Smarta kläder är en kroppsnära teknik som består av kläder som har i sig integrerade/invävda sensorer vilka mäter kroppssignaler, arbetsställningar och rörelser och visar information om eventuella överbelastningar. Syftet i denna studie var att utvärdera prototyp 1 av ett smart arbetsklädersystem genom att utreda användarnas upplevelse (user experience) och användbarhet av prototypen samt prototypens påverkan på testpersonernas arbetsbeteende. En kombinerad studiedesign valdes. Den experimentella studien kompletterades med enkät och intervju. Tolv testpersoner deltog i undersökningen, fördelade lika på tre grupper: en kontrollgrupp och två experimentgrupper. Via tekniska mätningar samlades kinematisk data gällande: handledens vinkelhastighet och tummens tryckkraft; överarmens vinkel för höger- och vänster arm; överarmens vinkelhastighet för höger och vänster arm samt bålens vinkel vid fram- och bakåtböjningar. Signifikanta arbetsbeteendeförändringar kunde ej konstateras, men det förekom stora skillnader i de individuella resultaten i varje grupp. Dock kunde inte något specifikt mönster i arbetsbeteendeförändringar från de olika grupperna urskiljas. Hypotesen att arbetsbeteendeförändringar kan tillskrivas påverkan från prototypen stöddes inte av data. Resultatet från intervju- och enkätundersökning kring användarnas upplevelse och användbarhet visade att prototypen skattades som användarvänlig och användbar i sin helhet. Testpersonerna önskade förändringar i prototypens konstruktion gällande prototypens material och storlek, typ av feedback samt placering av sensorer. Vissa brister i design och utförandet av användartesterna och experimentmätningen konstateras och deras inverkan på studiens validitet och reliabilitet diskuteras. Rekommendationer ges gällande framtida testning av nästa prototyp utifrån de upptäckta bristerna. / Smart clothes are a group of technical aids that consist of clothing that has integrated/built-in sensors that measure body postures and movements and display information about possible physical overload. The purpose of this study was to evaluate prototype 1 of a smart workwear system by investigating its user experience and usability, as well as the impact of the prototype on the test subjects' work behavior. A combined study design was chosen. The experimental study was supplemented with questionnaire and interview. Twelve test subjects split in three equal groups participated in the study: one control group and two experimental groups. Through technical measurements, kinematic data was collected: angular velocity of the wrist and thumb pressure; right and left arm's angle; angular velocity for the right and left arm as well as the torso angle during forward and backward bending. Changes in work behavior were found. However, large differences in the individual results within each group were observed, with no obvious pattern of changes in work behavior between groups. The collected data did not support the hypothesis that work behavior changes can be associated with the impact of the prototype.  The result of analysis of the interviews and questionnaires about user experience and usability showed that the prototype was considered user-friendly and useful in general. Test subjects requested changes in the prototype’s construction regarding the prototype’s material and size, type of feedback and location of sensors.  Some shortcomings are observed in the test design, data collection and also in how the tests were conducted. Their impact on the validity and reliability of the study is discussed; accordingly, recommendations addressing the detected shortcomings are given regarding the future testing of the next prototype.

Climate change creates an urgency for action to be taken at government, corporate and individual level. Changing behaviours is a necessity to meet the global temperature goal of 2 °C increase, and companies have a significant role to play in this transformation. To change these behaviours, a change needs to happen in both attitudes and actions. Climate change education is one of many important methods to perform this transition. This study therefore aims to explore employee's perception of their ability to engage in their company's climate strategy and which development possibilities there are to increase their engagement. This is studied by looking at the effects of the game-based workshop, Climate Fresk, implemented in the Swedish sector of the global technical company Schneider Electric. Prior to collecting data, a pre research was conducted where background knowledge about Climate Fresk and Schneider was attained through observations of workshops and focus groups as well as an interview with the head of sustainability at Schneider. Data collection was thereafter made through 11 semi-constructed interviews with employees who had previously participated in Climate Fresk. The data given was processed through a thematic analysis to present three themes with eight sub themes, representing the results. These three themes visualizes employees' feelings, understandings and takeaways, as well as their perceived behavioural changes, attitude changes, hindrances and development suggestions for both Climate Fresk and involvement in Schneider’s climate strategy. The results show that employees have more understanding for climate change, feel more strengthened and more able to engage in Schneiders climate strategy after having participated in Climate Fresk. This is expressed both individually, but also collectively and with the support from role models and the positive climate change culture in Schneider. Still, some employees express credibility issues with Schneider due to high carbon-emitting activities. To make it easier for employees to engage in Schneiders climate strategy, development suggestions are made. Concretization of Schneiders goals for both employees and clients, a Schneider specific follow-up workshop and action accelerator programs both for collective climate change groups and individual aspiring climate role models within the company. / För att hindra klimatförändringarna behövs åtgärder tas på statlig, företagsmässig och individuell nivå. Omfattande beteendeförändringar är nödvändiga för att möta det globala målet på 2 °C, och företag har en stor roll att spela i den transformationen. För att förändra beteenden behöver tankar och attityder omformas, samt aktioner tas. Klimatrelaterad utbildning är en av de viktiga metoder som behövs för att genomföra transformationen. Denna studie syftar därför till att utforska anställdas uppfattning om möjligheterna att engagera sig i sitt företags klimatstrategi och vilka utvecklingsförslag som kan öka engagemanget. Detta studeras genom att se på effekterna av den spel-baserade workshopen, Climate Fresk, implementerad i den svenska sektorn av det globala, tekniska företaget Schneider Electric. Före datainsamling genomfördes en förundersökning om Climate Fresk och Schneider genom observation av en workshop, diskussion med en fokusgrupp av facilatorer samt en intervju med hållbarhetschefen på Schneider. Data insamlades därefter genom 11 semistrukturerade intervjuer med anställda som tidigare deltagit i Climate Fresk. Datan bearbetades genom en tematisk analys för att presentera tre teman och åtta underteman som representerar resultaten. Dessa tre teman innehåller uppfattningar kring medarbetarnas känslor, förståelser, beteendeförändringar, attitydförändringar, hinder och utvecklingsförslag för både Climate Fresk och Schneiders klimatstrategi.Resultaten visar att medarbetarna har större förståelse för klimatförändringar, känner sig mer stärkta och har större möjlighet att engagera sig i Schneiders klimatstrategi efter att ha deltagit i Climate Fresk. Detta kommer till uttryck både individuellt, men också kollektivt och med stöd av förebilder och den positiva hållbarhetsskulturen på Schneider. Fortfarande uttrycker vissa anställda trovärdighetsproblem med Schneider på grund av verksamheter med höga växthusgasutsläpp. För att göra det lättare för de anställda att engagera sig i Schneiders klimatstrategi ges flera utvecklingsförslag. Dessa är t.ex. konkretisering av Schneiders mål för både anställda och kunder, en Schneider-specifik uppföljande workshop och tillhandahållande av program både för kollektiva klimatförändringsgrupper och enskilda aspirerande klimatförebilder inom företaget.