Frågeställning: Vilken typ av människor har störst benägenhet att ändra sina resvanor?Vilka marknadsföringsstrategier är bäst lämpade för att få Eskilstunas invånare att ändra sina attityder och beteenden så att de väljer mer hållbara resealternativ? Syfte: Syftet med denna uppsats är att presentera marknadsföringsåtgärder som Eskilstuna kommun kan använda sig av för att främja hållbart resande samt att redogöra vilka målgrupper dessa åtgärder bör riktas mot. Metod: Vi valde att göra en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Kvantitativ data har vi hämtat från sekundärkällor i form av tidigare undersökningar som är gjorda i Eskilstuna och andra jämförbara kommuner i Sverige. Primärdata i denna studie är kvalitativ och kommer från intervjuer med olika personer som jobbar med att främja hållbart resande. Teorin och empirin vävdes sedan samman till en analys. Slutsats: I slutsatsen presenterar vi vilka målgrupper som är intressanta att arbeta med samt med vilka marknadsföringsåtgärder vi anser att Eskilstuna kommun bäst kan nå dem. Vår förhoppning är att de åtgärder vi presenterat kommer till användning för Eskilstuna kommun och att de kommer föra med sig en beteendeförändring. / Research questions: What kind of people is most likely to change their travel habits?Which marketing strategies are best suited to get Eskilstuna’s residents to change their attitudes and behaviors so they will choose more sustainable travel options Purpose: The purpose of this paper is to present different marketing measures which Eskilstuna municipality can use to promote sustainable travel and to present which target groups such measures should be directed towards. Method: We chose to use a combined quantitative and qualitative research method. Quantitative data was obtained from secondary sources in the form of previous investigations that were made in Eskilstuna and other comparable municipalities in Sweden. The primary data in this study is qualitative and comes from interviews with various people who are working to promote sustainable travel. The theory and empirical data were woven together to constitute an analysis. Conclusion: In the conclusion, we present the target groups that are of interest to work with and with which marketing measures we consider Eskilstuna municipality best can reach them. We hope that the measures we have presented will be useful for Eskilstuna municipality and that they will lead to behavioral change.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som samvarierar med utnyttjandet av friskvård på arbetsplatsen för att på så sätt få en djupare förståelse för vad som kännetecknar individer som är fysiskt aktiva eller inaktiva. Frågeställningarna var: Vilka är de främsta motivationsfaktorerna till att vara fysiskt aktiv? a) bland dem som utnyttjar friskvård, b) bland dem som inte utnyttjar friskvård men är fysiskt aktiva. Vilka är det vanligaste hindren till att inte utnyttja friskvård i form av fysisk aktivitet? Vilka olika beteendemässiga och sociala faktorer samvarierar med utnyttjandet av friskvård? Metod Undersökningen var en tvärsnittsstudie som genomfördes med hjälp av en web-enkät som mestadels bestod av strukturerade svarsalternativ. Urvalet bestod av 272 anställda inom administration och service. Bearbetningen av resultatet har gjorts i statistikprogrammet SPSS där signifikansnivån sattes till (p<0,05). Tolkningen av resultatet har gjorts med utgångspunkt från Social Cognitive Theory och Self Determination Theory. Resultat De som utnyttjade friskvårdserbjudandena motiverades främst av att ”hålla sig i form och må bra” vilket enligt teorin är ett yttre motiv. De som inte utnyttjade friskvårdserbjudandena men var fysiskt aktiva motiverades främst av att de ”tycker det är kul” vilket tolkas som ett inre motiv. Det mest förekomna hindret för att inte vara fysiskt aktiv var ”jag hinner inte på grund av familjesituationen”. Resultatet visade en statistiskt signifikant samvariation mellan utnyttjande och ålder, kön, fysiskt aktiva vänner och måttet på självtillit/självförmåga. Slutsats Denna studie visar, liksom tidigare forskning antytt, att det finns ett samband mellan beteendemässiga och sociala faktorer och fysisk aktivitet. Personer som var fysiskt aktiva genom friskvård hade en högre självtillit/självförmåga än de som inte deltog, de uppgav också att de hade vänner som var fysiskt aktiva vilket antyder att det sociala stödet fungerar som en motiverande faktor men även utgör ett hinder när det saknas. Det är viktigt att sträva efter att individer styrs av inre motiv samt uppnår en hög självtillit/självförmåga som kan bidra till att man lättare klarar av de hinder som kan uppstå. Sett ur ett ledarskaps- och hälsopedagogs-perspektiv kan dessa kunskaper vara till hjälp i samband med friskvårdssatsningar på arbetsplatsen samt vid arbete med beteendeförändringar för fysisk aktivitet. / Aim The purpose of this study was to investigate factors that covary with the use of wellness in the workplace in order to gain a deeper understanding of the characteristics of individuals who are physically active or inactive. Questions were: What are the main factors of motivation to be physically active? a) among users of the wellness benefit, b) among those who do not use the wellness benefit but are physically active. What are the most common barriers for not using health care in the form of physical activity? What are the various behavioural and social factors that correlated with the utilization of the wellness benefit? Method The study was a cross-sectional study conducted using a web survey that consisted mostly of structured answers. The sample consisted of 272 employees in administration and service positions. The results were processed using the statistical program SPSS where the significance level was set at (p <0.05). The interpretation of the results was based on Social Cognitive Theory and Self-Determination Theory. Results Those who used wellness benefits were primarily motivated by "keeping in shape and feel good" which in theory is an external motive. Those who did not utilize wellness benefits but were physically active were primarily motivated by the fact that they "think it's fun" which is interpreted as a single motif. The most common reason given for not being physically active was "I do not have time due to family situation". The results showed a statistically significant correlation between use and age, gender, physically active friends, and active friends, and the measure of self-efficacy. Conclusions This study indicated that there is a correlation between the behavioural and social factors and physical activity. People who were physically active through fitness had a higher self-efficacy than those who did not participate; they also reported that they had friends who were physically active, suggesting that social support acts not only as a motivating factor but also an obstacle when it is missing. It is important to seek that individuals are guided by an inner motivation and that they reach a high level of self-efficacy that can help them coop with the obstacles that may arise. From a leadership perspective these knowledge can be helpful in the context of wellness initiatives in the workplace and when working with behaviour change for physical activity.

Digitaliseringen har reformerat många aspekter av vårt samhälle och den pågående digitala utvecklingen är oundviklig. Organisationer tvingas därmed till två val; att genomgå förändring eller försvinna från marknaden. Genom en kvalitativ forskningsmetod ville vi skapa en ökad förståelse för digitaliseringens inverkan på en organisation med betoning på medarbetarskap och ledarskap. För att uppnå detta har vi genomfört en fallstudie tillsammans med Nordea Bank AB Sverige. Vi genomförde 12 stycken semistrukturerade intervjuer och observerade 3 stycken olika arbetsplatser för att på så sätt skapa en förståelse för digitaliseringens inverkan. Vid studiens start trodde vi att det var aktuellt att inkludera olika kön- och åldersperspektiv då vi ansåg att den digitala förändringen kunde leda till olika typer av upplevda erfarenheter. Dock visade det sig att det inte skiljde sig åt mellan könen men att det istället fanns en åtskillnad kring ålder och erfarenhet. Studiens resultat visade att Nordea Bank AB har valt att genomgå en digital förändring och att de hanterar detta på olika sätt utifrån medarbetarskap och ledarskap. Vi kan även fastslå att organisationen har kommit långt i sin digitala förändringsprocess då medarbetare dagligen kommer i kontakt med digitaliserade arbetsverktyg. Dock är vi medvetna om att banken kommer att möta ytterligare utmaningar och möjligheter vilket innebär att de måste ha ett förändringsbenäget beteende även i framtiden. / Digitalization has transformed many aspects of our society. Currently, digital development is inevitable. Organizations are forced to choose between transforming or disappearing from the market. Through a qualitative research method we wanted to create awareness of digitalization’s impact on employeeship and leadership. To achieve this, we conducted a case study with Nordea Bank AB Sweden. We also conducted 12 in-depth interviews and 3 different observations in order to gain a deeper understanding of digitalization’s impact on the work environment. In the beginning of this study we believed that we would find differences between gender and age. The results have shown that we could only find differences between ages and experiences among our respondents. Our study also showed that Nordea Bank AB has chosen to accept this digital transformation. We also concluded that the organization handled this change in different ways in relation to employeeship and leadership. Furthermore, the study showed that the organization has implemented their digital transformation well because their employees use their developed digital tools daily. However, we are aware that the bank needs to continuously adapt to the change because they will face new challenges and possibilities in the future.

Sammanfattning Bakgrund Detta examensarbete undersökte hur fem personliga tränare i Sverige arbetar med motivation för att främja sina klienters beteendeförändring under perioden sex månader och framåt. Det teoretiska paradigmet var utformat av self determination teorin (självbestämmande teorin) och den transteoretiska modellen. Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personliga tränare arbetar för att främja sina klienters beteendeförändring sex månader och framåt, för att sedan kunna utvärdera deras arbetssätt utifrån teori inom beteendeförändring och motivation. För att uppnå syftet med uppsatsen formulerades följande huvudfrågeställning: Hur arbetar personliga tränare med motivation för att främja sina klienters beteendeförändring sex månader och framåt? Metod Studien utgick från en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, fallstudie gjordes på gymkedja X där fem personliga tränare intervjuades via telefonintervjuer. I empirikapitlet framställs intervjupersonernas svar som även jämförs med varandra. Till sist kommer analysen där empirin tolkas utifrån tidigare forskning och relevant teori inom området, olika samband mellan teori och empiri framställs. Resultat Följande områden viktiga för en lyckad beteendeförändring: Förflyttning mot inre motivation, få klienterna att uppleva att det nya beteendet är en naturlig del av livet, stärka klienternas vinster med fysisk aktivitet samt förebygga återfall. Slutsats Intervjupersonerna ansåg att arbetet med relationen till klienterna och klienternas relatering till kunskap och miljön där beteendeförändringen äger rum är det viktigaste. Arbetet kring detta ger de personliga tränarna bra förutsättningar för att sedan öka klienternas kompetens och autonomi vilket innebär att klienterna i sin tur drivs mer av inre motivation vilket resulterar i en lyckosam beteendeförändring. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

In this paper, we examine the persuasive design in e-commerce. This is an area with a strong representation of the design elements that can be classified as persuasive (Alhammand &amp; Gulliver, 2014). Despite this, the spread of studies investigating persuasive design elements in e-commerce basically non-existent. We use the PSD model (Oinas-Kukkonen &amp; Harjumaa, 2009) to identify the presence of persuasive design element on four e-commerce sites through quantitative mapping. The quantitative mapping allows us to carry out a qualitative study of the PSD model as a tool for the identification of these elements in the context of e-commerce sites. We could see that a majority of the design principles were found on the investigated e-commerce sites, the presence was highest among the design principles that is about the system's credibility, as well as those that guide the user to the intended target behavior. In the evaluation of PSD model, we identified direct dependencies between individual design principles and the need for user evaluations. We found some problems with interpreting the design principles to be applied to them in the context of e-commerce, which suggests that a clarification of designprincipera would be desirable. / I den här uppsatsen undersöker vi persuasive design inom e-handel. Detta är ett område som uppvisar en kraftig representation av design-element som kan klassificeras som persuasive (Alhammand &amp; Gulliver, 2014). Trots detta så är utbredningen av studier som undersöker persuasive design-element inom e-handel i princip obefintlig. Vi använder oss av PSD-modellen (Oinas-Kukkonen &amp; Harjumaa, 2009) för att identifiera förekomsten av persuasive design-element på fyra stycken e-handelsplatser genom en kvantitativ kartläggning. Den kvantitativa kartläggningen gör vi för att kunna genomföra en kvalitativ undersökning av PSD-modellen som verktyg för identifiering av dessa element i kontexten e-handelsplatser. Vi kunde se att en majoritet av designprinciperna återfanns på de undersökta e-handelsplatserna, förekomsten var högst hos de designprinciper som handlar om systemets kredibilitet samt de som guidar användaren till det tänkta målbeteendet. I utvärderingen av PSD-modellen identifierade vi direkta beroenden mellan enskilda designprinciper och ett behov av användarutvärderingar. Vi fann vissa problem med att tolka designprinciperna för att kunna appliceras dem på kontexten e-handelsplats, vilket talar för att ett förtydligande av designprincipera skulle kunna vara eftersträvansvärt.

Bakgrund: En beteendeförändring kan vara ett långt och komplext förlopp. Det finns olika beteendepåverkande metoder att ta till stöd vid en process till beteendeförändring där de har gemensamt att strategiskt arbeta med en patients beteendeförändring. Syfte: att studera vilket vetenskapligt stöd det finns för att användning av beteendepåverkande metoder inom tandvården ger resultat till förbättrade munhygienbeteenden och oral hälsa hos patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Dentistry &amp; Oral Sciences Source, PubMed, CINAHL with fulltext samt PsycINFO. Resultat: Beteendepåverkande metoder som återfanns i litteraturstudien var health belief model, transteoretiska modellen, health action process approach, utbildningsprogram baserat på kognitiva beteendeprinciper på individ- samt gruppnivå, social kognitiva teorin, theory of planned behavior och theory of reasoned action. Begrepp som återfanns var känsla av sammanhang [KASAM], locus of control samt self-efficacy. Self-efficacy visade sig vara ett viktigt begrepp. Resultaten var motstridiga, det fanns både stödjande och icke stödjande resultat till förbättrade munhygienbeteenden samt gingivala förhållanden. Slutsats: Beteendepåverkande metoder i syfte att förbättra munhygienbeteende kan vara användbart i arbete med beteendeförändring. Self-efficacy är ett viktigt begrepp att beakta. Det finns behov av mer forskning som visar på evidens att beteendepåverkande metoder är effektiva inom tandvården.

I arbetet mot människohandel och prostitution understryks vikten av att minska efterfrågan på sexköp, det vill säga att få män sluta köpa sex. Med detta är det därför relevant att skapa en förståelse för hur man kan få sexköpare att ändra sitt beteende för att på så sätt stoppa den sexuella exploatering av kvinnor som sker genom sexhandel. Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksammas erfarenheter av sexköpare som söker hjälp respektive sexköpare som inte gör det, för att skapa en förståelse för vad som gör att sexköpare ändrar sitt beteende. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma från hela Sverige, materialet har sedan analyserats med tematisk analys. I resultatet framgår det att det som upplevs vara betydande för en beteendeförändring hos män som köper sex är att skapa motivation samt medvetenhet hos männen. För att detta ska hända anses det vara betydelsefullt att komma åt sexköparnas kognitiva struktur som gör att de exempelvis rättfärdigar sitt beteende och där med fortsätter med beteendet. Vidare anses även att lära sig hantera sina känslor på ett hälsosamt sätt samt att det finns konsekvenser för sexköp vara betydande för att få män att sluta köpa sex. / In the fight against human trafficking and prostitution many emphasize the importance of working towards reducing the demand, in other words, decreasing the number of men who buy sex. Therefore, it can be considered important to create an understanding of how to get sex buyers to change their behavior and by doing so, stop the sexual exploitation of women through sex trade. The purpose of this study is to examine the experiences of professionals who meet sex buyers who get help changing their behavior and sex buyers who do not, in order to create an understanding what makes men who buy sex change their behavior according to professionals. The study is based on qualitative interviews with professionals from different parts of Sweden and has been analyzed using thematic analysis. The result confers the importance of creating motivation and awareness among sex buyers, in order to get them to change their behavior. To make this happen, it is considered important directing efforts to reconstruct the cognitive structure of the sex buyers, which for instance justifies their behavior and thereby counteract changing it. Furthermore, results from the interviews also indicated that it is important for the men to learn how to manage their emotions in a non-dysfunctional way, along with the existence of consequences for buying sex.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk systemsjukdom och en av de stora folksjukdomarna i världen och i Sverige. Diabetes typ 2 karakteriseras av förhöjd glukoshalt i blodet vilket på sikt kan orsaka komplikationer i blodkärlen. Utvecklingen av diabetes typ 2 påverkas av individens levnadsvanor så som ohälsosam kost, rökning och fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet är en central del i diabetesbehandlingen där effekten både förebygger uppkomsten av diabetes typ 2 och förbättrar metabol kontroll. Processen att gå från att vara fysiskt inaktiv till att vara fysisk aktiv är dock svår. Trots att det länge varit välkänt att fysisk aktivitet har både kortsiktiga och långsiktiga positiva effekter, har det varit svårt att motivera personer med diabetes typ 2 att förändra sitt beteende och öka sin fysiska aktivitetsnivå. Syfte: Syftet var att undersöka effekten av motivationshöjande metoder för att öka den fysiska aktivitetsnivån hos vuxna med diabetes typ 2. Metod: I arbetet användes en beskrivande design med allmän litteraturöversikt som datainsamlingsmetod med kvantitativ ansats. Litteraturöversikten är baserad på vetenskapliga kvantitativa originalartiklar publicerade mellan år 2011–2021. Sökningen utfördes med databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Interventioner med olika motivationshöjande metoder ökar fysisk aktivitet hos personer med diabetes typ 2. Både motiverande samtal och mobilhälsa som intervention visade en statistiskt signifikant skillnad på antal steg per dag, antal minuter total fysisk aktivitet samt olika intensitet av fysisk aktivitet. Slutsats: Motiverande samtal och mobilhälsa som intervention visade en god effekt på fysisk aktivitetsnivå. Mer forskning behövs i framtiden som undersöker effekten av andra motivationshöjande metoder, samt olika interventionsperioder / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease and one of the major public diseases in the world as well as in Sweden. Type 2 diabetes is characterized by elevated levels of glucose in the blood, which leads to complications in the blood vessels. Development of type 2 diabetes is affected by the individual’s lifestyle habits such as unhealthy diet, smoking and physical inactivity. Physical activity is a central part in the treatment of diabetes, where the effect prevents the development of type 2 diabetes and improves metabolic control. The process of changing a habit of being physically inactive to physically active is difficult. Although it has been well known that physical activity has both short- and long-term positive effects, it has been difficult to motivate people with type 2 diabetes to change their behavior and be more physically active. Aim: The aim of the study was to examine the effect of motivation enhancing methods on the physical activity level in adults with type 2 diabetes. Method: A descriptive design with a general literature overview as a data collection method was used with a quantitative approach. The general literature overview is based on scientific quantitative original article’s, published between 2011–2021. The search was performed with PubMed and CINAHL databases. Result: Intervention with different motivation enhancing methods increases physical activity in people with type 2 diabetes. Both motivational interviewing and mobile health interventions showed a statistically significant difference regarding the number of steps per day, total minutes of physical activity and intensity of physical activity. Conclusion: Motivational interview and mobile health interventions elicit a good effect on physical activity. Further research is needed in the future which examines the effectiveness of other motivational enhancing methods as well as different intervention periods.

Context: The amount of Mobile Health (mHealth) applications to cultivate a healthy lifestyle or rehabilitate patients with physical or mental disabilities are increasingly available on app stores[1]. However, without a validation process, satisfactory results may not be obtained, especially for behaviour change apps.  Objectives: Discover validation tools with high adaptability and design a validation process of mHealth apps for behaviour change involving theoretical frameworks.  Methods: The author conducted a literature review of previous behaviour change theories, validation tools, and research methods to design a validation process for behaviour change apps. A mixed research method of preliminary questionnaire followed by semi-structured interview for limited amount of participants was proposed to empathy with users and evaluate features in the app. Lastly, a case study of a smoking cessation app (Myli) was practiced to examine the feasibility of the designed validation process. Results: A four-step validation process was designed as an instruction to validate mHealth apps step by step, especially behaviour change apps. From the case study, we obtained the knowledge and opinions through the survey and interview such as smoking behaviours, expectations and requirements on user experience, recommendations on features,etc, with five elder smokers and five younger medical students.  Conclusions: This paper contributes a validation study of mHealth apps that applying behaviour change theories and validation tools. Furthermore, the proposed validation process allows app developers or medical professions to adapt their own requirements in validation to meet the app users’ needs. / Sammanhang: Mobile Health (mHealth) applikationer för att bilda hälsosam livsstil eller att rehabilitera patienter med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar är alltmer tillgängliga i appbutiker [1]. Men utan en valideringsprocess kan tillfredsställande resultat inte erhållas, särskilt i appar för beteendeförändringar. Mål: Upptäcka valideringsverktyg med hög anpassningsförmåga och designa en valideringsprocess för mHealth-appar för beteendeförändringar som involverar teoretiska ramverk. Metoder: Författaren genomförde en litteraturgenomgång av tidigare beteendeförändringsteorier, valideringsverktyg och forskningsmetoder för att utforma en valideringsprocess för appar avsedda till beteendeförändringar. En blandad forskningsmetod av ett preliminärt frågeformulär som följs upp med en semistrukturerad intervju med ett begränsat antal deltagare föreslogs för att bättre förstå användare och utvärdera funktioner i appen. Slutligen praktiserades en fallstudie av en rökavvänjningsapp (Myli) för att undersöka genomförbarheten av den designade valideringsprocessen. Resultat: En valideringsprocess i fyra steg utformades som en instruktion för att validera mHealth-appar steg för steg, särskilt appar avsedda för beteendeförändringar. Genom fallstudien fick vi kunskaper och åsikter såsom rökbeteenden, förväntningar och krav på användarupplevelse, rekommendationer om funktioner etc genom enkäten och intervjun med fem äldre rökare och fem yngre läkarstudenter. Slutsatser: Denna artikel bidrar med en valideringsstudie av mHealth-appar som tillämpar teorier för beteendeförändringar och valideringsverktyg. Dessutom möjliggör den föreslagna valideringsprocessen apputvecklare eller de medicinska yrkesverksamma att anpassa sina krav i validering för att möta appanvändarnas behov.

Pandemin covid 19 har påverkat människors liv på många sätt. På grund av restriktionerna pandemin medfört har många tvingats till en beteendeförändring av olika slag. Den beteendeförändring som denna undersökning har till syfte att undersöka är upplevelser av förändrade alkoholvanor samt dess orsaker under pandemin. Studien bygger på en kvalitativ ansats med 10 semistrukturerade intervjuer, som analyserats med en innehållsanalys. Studiens resultat visade att samtliga intervjupersoner upplevde en förändring av någon form i beteendet gällande deras alkoholvanor i samband med pandemin. Studiens slutsatser är att pandemins restriktioner var den främsta anledningen till att intervjupersonerna upplevde en beteendeförändring av sina alkoholvanor. Inköpsvanorna har förändrats då de inte längre inhandlat alkohol från Tyskland. Studien visade på en oförändrad eller minskad alkoholkonsumtion under pandemin, beträffande såväl tillfällen som alkohol förtärs som den faktiska volymen alkohol de totalt förtär. Upplevelser om tider på dygnet då alkohol intogs var oförändrat med en avvikelse. / Pandemic covid 19 has affected people's lives in many ways. Due to the restrictions caused by the pandemic, many have been forced to make a behavioral change of various kinds. The behavioral change that this study aims to investigate is experiences of changed alcohol habits and its causes during the pandemic. The study is based on a qualitative approach with 10 semi-structured interviews, which were analyzed with a content analysis. The results of the study showed that all interviewees experienced a change in some form of behavior regarding their alcohol habits in connection with the pandemic. The study's conclusions are that the pandemic's restrictions were the main reason why the interviewees experienced a behavioral change in their alcohol habits. Shopping habits have changed as they no longer buy alcohol from Germany. The study showed an unchanged or reduced alcohol consumption during the pandemic, regarding both occasions when alcohol is consumed and the actual volume of alcohol they consume in total. Experiences about times of the day when alcohol was consumed were unchanged with a deviation.