Studiens syfte var att undersöka om nudging kan påverka individers ekonomiska riskbenägenhet och om effekten av nudging som beteendeförändrings teknik skiljer sig beroende på upplevd ekonomisk knapphet under livsloppet. Studien har utgått från en kvantitativ metodologi och design. Metoden innehåller ett standardiserat frågeformulär med ett väl beprövat instrument som mäter ekonomisk knapphet och ett pre-experiment för att kunna mäta deltagarnas riskbenägenhet. Urvalet bestod av ett studenturval (N= 304) och studien utfördes på studenter vid Högskolan i Skövde. Nudging är ett verktyg som kan användas för att ge människor möjlighet att kunna fatta mer medvetna beslut och därmed undvika ett automatisk tänkande. Tidigare forskning visar att människor ofta har svårt att ta rationella beslut när de ställs inför komplexa val. I sådana situationer tenderar människor att använda sig av ett heuristiskt tänkande och därmed appliceras ett automatiskt tankesätt. Individer som upplever eller har upplevt ekonomisk knapphet har svårare att ta långsiktiga ekonomisk beslut. Forskningar har visat att en uppväxt under låga socioekonomiska förhållanden kan leda till systematiska skillnader i beslutfattande. Vilket kan resultera i att dessa individer gör mer riskbenägna och impulsiva val. Forskarna ville undersöka om effekten av nudging som beteendesförändringsteknik kan påverka riskbenägenhet. Studiens resultat visade att upplevd ekonomisk knapphet under livsloppet inte hade någon större effekt på deltagarnas ekonomiska riskbenägenhet. Det fanns en tendens som visade att effekterna av nudging som beteendeförändringsteknik skiljer sig beroende på upplevd ekonomisk knapphet under livsloppet, dock var resultatet ej statistisk signifikant. / The purpose of this study was to investigate whether nudging can impact individuals'economic risk taking and whether the effect of nudging as a behaviour change technique differs dependingon perceived scarcity during the life cycle.The study has been based on a quantitative methodology and design. The method contains a standardized questionnaire with an established instrument that measures scarcity and a pre-experiment to be able to measure the participants' risk taking. The sample consisted of a student sample (N= 304) and the study was performed on students at the University of Skövde. Nudging is a tool that can be used to give people the opportunity to make more conscious decisions and thereby avoid automatic thinking. Previous research shows that people often find it difficult to make rational decisions when faced with complex choices. In such situations, people tend to use heuristic thinking and thereby an automatic way of thinking is applied. Individuals who experience or have experienced scarcity find it more difficult to make long-term economic decisions. Research has shown that growing up in low socio-economic conditions can lead to systematic differences in decision-making, which can result in these individuals making more risky or impulsive choices.The researchers wanted to investigate whether the effect of nudging as a behaviour change technique can affect risk taking. The results of the study showed that perceived scarcity during the life cycle had no major effecton the participants' economic risk taking. There was a tendency that showed that the effects of nudging as a behaviour change technique differs depending on perceived scarcity during the life cycle, however, the result was not statistically significant.

The purpose of this reception study is to increase the understanding of how perceptions correspond between communicators and recipients regarding which feeling is perceived to engage the most in the context of sustainability communication. The theoretical frame stretches from Sara Ahmed's theory about how actions are reactions of feelings, the green gap, living in denial, Tim Jensen’s theory about environmental guilt and theories in politics that include subactivism and Chantal Mouffe's theory about the importance of an “us and them” in opposition political movements. The study also includes theories within semiotic analysis, reception analysis and Stuart Hall's encoding/decoding model. The reception study is divided into two methods. The first method is a visual semiotic analysis that made it possible to find the preferred reading of the commercials. The second method is qualitative interviews which made it possible to analyse the way recipients interpret the message of the commercials. Analysing tools within reception analysis were applied to the material from the interviews with the recipients. The study also utilized a comparative analysis of interview responses between the communicators and recipients to locate possible differences in perceptions of sustainability communication.   The study's results show that positive emotions encourage recipients to maintain the already sustainable lifestyle they consider themselves to have but it also make them feel skeptical to the message. The negative emotions encourage them to make a behavior change but it also makes the recipients feel hopeless. The analysis however shows that the target group do not believe that they will make any further changes as they already believe that they are acting sustainably. The study has also identified some of the challenges that communicators face when it comes to sustainability communication. One is that the recipients respond best to the communication that they tend to avoid and another challenge is to find the balance between positive and negative emotions so that the recipient feels that the message is trustworthy. The study has also shown the importance of giving the recipients sustainable tools they feel they can act on. Dissonance between recipients and communicators regarding the sense of community has been located.

The purpose of this study is to reduce littering in urban environments. This is done by using product design and sustainable development as main directions and thus being able to create a sustainable behavior change that can be used and further developed in the future. During the course of the study, it is found out how product design can contribute to reducing littering. With user-centered design and sustainable development as starting points, littering in urban environments, design for behavior change, nudging and emotional design are examined. This is in order to gain a deeper understanding of where this eind of environmental problem came from and why. Furthermore, a number of observations and interviews are performed that create a stable and clear basis for the final design's needs and requirements. These are tested and developed during the brainstorming process and concept development with the help of sketches and prototypes, which in turn leads to a final design concept. Based on all the research and method implementations, it is concluded that people repeat each other's behaviors (Håll Sverige Rent, etc.) while there is a great lack of communication and guidance to trashcan´s in urban environments. Simplicity, prompts, guidance, colors, entertainment and different concepts are the most important factors that can contribute to a positive behavior change and hopefully a solution to the environmental problem. The final design proposal was therefore developed into a design concept that represents a connection between existing trashcan´s in urban environments and individually designed accessories that can be attached to them, regardless of the shape or size. The purpose of the concept is therefore to guide and inform about the trashcan´s important function regarding the handling of all kinds of rubbish and where these are located in an urban environment.

Plastmaterial har sedan 1950-talet orsakat problem i naturen på grund av materialets slitstarka och svårnedbrytbara egenskaper. Dessa egenskaper är också en anledning till dess popularitet, och varje år tillförs ungefär 100 miljarder plastbärkassar bara till den europeiska marknaden. En stor del av dessa hamnar i hav och andra vattendrag där de påverkar biodiversiteten genom att plastpartiklar förtärs av marina varelser och sedan transporteras upp i näringskedjan. För att minska problemet med marin nedskräpning har Europeiska unionens medlemsstater i en gemensam ansträngning satt ett mål att till år 2025 reducera antalet plastbärkassar som förbrukas per person och år till 40 stycken. För att uppnå detta mål infördes den 1 maj i Sverige en skatt på plastbärkassar som för konsumenter innebär en prishöjning i butiker med 3 SEK per påse. Syftet med denna studie är att identifiera hur konsumenter kan förväntas svara på denna prishöjning, och vilka faktorer som förhindrar en möjlig beteendeförändring. För att få en bättre förståelse för detta intervjuades sju konsumenter från olika typer av hushåll, som ombads redogöra för sina konsumtionsrutiner och förväntade reaktion på införandet av skatten. Resultaten visade att majoriteten av informanterna trots en positiv attityd till införandet av skatten inte har för avsikt att minska den egna konsumtionen av plastbärkassar, och att den främsta anledningen till detta är de många funktioner som materialet möjliggör. / Plastic pollution has been a problem since the 1950s due to the material’s durable and persistant characteristics and slow degradability, and these characteristics are also the reason for the material’s popularity. An estimated 100 billion plastic bags are introduced to the european markets every year, with a significant amount of these ending up in oceans and other bodies of water. Plastic pollution harms biodiversity as marine species consume plastic particles which are then transported through the food chain. To counteract this problem, the European Union member states strive to limit the amount of plastic carrier bags being used to 40 per person and year, by 2025. As a means to achieve this goal, the Swedish government introduced a tax which increased the retail price of plastic carrier bags by 3 SEK as of May 1st 2020. This study aims to identify consumers intended response to this tax, and what factors might prevent a possible change of behaviour. To better understand this, seven interviews were carried out with consumers from different households, in which they were asked to share their shopping routines and expected response to the tax. The results showed that while the majority of the consumers expressed a positive attitude towards the tax, few had any intention of reducing their own consumption of the plastic carrier bag, primarily due to the many irreplacable functions provided by the material.

The aim of this study was to see if the users identified principles for behavior change, and further investigate how users reflected on the implementation of these principles. The aim of this study was also to find out how users experienced that the effect of these principles contributed to the reduction of electricity consumption. There are persuasive technologies that aim to get people to save their consumption. There are many different applications that aim to get people to monitor behaviors and then change behaviors. The applications included in this study were Eon, Greenely and Tibber. PSD-principles, Oinas-Kukkonen and Harjumaa's design principles are used as quality checklists to be able to evaluate persuasive systems. The principles were divided into four main categories which were primary task support, dialogue support, system credibility and social support. These were used to answer the questions. A: What design principles for behavior change can be identified? B: How do users reflect on theimplementation of these principles? C: How do users feel that the effect of these principles contributes to reducing electricity consumption? The chosen method was qualitative and it was divided into 3 phases. The first phase was a heuristic evaluation. The second phase was a pilot diary study. In the third phase, semi-structured interviews were conducted and this interview template was based on the pilot diary study and on the heuristic evaluation. The results showed that all principles within the main categories where identified in the applications. When it came to the implementation of the principles, the reflections from the users were different. Verifiability within the system's credibility was for example perceived by respondent 1 as less convincing, while respondent 4 perceived the implementation as positive and good. The experiences here also varied concerning how the users experienced that the effect of the principles contributed to reducing electricity consumption. The motivation was positively affected to a small but limited extent for the principles within the main categories primary tasks support and social support. Conclusions drawn from the studies were as follows. Users would wish for expanding the possibility of direct reporting of electricity consumption. Better statistical data to better compare households with similar comparable conditions would be desirable. Being able to see how much money you could save on reducing your electricity consumption was an important driving force. It would be positive if the opportunity to see this improved. / Syftet med denna studie var att se om användarna identifierade principer för beteendeförändring samt se hur användarna reflekterade kring implementeringen av dessa principer. Syftet var också att ta reda på hur användarna upplevde att effekten av dessa principer bidrog till att minska elförbrukningen.Det finns övertygande teknik som syftar till att få människor att spara sin konsumtion. Det finns många olika applikationer som syftar till att få människor att övervaka beteenden för att sedan ändra dem. De applikationer som ingick i studien var Eon, Greenely och Tibber. PSD-principerna, Oinas-Kukkonen och Harjumaas designprinciper användes som checklistor på kvalitet för att kunna utvärdera övertygandesystem. De delades in i fyra huvudkategorier som var primärt uppgifts stöd, dialogt stöd, systemets trovärdighet och socialt stöd. Dessa användes för att svara på frågeställningarna. A: Vilka designprinciper för beteendeförändring kan identifieras? B: Hur reflekterar användare över implementeringen av dessa principer? C: Hur upplever användarna att effekten av dessa principer bidrar till att minskaelförbrukningen?Vald metod var kvalitativ och denvar indelad i 3 faser. Den första fasen var en heuristisk utvärdering. Den andra var en pilotdagboksstudie. I den tredje fasen gjordes semi-struktureradeintervjuer och i denna baserades intervjumallen på en pilotdagboksstudie och på den heuristiska utvärderingen. Resultatet visade att alla principer inom huvudkategorierna identifierades i applikationerna. När det gällde implementeringen av principerna var reflektionerna från användarna olika. Verifierbarhet inom systemets trovärdighet upplevdes exempelvis av svarsperson 1 som mindre övertygande medan svarsperson 4 upplevde implementationen som positiv och bra. När det kom till hur användarna upplevde att effekten av principerna bidrog till att minska elförbrukningen var upplevelserna även här varierande. Motivationen påverkades positivt i liten men begränsad omfattning för principerna inom huvudkategorierna primärt uppgifts stöd och social support. Slutsatser som drogs från studien var följande. Användarna skulle önska utökad möjlighet till direkt rapportering av förbrukning av elkonsumtion. Bättre statistiskt underlag för att bättre kunna jämföra hushåll med liknande jämförbara förhållanden skulle vara önskvärt. Att kunna se hur mycket pengar man kunde spara på att minska sin elkonsumtion var en viktig drivkraft. Det skulle vara positivt om möjligheten till att se detta förbättrades.

Anyone who understands MI as a process may spontaneously think that five weeks of MI conversations may be a little short of time to be able to see a clear effect. At least that was my spontaneous thought. This was precisely the starting point of the study, which further led to the purpose of the study, i.e. to evaluate MI as a conversation method and see how effective the method is over a five-week period in a health and lifestyle-related behavior change. The aim is further specified by two questions: How has the health-related behavior changed during five weeks of MI-sessions based on the transtheoretical model? How has motivation changed over five weeks of MI-sessions? In order to answer the purpose and questions, MI- sessions with four female clients have been conducted over five weeks. In order to measure the effect of the MI-sessions, the clients during their first and last call answered scale questions intended to measure the client's motivation. In addition, each conversation has been documented in writing by me as conversation leader, where the most essential parts of the conversation have been noted to make it possible to follow the client's development in the transtheoretical model. The result showed that MI contributed to a strengthened intrinsic motivation as well as progress in the transtheoretical model as a result of a five-week period of MI-sessions. Through the study, it can be concluded that five weeks of MI-sessions are enough to strengthen the inner motivation and develop in the transtheoretical model. / Den som är införstådd i MI som process kanske spontant tänker att fem veckor av MI-samtal kan vara lite kort om tid för att kunna se en klar effekt. Det var åtminstone min spontana tanke. Just detta blev studiens utgångpunkt som vidare ledde fram till syftet med studien d.v.s. att utvärdera MI som samtalsmetod och se hur effektiv metoden är under en femveckorsperiod vid en hälso- och livsstilsrelaterad beteendeförändring. Syftet specificeras vidare av två frågeställningar: Hur har det hälsorelaterade beteendet förändrats under fem veckor av MI- samtal utifrån den transteoretiska modellen? Hur har motivationen förändrats under fem veckor av MI-samtal? För att besvara syftet och frågeställningarna har MI-samtal med fyra kvinnliga klienter genomförts under fem veckor. För att mäta effekten av MI-samtalen har klienterna under sitt första och sista samtal besvarat skalfrågor som avser mäta klientens motivation. Dessutom har varje samtal dokumenterats i skrift av mig som samtalsledare där samtalets mest väsentliga delar noterats för att göra det möjligt att följa klientens utveckling i den transteoretiska modellen. Resultatet visade att MI bidrog till en stärkt inre motivation samt framsteg i den transteoretiska modellen till följd av en femveckorsperiod av MI-samtal. Genom studien kan man dra slutsatsen att fem veckor av MI-samtal räcker gott för att stärka den inre motivationen samt utvecklas i den transteoretiska modellen.

Purpose: this degree project investigates the homeowner’s knowledge about their energy use and the impact of using visualisation tools such as thermal imaging to enhance public engagement in energy conservation in building. Additionally, the study try to increase the understanding of how people's behavior affects the energy use in buildings. The method: the presented study is based on 12 participants who own a single-family house in central Sweden. Participation in this study involved responding to two questionnaires and conducting a thermography inspection. A methodology developed to replace a standard thermography inspection with a DIY themography survey. The study identified and filled the gap in the literature, by allowing house owners to carry out the thermographing inspection of their own buildings, free of charge and by themselves. The participants took part of a developed educational material that helps in increasing energy awareness and includes explanations about how to interpret the thermal images and provides suggestions for possible conservation measures. Finally, a data analyse carried out based on questionnairs, thermal images and communications with the house owners. The results: cold bridges are the most common cause of heat loss in the inspected single-family houses. Householders with older buildings who have long term plan to live in their building are willing to implement measures, while participants with newer buildings do not consider it as necessary. The infrared camera has been an effective tool for visualization of heat loss and attract attention. Many participants are surprised over the results. Conclusion: the study confirms that the infrared camera is an effective tool for heat loss visualization and can be used for enhancing public engagement in energy conservation in building. Thanks to this visualization, Swedish homeowners have gained an increased interest in energy-efficient measures such as additional insulation, window replacement and sun protection. The study has increased the general awareness and knowledge regarding energy efficiency in buildings.

Svårigheter med känsloreglering har uppmärksammats som en orsak tillpsykologiska svårigheter samt som en förklaring till olika beteendeproblem. Behandling med fokus på känsloreglering kan således ge effekt inom flera olika områden i livet. Att utforska patienters egna erfarenheter av utfall av sådan behandling har inte skett i särskilt omfattande utsträckning. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka deltagares upplevelse av utfall avseende faktiska beteendeförändringar efter att ha genomgått en gruppbehandling i färdighetsträning i känsloreglering för ungdomar och föräldrar i en barn- och ungdomspsykiatrisk kontext. Studien avser svara på frågeställningar om; vilka beteendeförändringar deltagarna upplever att de själva gjort, vilka beteendeförändringar deltagarna upplever att personen de deltog i färdighetsträningen tillsammans med har gjort samt om andra personer i deltagarnas omgivning uppmärksammat beteendeförändringar hos deltagarna. Tjugoen deltagare (10 ungdomar och 11 föräldrar) intervjuades och intervjuerna analyserades med reflexiv tematisk analys. I analysen framkom olika beteendeförändringar som tolkats i två huvudteman. Första temat, Koverta beteenden, hade följande subteman: ”Lyssna inåt”, ”Kunskapsbaserad insikt”, ”Det är okej” samt ”Nya perspektiv och förhållningssätt”. Andra temat, Overta beteenden hade följande subteman: ”Kommunikation om känslor förenar”, ”Förnuft och känsla” samt ”Konflikthantering”. Analysen ledde fram till slutsatsen att färdighetsträning i känsloreglering förefaller leda till beteendeförändringar hos deltagarna. Kliniska implikationer diskuteras. / Difficulties with emotion regulation has been identified as a common factor that can lead to various psychological difficulties and behavioral problems. Treatments that focus on emotion regulation can thus have an effect in several different areas of life. Exploring patients’ own experiences of outcomes of such treatments has not been extensively studied. The purpose of this qualitative study is to investigate participants’ experiences of outcomes regarding behavioral changes after undergoing a group treatment in emotion regulation skills training in a child- and adolescent psychiatric outpatient setting. The study intends to answer questions about; what behavioral changes the participants feel they have made themselves, what behavioral changes the participants feel that the person they participated in the skill training together with has made and whether other people in the participants’ surroundings have noticed behavioral changes in the participant. Twenty-one participants (10 adolescents and 11 parents) were interviewed and the interviews were analyzed using reflexive thematic analysis. In the analysis, various behavioral changes emerged, which are interpreted into two overarching themes. The first theme, Covert behaviors, had the following subthemes: "Listen inwardly", "Knowledge-based insight", "It's okay" and “New perspectives and approaches". The second theme, Overt behaviors, had the following sub-themes: "Communication about emotions unites", "Reason and emotion" as well as "Conflict management". The analysis led to the conclusion that skills training in emotion regulation appears to lead to behavioral change in the participants. Clinical implications are discussed. / <p>Linköpings universitet | Institutionen för Beteendevetenskap och lärande Psykoterapeutexamensuppsats, 15 hp | PsykoterapeutprogrammetHöstterminen 2022</p>

Syftet med studien är att studera deltagarnas uppfattade beteendeförändringar som medverkande i medborgarforskningsprojektet Växtkalendern. Ett vidare syfte med studien är att studera hur medborgarforskningsprojektet Växtkalendern kan påverka klyftan mellan medvetenhet och handlingskraft hos deltagarna i frågor rörande klimatförändringen, så kallat action gap. Studien har sin utgångspunkt ur en abduktiv ansats, där det empiriska materialet påverkar litteraturen och omvänt. Relevant empiri har samlats in genom en enkätundersökning. Undersökningen har skickats ut till alla deltagare i forskningsprojektet Växtkalendern, dessutom har intervjuer och samtal med specialister inom området medborgarforskning genomförts. Resultatet visar att medborgarforskningsprojektet Växtkalendern har potential att påverka deltagarna. Ur enkäten framkommer det att deltagarna anser att möjligheten att hjälpa forskningen är den klart viktigaste anledningen till deltagande. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna och det empiriska materialet analyserades medborgarforskningsprojektets möjlighet att förändra beteenden hos deltagarna i frågor gällande klimatförändringen. Studien visar att klyftan mellan medvetenhet och handlingskraft kan minskas med hjälp av medborgarforskning då deltagarna upplever en ökad medvetenhet och ett förändrat beteende i och med deltagandet i projektet. / The purpose of the study is to study the behavioral changes in participants in the citizen science project "Växtkalendern". The purpose is also to study how the citizen science project "Växtkalendern" can influence the gap between awareness and action in terms of climate change issues, so-called action gap, among the participants. The study is conducted based on an abductive approach, where the empiric material influences the literature study and vice-versa. The relevant empirical was collected through a survey sent out to all the participants in the project "Växtkalendern". In addition, interviews and discussions with specialists in the field of citizen science research have been conducted. The results shows that the citizen science project "Växtkalendern" has potential to influence participants. The survey revealed that the participants felt that the opportunity to assist research was clearly the most important reason for participation. Using the theoretical standing points and the empirical material, the citizen science project ability to create behavioral changes in the participants in terms of climate change issues was analyzed. The study shows that the gap between awareness and action can be reduced with the help of citizen science as participants experienced increased awareness and a changing behavior through participation in the project "Växtkalendern".

Flying can constitute as much as a third of an academic institution’s total emissions and there’s a growing concern among researchers around their academic travel contributing to global warming. This paper is part of KTH FLIGHT, a research project for decreased CO2-emissions in flight-intensive organizations through creation and testing of practical tools. It is a Research through Design work that provides new knowledge about a previously largely unexplored implementation area of emission trading systems like Cap and Trade. These have previously helped reduce emissions at lower costs than tax based systems in various settings but little research exists in terms of design and important factors for a university to promote more sustainable travel patterns. This paper reveals challenges and opportunities regarding implementation and shows current feasibility in implementing in a Swedish university (KTH), and provides suggestions for choosing suitable users and direction of future research. / Flygresor kan utgöra upp till en tredjedel av en akademisk institutions totala utsläpp och det finns en växande oro bland forskare kring att deras resande bidrar till den globala uppvärmningen. Denna rapport är en del av KTH FLIGHT, ett forskningsprojekt med syfte att minska CO2 -utsläpp i flygintensiva organisationer genom att skapa och testa praktiska verktyg. Detta är ett Research through Design-arbete som bidrar med ny kunskap om ett tidigare till stor del outforskat område för implementeringar av utsläppshandelssystem såsom Cap and Trade. Dessa har i olika sammanhang tidigare bidragit till minskade utsläpp med lägre kostnader än skattebaserade system. Men i dagsläget finns det lite forskning gällande dess design och viktiga faktorer för att främja mer hållbara resvanor på ett universitet. Denna uppsats visar på utmaningar och möjligheter vid en implementering och visar aktuell genomförbarhet i ett svenskt universitet (KTH), samt ger förslag på val av lämpliga användare samt inriktning för framtida forskning.