<p>Trots att bemanningsbranschen i Sverige ökat är kunskaperna om bemanningspersonal och deras speciella situation begränsade. Ett första syfte med studien var att undersöka om bemanningspersonal känner högre grad av organisatoriskt engagemang till bemanningsföretaget eller kundföretaget, då detta visat sig betyda mycket för viktiga beteenden hos tillfälligt anställda. Ett andra syfte var att undersöka om vissa utvalda variabler hade något samband med de anställdas välbefinnande, engagemang och arbetstrivsel. En webbenkät skickades ut till 138 arbetstagare anställda på ett mindre bemanningsföretag i Stockholm. Det visade sig att deltagarna kände mer organisatoriskt engagemang gentemot kundföretaget. Analyserna visade även att socialt stöd och rollkonflikt predicerade välbefinnande. Anställningsbarhet, socialt stöd och anställningsotrygghet predicerade organisatoriskt engagemang gentemot kundföretaget, socialt stöd predicerade även engagemang till bemanningsföretaget. Samtliga fyra beroende variabler verkar vara av värde att undersöka i jakten på mer kunskap om tillfälliga anställningar.</p>

Trots att bemanningsbranschen i Sverige ökat är kunskaperna om bemanningspersonal och deras speciella situation begränsade. Ett första syfte med studien var att undersöka om bemanningspersonal känner högre grad av organisatoriskt engagemang till bemanningsföretaget eller kundföretaget, då detta visat sig betyda mycket för viktiga beteenden hos tillfälligt anställda. Ett andra syfte var att undersöka om vissa utvalda variabler hade något samband med de anställdas välbefinnande, engagemang och arbetstrivsel. En webbenkät skickades ut till 138 arbetstagare anställda på ett mindre bemanningsföretag i Stockholm. Det visade sig att deltagarna kände mer organisatoriskt engagemang gentemot kundföretaget. Analyserna visade även att socialt stöd och rollkonflikt prediceradevälbefinnande.Anställningsbarhet,socialtstödoch anställningsotrygghet predicerade organisatoriskt engagemang gentemot kundföretaget,socialtstödprediceradeävenengagemangtill bemanningsföretaget. Samtliga fyra beroende variabler verkar vara av värde att undersöka i jakten på mer kunskap om tillfälliga anställningar.

AbstractTitle: Temporary agency workers, fairness and motivation – study in a reward system’simpact on temporary workers’ perceived fairness and motivationAuthors: Jesper Alm, Emelie Christiansen &amp; Jimmy HedblomSupervisor: Anders WrenneDepartment: Department of Industrial Economics, Blekinge Institute of TechnologyCourse: Bachelor’s thesis in Business AdministrationPurpose: The purpose of this study is to increase understanding about what impact a rewardsystem within an organization will have on the perceived fairness and motivation oftemporary agency workers. The study aims to answer the question: How and why is thetemporary agency workers’ perceived fairness and motivation at work impacted by notreceiving any direct financial bonus from the user company?Method: We have conducted a qualitative approach and made the study within a chosencompany suitable for our purpose. The data have been collected through in-depth interviewsto be able to take part of the interview subjects’ opinions, attitudes and experiences.Results: The temporary agency workers experience a procedural and distributive injusticelinked to the financial bonus. However, no overall organizational injustice is experienced,which can be explained by the fact that the temporary agency workers as a whole experienceperceived fair treatment from the company. The perceived motivation is not affected by theexclusion from the financial bonus, due to the fact that the needs of the consultants associatedwith the work consist of the amount of work that is possible. The motivation is influenced bythe number of shifts and the opportunity to earn more money through more shifts.

Syfte: Studiens syfte var att identifiera teoretiska begrepp för att kunna förstå kundföretags till synes konsumtionsinriktade hantering av bemanningspersonal. Vidare ämnar studien beskriva den förändrade personaletiken gällande bemanningspersonal, vilken verkar ligga till grund för hanteringen av personalgruppen. Teori: Inledande presenteras bemanningsbranschens premisser. För att förstå kundföretags ”syn på” bemanningspersonal anammade studien tre perspektiv för att försöka förstå problemformuleringen. Dessa var HRM, Flexibilitet och Ekonomi. Metod: Empirin samlades in med hjälp av semistrukturerade informantintervjuer. Totalt deltog tre kundföretag och 9 informanter i studien. Dessa ombads inledande att tala fritt om några utvalda ämnen med hjälp av ledord. Senare ombads de associera fritt kring begrepp i relation till bemanningspersonal. Resultat: Studien fastställer att kundföretags ”syn på” bemanningspersonal är personaletiskt politisk god men att hanteringen av bemanningspersonal innehåller dimensioner av nyttjande i övergång till utnyttjande. Vilket bildligt liknar konsumtion. / Purpose: The purpose of this study was to identify theoretical concept to better understand customer companies* consumption like behavior of temporary workers. Further on the study wished to describe the seemingly changed employee’s ethics for temporary workers, which seems to be the basis for employers handling. Theory: Initial the premise for temporary work is introduced. To understand the customer companies this study took on three perspectives trying to understand the problem question. These perspectives were HRM, Flexibility and Economics. Method: The empirical material was gathered through semi structured interviews. In total three customer companies were represented and nine interviews conducted. The informants were told to freely talk about a few selected topics with the help of catchwords. Further on, the informants were asked to associate some concept in relation to temporary workers. Findings: This study conducts that the view of customer companies are in line with what can be called employers politic ethics. Thus, the temporary workers management includes several dimensions in which use transform in to exploit. That in which this study conducts can resemble consumption. *Costumer company/user company; referring to an organization using temporary workers.

Syftet med studien är undersöka hur visstidsanställda inom bemanningsbranschen upplever sin anställningsform, samt hur de upplever att anställningsformen påverkar deras psykosociala mående. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta informanter. Empirin analyserades utifrån en abduktiv ansats och teorier om anställningsotrygghet, identitet och stress har använts för att tolka och analysera resultatet. Resultatet visar att bemanningsanställda upplever att de befinner sig i osäkra anställningar och oftast vill bli övertagna av kundföretaget för att få en tillsvidareanställning, och därmed en trygghet. Det som också framkommer är att samtliga informanter upplever att de har en bra lön, men att den ekonomiska situationen blir ett stressmoment eftersom individerna inte vet hur länge anställningen fortlöper och därför inte vet om de kommer ha en fortsatt lön eller inte. Resultatet visar på att visstidsanställda inom bemanningsbranschen uppleveren anställningsotrygghet som tar sig uttryck i stress och osäkerhet, till följd av sin anställningsform. / The purpose of this study was to study how temporary employees in the gigindustry experience their form of employment, as well as how they feel that the form of employment affects their psychosocial well-being. The study was conducted using a qualitative method where semi-structured interviews were carried out with eight informants. The empirical evidence was then analyzed based on an abductive approach and theories of job insecurity, identity and stress have been used to interpret and analyze the results. The results draw attention to the fact that temporary agency workers feel that they are in an insecure employment situation, and usually want to be taken over by the client company in order to get permanent employment and security. What also emerges is that the informants feel that they have a good salary, but that the financial situation becomes stressful because the individuals don’t know how long the employment will continue, and therefore do not know whether they will have a continued salary or not. Thus, the results show that fixed-term employees in the staffing industry experience Job Insecurity Theory, which is expressed in feelings of stress and uncertainty, as a result of their form of employment.

Bakgrund och problem: Användning av bemanningspersonal är utbrett i Sverige, ca en tredjedel av den privata sektorn använder bemanningspersonal och det vanligaste motivet är för att uppnå flexibilitet och stabilitet i personalstyrkan. Bemanningspersonalens triangulära förhållande mellan bemanningsföretaget och kundorganisationen skapar utmaningar för kundorganisationen i ledningen av arbetet. Det har fastställts att ordinarie personalens arbetstillfredsställelse kan påverkas negativt vid närvaro av bemanningspersonal vilket kan leda till lägre produktivitet och resultat för organisationen. Tidigare forskning har identifierat organisatorisk rättvisa som en betydande faktor för att uppnå arbetstillfredsställelse men det finns begränsad kunskap om detta förhållande för personal som arbetar i organisationer som använder bemanningspersonal. Syfte och metod: Syftet med undersökningen är att utöka den teoretiska och praktiska kunskapen om förhållandet mellan organisatorisk rättvisa och arbetstillfredsställelse hos personal som arbetar i organisationer som använder bemanningspersonal. Med utgångspunkt i teori om organisatorisk rättvisa och arbetstillfredsställelse undersöktes frågeställningarna med en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign. Enkäter som mätte upplevd organisatorisk rättvisa och arbetstillfredsställelse delades ut till både bemanningspersonal och ordinarie personal på två företag inom tillverkningsindustrin. Datan analyserades sedan i SPSS 28. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att det fanns skillnader i hur bemanningspersonal och ordinarie personal upplever organisatorisk rättvisa. Även att den sammantagna organisatoriska rättvisa kunde förklara en stor del av variansen av arbetstillfredsställelsen hos både bemanningspersonal och ordinarie personal. Endast den distributiva och interaktionella rättvisan hos ordinarie personal kunde påvisas som prediktorer för arbetstillfredsställelse. Ingen av rättvisedimensionerna kunde påvisas predicera arbetstillfredsställelse hos bemanningspersonalen. / Background and problems: The use of temporary agency workers (TAW) is widespread in Sweden, about a third of the private sector uses staff and the most common motive is to achieve flexibility and stability in the workforce. The temporary agency workers triangular relationship between the staffing company and the customer organization creates challenges for the customer organization in the management of the work. It has been established that the job satisfaction of regular workers can be negatively affected by the presence of TAWs which can lead to lower productivity and results in the organization. Previous research has identified organizational justice as a significant factor in achieving job satisfaction but there is limited knowledge about this relationship for workers in organizations that use TAW. Purpose and method: The purpose of the study is to extend the theoretical and practical knowledge about the relationship between organizational justice and job satisfaction for employees that work in organizations that use TAW. Based on theory about organizational justice and job satisfaction, the questions were examined with a quantitative method with a cross sectional design. Surveys that measured the perceived organizational justice and job satisfaction was distributed to both TAWs and permanent employees in two organizations in the manufacturing industry. The data was then analyzed in SPSS 28. Results and conclusion: The results of the study showed there were differences in perceived organizational justice between permanent employees and TAW. Also that organizational justice could explain a big part of the variance in job satisfaction of both the permanent employees and the TAWs. Only the distributive and interactional justice of the permanent employees could be demonstrated as predictors of job satisfaction. None of the justice dimensions of the TAWs could be demonstrated as predictors of job satisfaction.