient. Discussion: A strong contributory cause of insuffiicient hand hygiene was nurses trying to protect themselves and not thinking of the patients. Work load and stress was another contributing cause of the law compliance. Conclusion: Further research as well as preventive efforts regarding hand hygiene is needed. This can be prevented by for example education and knowledge of hand hygiene. Enhanced material resources is needed to conduct betetr hand hygiene.

Bakgrund: Basala hygienrutinerna innefattar god handhygien, bruk av handskar samt plastförkläde eller skyddsrock i vårdarbetet. Genom att strikt följa hygienrutinerna minskas spridningen av vårdrelaterade infektioner som hör till de vanligaste vårdskadorna och orsakar ett stort lidande för de drabbade patienterna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har skyldighet att utföra arbetet och bidra till att en hög patientsäkerhet upprätthålls. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av faktorer som påverkar följsamheten av basala hygienrutiner. Metod: En litteraturstudie där 10 resultatartiklar användes som hade både kvantitativ och kvalitativ ansats, analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Följsamheten av basala hygienrutinerna var bristande och påverkades av olika faktorer. Resultatet delades in i tre kategorier: påverkan av sjuksköterskans syn på basala hygienrutinerna, påverkan av kunskapsnivån och påverkan av organisationens brister. Konklusion: Sjuksköterskorna uppfattade att det fanns olika faktorer som påverkade efterlevnaden av basala hygienrutinerna. Det finns behov av mer kvalitativ forskning för att sjuksköterskorna ska kunna ges möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter. / Background: Basic hygiene routines include good hand hygiene, the use of gloves, and a plastic apron or protective coat in care work. By strictly following the basic hygiene routines, the spread of healthcare-related infections, which are among the most common healthcare injuries and cause great suffering for the affected patients, is reduced. The healthcare staff have an obligation to carry out the work and contribute to maintaining a high level of patient safety. Aim: The aim was to describe the nurse's perceptions of factors that influence adherence to basic hygiene routines. Method: A literature study in which 10 results articles were used that had both a quantitative and a qualitative approach was analyzed with a content analysis. Results: Adherence to basic hygiene routines was lacking and influenced by various factors. The result was divided into three categories: the influence of the nurse's view of the basic hygiene routines, the influence of the level of knowledge and the influence of the organization's shortcomings. Conclusion: The nurses perceived that there were various factors that affected compliance with basic hygiene routines. There is a need for more qualitative research so that the nurses can be given the opportunity to share their experiences.

Background: It is important to have good hygiene in healthcare. Studies have shown that bad hygiene among healthcare professionals can lead to spread of bacteria and microorganisms, which in turn can lead to healthcare-associated infections. To counteract this there are established routines, laws and regulations, as basic hygiene routines.   Purpose: To study the knowledge of hygiene aspects in patient-related work among radiographer students in Vietnam and Sweden.   Method: A quantitative study with descriptive statistics and statistical tests, data was collected through surveys and observations. The number of participants in the survey was 100 students, 50 in Vietnam and 50 in Sweden. The observations were conducted on 12 students at a hospital in Vietnam. Data was analyzed in SPSS and then described in text and tables.   Results: The students had relatively good knowledge of hygiene aspects, but the results showed that things could be improved in Sweden and Vietnam. There was insufficient knowledge about the use of plastic apron and the use of jewelry such as watches. The students were careful to fixed their hair, have clean work clothes and wear plastic gloves at risk of contact with body fluids.   Conclusion: The study shows that there are similarities and differences among the students in both countries. There are areas that can be improved in the countries because knowledge and basic hygiene routines underlie the spread of healthcare-associatedinfections / Bakgrund: Det är viktigt med god hygien inom hälso- och sjukvård. Studier har visat att dålig hygien bland sjukvårdspersonal kan leda till spridning av bakterier och mikroorganismer, vilket i sin tur kan leda till sjukvårdsrelaterade infektioner. För att motverka detta finns framtagna rutiner, lagar och regler som basala hygienrutiner.    Syfte: Att undersöka kunskapen om hygienaspekter i patientnära arbete bland röntgensjuksköterskestudenter i Vietnam och Sverige.   Metod: En kvantitativ studie med deskriptiv statistik och statistiska tester där datainsamling skedde via enkäter och observationer. Antalet medverkande i enkätstudien var 100 studenter, 50 i Vietnam och 50 i Sverige. Observationerna genomfördes på 12 studenter vid ett sjukhus i Vietnam. Data analyserades i SPSS och beskrevs sedan i text och tabeller.    Resultat: Studenterna hade relativt god kunskap gällande hygienaspekter men resultatet visade att saker kan förbättras i båda länderna. Bristande kunskap fanns gällande användandet av plastförkläde samt användandet av smycken som exempelvis klockor. Studenterna var noggranna med att ha håret uppsatt, ha rena arbetskläder och använda plasthandskar vid risk för kontakt med kroppsvätskor.   Slutsats: Studien visar att det finns likheter och skillnader bland studenternas kunskap i båda länderna. Det finns områden som kan förbättras i både Sverige och Vietnam då kunskap och basala hygienrutiner ligger till grund för minskad spridning av sjukvårdsrelaterade infektioner.

Sammanfattning Bakgrund: Basala hygienrutiner och klädregler är en säkerhetsåtgärd både för patienten och vårdpersonalen. Alla patienter har rätt till säker vård med en god hygienisk standard. God hygien är elementärt i arbetet med att motverka smittspridning och förebygga vårdrelaterade infektioner. Metod: En intervjustudie med deskriptiv design och en induktiv kvalitativ ansats. Undersökningsgruppen omfattar 11 distriktssköterskor från totalt fyra av åtta inkluderade hälsocentraler. Syfte: Undersöka distriktssköterskors erfarenhet av och reflektioner kring att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler. Resultat: Syftet med att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler är att motverka smittspridning för att skydda patienten och distriktssköterskorna. Att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler uttrycktes vara en självklarhet i alla situationer,  kombinationen av sunt förnuft och erfarenhet var grunden för hur och när distriktssköterskorna arbetar utifrån basala hygienrutiner och klädregler. Det fanns ting som distriktssköterskorna angav inverkade på hur noga de arbetade utifrån basala hygienrutiner och klädregler, flera av distriktssköterskorna poängterade att attityden gentemot basala hygienrutiner och klädregler samt tidspress och arbetsbelastning är det som inverkar mest. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde att det lätt kunde uppstå brister i hur och när de arbetade utifrån basala hygienrutiner och klädregler dock eftersträvades alltid följsamhet. För att tillgodose patienternas lagstadgade rätt till en säker vård av god hygienisk standard behöver inte bara distriktssköterskor utan hela primärvården kontinuerlig sträva efter att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler. / Abstract Background: Basic hygiene routines and clothing regulations is a safety precaution for the patient and healthcare-staff, all patients have the right to safe care with good hygiene standard. Good hygiene is elemental in the efforts to prevent spread of disease and healthcare-associated infections. Method: An interview study with a descriptive design and an inductive qualitative approach. The research-group contains 11 district-nurses from four of the eight included health-centres. Aim: Investigate district nurses experience of and reflections on working on the basis of basic hygiene routines and clothing regulations.  Results: The aim of working according to basic hygiene routines and clothing regulations is to prevent spread of disease to protect the patient and the district-nurses. Working according to basic hygiene routines and clothing regulations was considered a matter of course in all situations, combination of commonsense and experience where the basis for how and when district-nurses worked according to basic hygiene routines and clothing regulations. Several district-nurses indicated that the attitude against basic hygiene routines and clothing regulations, time-pressure and workload had impact on how thoroughly district-nurses worked according to basic hygiene routines and clothing regulations. Conclusion: Flaws regarding how and when district-nurses worked according to basic hygiene routines and clothing regulations easily occur even though compliance where always pursued. To accommodate the patients statutory rights to safe care of good hygienic standard not only district-nurses but the whole primary care needs to strive to work according to basic hygiene routines and clothing regulations.

Sammanfattning Bakgrund: Förutsättningarna för god och säker vård är att basala hygienrutinerna följs inom vården. Genom tillämpning av god handhygien motverkas smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Vårdskador kan medföra att vårdtiden ökar och orsaka lidande för patienten och är därför ett hot mot säker vård. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner, på en medicinsk akutvårdsavdelning med fokus på handhygien. Metod: En kvantitativ registerstudie med långtidsuppföljning har utförts. Datamaterialet var hämtat från registret för Mätning och Analys (MOA). Observationerna insamlades av hygienobservatörer på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige år 2013 – 2018. Data importerades över till statistikprogrammet SPSS. Deskriptiv och analytisk statistik har använts för analys.  Resultat: Vid analys framkom (n=491) det att följsamheten till handhygienen har brister, undersköterskor visar på högst följsamhet. Handsprit efter patientkontakt var det momentet som visade högst följsamhet. Det finns brister i handhygienen över tid då följsamheten inte var hundraprocentig under samtliga år. Slutsats: Följsamheten till handhygienen påverkas av många faktorer. God och säker vård är beroende av att vårdpersonal har kunskap om handhygien och smittspridning. För att vårdpersonal ska förbättra det preventiva arbetet mot säkrare vård är det vårdgivaren som ska medverka till ny kunskap. Medarbetare har ansvaret för att upprätthålla och följa den kunskapen. / Summary Backgorund: The preconditions for good and safe care is that the basic hygiene routines are followed within the care. The application of good hand hygiene prevents the spread of infection and health-related infections. Care injuries can increase the length of care and cause suffering for the patient and are therefore a threat to safe care. Aim: To investigate the compliance of healthcare professionals to basic hygiene routines, in a medical emergency care department with a focus on hand hygiene. Method: A quantitative registry study with long-term follow-up has been performed. The data material was retrieved from the register for Measurement and Analysis (MOA). The observations were collected by hygiene observers at a medical emergency department in southern Sweden in 2013 - 2018. Data was imported into the statistical program SPSS. Descriptive and analytical statistics have been used for analysis. Results: In the analysis (n=491) it was found that the adherence to the hand hygiene has shortcomings, the assistant nurses show the highest adherence. Hand rub after patient contact was the element that showed the highest level of compliance. There are shortcomings in hand hygiene overtime as compliance was not hundred percent during all years. Conclusion: Adherence to hand hygiene is influenced by many factors. Good and safe care is dependent on the fact that healthcare professionals have knowledge of hand hygiene and the spread of infection. In order for healthcare professionals to improve preventive work towards safer care, the healthcare provider must contribute to new knowledge. Employees are responsible for maintaining and following that knowledge.

Bakgrund: Basala hygienrutiner är en av grundstenarna inom omvårdnad och brister inom följsamheten leder till ökad smittspridning och ohälsa. När världen drabbades av covid-19 pandemin i början av 2020 påverkades både vårdpersonalens arbetsmiljö och välbefinnande negativt. Samtidigt sjönk vårdpersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna för första gången i nationella mätningar sedan 2010. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna inom primärvården under covid-19 pandemin. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades med en innehållsanalys med manifest inriktning. Resultat: Distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna under covid-19 pandemin beskrivs under huvudkategorierna “arbetsmiljö” och “kunskap”. Under “arbetsmiljö” uppkom underkategorierna: tidsbrist minskar följsamheten, materialtillgången påverkar följsamheten och den fysiska arbetsplatsen påverkar förutsättningarna. Under “kunskap” uppkom underkategorierna: arbetsgruppens utbildning ökar följsamheten, erfarenhet av att utföra de basala hygienrutinerna och förändrad kännedom om smittspridning. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenheteter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna påverkas och förändras av deras arbetsmiljö, kunskap och av att ha arbetat under covid-19 pandemin. Detta innebär att åtgärder för att hantera minskad följsamhet av de basala hygienrutinerna behöver baseras på de erfarenheter som finns i den aktuella verksamheten och arbetsgruppen. / Background: One of the cornerstones of nursing is basic hygiene practices. Deficiency in compliance leads to increased spread of infection and morbidity. When the Covid-19 pandemic spread across the world, in the beginning of 2020, both the work environment and the well-being of healthcare workers were affected negatively. At the same time as the health care workers´ compliance to basic hygiene routines dropped for the first time since 2010 according to national evaluations. Aim: To describe the district nurse's experiences working according to the basic hygiene routines in primary care during the covid-19 pandemic. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Individual interviews were conducted with eight district nurses. The material was analyzed with a content analysis with manifest orientation. Results: District nurses' experiences of working according to the basic hygiene routines are described under the main categories “work environment” and “knowledge”. Under “work environment” could the following subcategories be identified: lack of time reduces compliance, availability of materials affects compliance and the physical workplace affects the conditions. Under “knowledge” did the following subcategories arise: training of the work group increases compliance, experience of performing the basic hygiene routines and changed knowledge about spread of infection. Conclusions: District nurses' experience of working according to the basic hygiene routines is affected and changed by their work environment, knowledge and having worked during the covid-19 pandemic. This means that measures to handle the reduced adherence to basic hygiene routines need to be based on the experiences of the current workplace and group.