COVID 19-pandemin som startade våren 2020 har stor påverkan på närståendes möjligheter att besöka sina anhöriga på sjukhus. Studiens syfte var att undersöka närståendes upplevelser av besöksrestriktioner och av kommunikation med intensivvården (IVA) under COVID-19 pandemin. Tio semistrukturerade telefonintervjuer analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Tre huvudkategorier framkom en känslosam upplevelse, behov av att få vara nära samt kommunikation med vårdpersonalen. Alla informanter upplevde en mycket påfrestande period i livet med känslor av oro och hjälplöshet. Önskan om att få besöka sin anhörige var stor och det upplevdes frustrerande att inte få komma på besök. Informanterna var familjens språkrör och den person som samtalade med vårdpersonalen och förmedlade informationen vidare till övrig familj. Informationen från sjukhuset skedde oftast genom ett dagligt läkarsamtal och väntan på samtalet påverkade hela dagen. Viktigt var att informationen gavs på ett rakt och ärligt sätt och utan fler sjukvårdstermer än nödvändigt och av personer som kände patienten väl. Här finns mycket att arbeta vidare med även efter pandemin.

Good continuity of care is considered desirable and is often referred to as an essential component in creating a more patient-centered health care. However, what is meant by continuity of care is not entirely self-evident and there are different ways to quantify and address it. The purpose of this study is to introduce a method for continuous measurement of continuity, where visits between patients and physicians in various care clinics are of interest. Five established measurements (indices) of continuity of care were evaluated; MFPC, K, COC, MCI and SECON. Calculations on these indices were made using hospital visits-related data from January 2011 to April 2015, where a  time window of 1.5 years was used when calculating index values. The results from the calculations show a high correlation between all indices when calculated on an average of all patients at a clinic. Based on this, properties such as intuitive interpretation and simple calculations made MFPC-index this study’s single choice of index. It can be used to examine the change of  a clinic’s patient’s continuity over time. The index also allows to assign a value to a physician, showing how much continuity that doctor contributes to all its patients. A tool was also developed to visualises how many visits each patient has had with how many different doctors at a clinic. This tool allows the identification of individual patients whose continuity can be seen as undesired. These three components of the method for continuous measurement of continuity can be seen as representations of continuity from a system’s, physician’s and patient’s perspective.

Depression förekommer under 10% av alla graviditeter och medför risker för både den gravida och barnet. Syfte: Studien IKBT för gravida med depression syftar till att bekräfta tidigare studiers resultat av IKBT-behandling samt utvärdera olika besöksmodaliteter, telefonsamtal, videosamtal eller fysiskt besök, för bedömningssamtalet.  Metod: 26 gravida (graviditetsvecka 8–30 vid antagning) med samtidig egentlig depression randomiserades till antingen eget val av besöksmodalitet eller randomiserades till en viss besöksmodalitet för sitt bedömningssamtal. Efteråt tillfrågades deltagarna om sina upplevelser av bedömningssamtalet avseende innehåll, modalitet samt hur Covid-19 pandemin påverkade deras inställning. Resultat: Det förelåg ingen statistisk signifikant skillnad mellan hur de tre besöksmodalitetsgrupperna eller mellan de som fick välja gentemot de som blev tilldelade en besöksmodalitet upplevde bedömningssamtalet. Kvalitativa data pekar mot att deltagarna hade föredragit fysiskt besök men uppskattade andra möjligheter med anledning av Covid-19 pandemin. Slutsats: Deltagarna var generellt lika nöjda med sitt bedömningssamtal oavsett besöksmodalitet och om de själva hade fått välja besöksmodalitet eller ej. Att erbjuda olika besöksmodaliteter ökar tillgängligheten och möjliggör behandling med IKBT för gravida med depression från hela landet. För att validera resultatet krävs vidare forskning med större antal deltagare. / Depression is present during 10% of all pregnancies and leads to risk for both the pregnant and the baby. Objective: The study ICBT towards pregnant with depression aims to confirm earlier studies results of ICBT-treatment and to evaluate different visiting modalities, telephone call, video call or face to face meeting, of the assessment interview.  Method: 26 pregnant women (gestational week 8–30 at intake) currently suffering from major depressive disorder randomized to either free choice of visiting modality or randomized to a certain visiting modality of the assessment interview. Afterwards the participants were asked about their experience of the assessment interview regarding content, modality and how the Covid-19 pandemic affected their attitude. Results: There was no statistically significant difference between how the three visiting modality groups or between the ones who got to choose opposite the ones who was assigned a visiting modality regarding the experience of the assessment interview. Qualitative data indicates that the participants would have preferred a face to face meeting but appreciated other possibilities due to the Covid-19 pandemic. Conclusion: The participants was in general equally satisfied with their assessment interview regardless visiting modality or if they got to choose their visiting modality or not. To offer different visiting modalities increases the availability and enables treatment with ICBT towards pregnant with depression throughout the country. These results need to be replicated in larger trials to validate.

Syfte: Att granska hur väl indikatorbilden och rotfyllningsbilden överensstämmer utifrån mätningar med elektronisk apexlokalisator. Dessutom granskas om rotfyllningskvalitet är beroende av tandtyp och antal besök samt om det förekommer någon skillnad på behandlingsproceduren före eller under COVID-19 pandemin. Vidare granskas tecken på läkning i de fall där läkningsbild finns.  Material och metod: Totalt har 635 patienter fått endodontisk behandling på studentklinik för endodonti på Malmö Tandvårdshögskola under perioden 2016–2021. Av dessa uppfyllde 350 journaler inklusionskriterierna. Journaldata tillsammans med röntgenbilder granskades av två oberoende observatörer. Resultat: Av 350 tänder överensstämde 262 tänders indikatorbild och rotfyllningsbild med EAL-mätningar. Underkäksmolarer till följd av överkäksmolarer och överkäkpresmolarer som hade inadekvat rotfyllningskvalitet.  Cirka 70% av tänderna som behandlades färdigt krävde mellan 2–6 besök. Tecken på läkning kunde observeras hos 78 patienter (ca. 92 %) som följts med klinisk undersökning och läkningsbilder. Inga märkbara skillnader noterades i behandlingsproceduren före eller under Covid-19 pandemin. Slutsats: Rotfyllningarna uppvisade god kvalitet baserat på kliniskt och röntgenologiskt underlag. Studenterna behöver relativt många besök för att genomföra en endodontisk behandling. Behandlingen resulterar ofta i en rotfyllning som bedöms ha god kvalitet och så många fall läker. Det behövs ges tydligare rekommendationer till studenter gällande bestämning av arbetslängden och information om att EAL är mer pålitlig att fastställa arbetslängd. / Aim: To evaluate how well the working length radiograph and obturation radiograph corresponded with the working length (WL) measured initially by electronic apex locator (EAL). Furthermore, the aim of this study was to evaluate if the quality of root canal fillings was dependent on tooth type, number of dental visits and if there was any different in treatment procedure before and during the Covid-19 pandemic. Additionally, signs of healing were evaluated if radiographs were available.  Material and method: Patient journal and intraoral radiographs of 635 patients who had undergone endodontic treatment by students at the Faculty of Odontology at University of Malmö during 2016–2021 were evaluated. A total number of 350 patients fulfilled the inclusion’s criteria. Patient’s journal and radiographs were reviewed by two independent observers.  Results: Of 350 teeth, in 262 teeth working length radiograph and obturation radiograph was consistent with the working length determined by EAL. Mandibular morals followed by maxillary molars and premolars were tooth types that failed to keep WL measured by EAL. Approximately 70% teeth were treated between 2-6 visits. In 84 cases radiographs were available and signs of healing were observed in 78 cases (approx. 92%). No significant differences were observed in treatment procedure before and under the Covid-19 pandemic.   Conclusion: The root canal fillings were of good quality based on clinical and radiographic evidence. Students need more time to carry out endodontic treatment but, in most cases, root canal fillings were of good quality and periapical healing was obtained. Furthermore, the students need clearer recommendations regarding determination of WL.