Mobilapplikationer har potential till att hjälpa människor förändra vanor och beteenden av olika slag. I Sverige har vi rätt till avgiftsfri tandvård upp till 22 år och i vissa landsting erbjuds fri tandvård i ytterligare några år utöver det. Traditionellt har interventioner bestått av motiverande samtal med patienter för att motivera till bättre munhälsa, vilket gör att det kan skilja sig i hur mycket människor motiveras till att ta hand om sin orala hälsa. Den här studien syftar till att försöka besvara hur ungdomars uppfattning och attityd är om en prototyp till en mobilapplikation som är tänkt att hjälpa ungdomar att förbättra sin munhälsa genom själv-monitorering. Själv-monitorering genom mobilapplikationer kallas ofta för Personal Informatics. Dessa verktyg låter användaren observera och registrera ett eller flera beteende och därefter få informationen presenterat till sig för att förstå ens beteende bättre. En aspekt som är av stor vikt vid utvecklingen av mobilapplikationer är användarupplevelsen med dem. User Experience Design handlar om processen att försöka förbättra användarupplevelsen med produkter. Den här studien har genomförts med metoder som ofta används i en UX-designprocess, såsom skapande av prototyper och intervjuer med målgruppen. Resultatet visar inte bara åsikter från deltagare ur målgruppen, utan även vad som enligt dem ger mervärde i mobilapplikationen samt framtida utmaningar i fortsatta arbetet.

Att utsläppen från trafiken måste minska är idag de flesta överens om, frågan är bara på vilket sätt. En lösning är att förändra människors attityder och beteenden till bilism, att få dem att åka mindre bil. Detta kan göras bland annat genom olika styrmedel. I denna uppsats studeras kommunikationens potential som styrmedel. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av befintlig teori samt två fallstudier analysera om och hur kommunikation som styrmedel kan förändra människors attityder och beteenden till bilism sommiljö- och samhällsproblem. Analysen visar bland annat på svårigheten att förändra människors attityder och beteenden. Individen ska uppfatta problemet, intressera sig för ämnet och slutligen bli så starkt påverkad att attityden och beteendet förändras. Genom att satsa på rätt kommunikationsstrategier verkar detta dock inte vara någon omöjlighet. Kommunikation som styrmedel har visats vara en väldigt viktig och nödvändig metod för att kunna ändra människors livsstil. Kommunikation ger människor bland annat kunskap som är en grundläggande faktor för att en människa ska kunna ändra sina attityder och beteenden. Vidare kan kommunikation peka på individuella vinster och få människor att öka sin handlingsbenägenhet. Kommunikation är dock samtidigt en mycket osäker och långsam process och alla problem är heller inte kommunikationsproblem. Att kommunikation ensamt klarar av att få människor att åka mindre bil är aningen optimistiskt då andra faktorer som bland annat de yttre materiella faktorerna har en avgörande roll för om en beteendeförändring blir till eller inte. En idé kan därför vara att komplettera kommunikation med de mer traditionella styrmedlen för en så effektiv attityd- och beteende förändring som möjligt. Det gäller dock att börja i rätt riktning och lägga tyngdpunkten vid rätt styrmedel.

Since the twentieth century, the earth has been getting warmer due to human activities that releases greenhouse gas. One of these activities is human transportation. In Sweden, the transport sector (especially road traffic) is responsible for one-third of the country’s emission. To prevent further negative effects of global warming, there is a need for change in the everyday mobility where people must choose climate-friendly ways to transport themselves. This includes less driving with private vehicles and more walking, cycling and using public means of transportation. To achieve this behavioral change in everyday travel, societies need to incorporate strategies in their planning that leads people in the right direction. In the chapter on earlier research, some of these strategies are presented. This study examines what strategies Kalmar municipality are using to reach a behavioral change in how people do their everyday traveling. Information about these strategies were derived from an interview with two people working at the municipality. Other interviews with three residents gave information about their attitudes towards means of transport and climate change. The conclusion of this essay present proposals of strategies by comparing the municipality’s strategies with the views of the residents. The strategies are: introducing more cycle stands, more marketing of the public carpool, better lightning by the strolling paths, lower prices for public transportation, less change of trains and delays, better luggage space at trains and more comfortable seats. Other strategies are minimising technical problems with the buses and creating better bus connections. Another proposal is consciousness campaigns. A strategy that turned out to be particularly important is the implementation of travel plans for schools and workplaces, which according to earlier research is the most effective strategy in changing travel behaviour in everyday life.

Sammanfattning Bakgrund                                                                                                                                                                                                                               Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en metod för sjukvården att främja ökad fysisk aktivitetsnivå hos patienter. Trots att behandlingsmetoden har vetenskapligt stöd är den fortfarande underutnyttjad. En implementeringsmodell har tagits fram i syfte att underlätta implementeringen.                                                                                                                                                                              Syfte                                                                                                                                                                                                                                                             Syftet med denna studie var att beskriva processen för genomförandet av en implementeringsintervention. Metod                                                                                                                                                                                                                                     Moores modell för processutvärdering användes för att beskriva genomförandet av en implementeringsintervention riktad till sjukvårdspersonal och arbetsledning vid tre hälso-/vårdcentraler i två olika landsting i mellersta Sverige. Datainsamling har skett genom kvalitativ deltagande observation samt genom statistik från journalsystemen. Materialet analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys respektive deskriptiv statistik. Resultat                                                                                                                                                                                                           Trots varierande kontext kunde interventionen genomföras på alla enheterna och de planerade implementeringsinsatserna levererades i stort sett som planerats. Arbetsplatsernas beredskap till förändring påverkades positivt, liksom utfallet gällande antalet skriftliga ordinationer. Viktiga förändringsmekanismer identifierades: externt stöd att genomföra utvecklingsarbetet, engagerad tydlig arbetsledning, utbildning till alla medarbetare samt fysioterapeut med ledande roll. Slutsats                                                                                                                                                                                                                                  Studien visar att interventionsmodellen är genomförbar i primärvårdsmiljö och de valda implementeringsstrategierna bedöms verksamma för att underlätta implementeringen av FaR. Genomförandet har gett viktiga lärdomar om förändringsmekanismerna och hur interventionen ytterligare kan utvecklas, vilka kan vara värdefulla vid planering av en randomiserad kontrollerad interventionsstudie.

Syftet med denna studie var att bidra med mer kunskap kring medarbetares syn på erbjudanden till fysisk aktivitet som ett hälsopromotivt arbete, samt hur de förhåller sig till friskvårdsbidraget. Detta har gjorts genom semi-strukturerade intervjuer med tio medarbetare på ett produktionsföretag i södra Sverige. Genom en allmän kvalitativ analysmetod kunde sex teman identifieras: Muntlig kommunikation är centralt, läridentitet och self-efficacy har betydelse, tidsbrist och skiftarbete kan hindra, privatekonomin kan hindra, socialt stöd är centralt, samt motivation från ledningen är centralt. Slutsatsen är att deltagande och nyttjande behöver förstås utifrån en rad olika faktorer där det sociala stödjandet från omgivningen, från såväl ledningen som medarbetare, är särskilt viktigt. Det fordras även ett strategiarbete där aktiv uppmuntran, muntlig kommunikation samt gemensamma hälsomål ges utrymme att integreras och prioriteras i samtliga delar av organisationen.

Our climate is undoubtedly changing, and the climate issue has generated a lot more attention in both media and politics. This is a complex question that affects all sides of society and requires that everybody takes well-informed decisions. SMHI, The Swedish national weather and climate service, has an important role to play, since they can contribute with their weather and climate expertise, to increase the citizens’ knowledge in this area. This work examines how different interaction design solutions with nudging can influence the user’s behavior in its desire to investigate weather and climate processes. Our tests show that when users want to know if today’s weather is usual or not, e.g. the amount of precipitation, he or she is motivated to read more about how climate and weather work. Then the user is guided to a page where they can explore more about the climate and weather. / Vårt klimat förändras onekligen och klimatfrågan har fått ett allt större fokus inom både media och politik. Det är en komplex samhällsfråga som kräver att alla tar väl informerade beslut. SMHI har en viktig roll att spela genom att bidra med sin expertis inomväder och klimat för att öka medborgarnas kunskap inom detta område. I detta arbete undersöks hur nudging kan användas i interaktionsdesign för att påverkadet vardagliga beteendet hos webbplatsbesökarna så att de inspireras till att vilja undersöka väder och klimatprocesserna ytterligare. Nudging definieras initialt som åtgärder som omärkligt påverkar individen till beteendeförändring. Två snarlika designlösningar utvecklas för hur webbplatsbesökarna som besöker SMHI:s 10-dygnsprognos ska uppmuntras till att vilja utforska väder och klimat. Designlösningarna utgår från intresset som funnits i intervjuer och enkät, till att vilja förstå hur realtidsvädret förhåller sig till vad som är ”normalt” eller extremt (historisk väderdata). Utifrån användartesterna som genomförs, framgår det att det finns en positiv attityd och beteendeintention till att vilja utforska väder när testpersonerna använder sig av designlösningarna.

Abstract Elin Modin, Working with health preventive behavior change – experiences from shift workers. Master thesis in Occupational health science, 30 credits, University of Gävle. Background: Shift work can involve an irregularity in the daily rhythm. Earlier studies has shown impact on sleep, social life and cardiovascular diseases. Few studies has been focusing on employees in shift work and more research is needed to provide these employees with the conditions for a healthy working life. Aim: To explore how the employees in shift work experienced working with a health preventive behavioural change intervention.  Method: Nine employees working in an administrative authority in Sweden was interviewed using semi structured interviews. Data analysis followed the steps of content analysis.  Result: The intervention has given the participants a regularity that is perceived to have a positive impact on the change in behavior. Colleagues' support and feedback have been an important part of the work. There is a need to maintain the integrity and autonomy of the participants. Conclusion: Regularity, support and feedback from colleagues has been experienced as positive for the behavior change. The need for autonomy and integrity has been shown important.   Keywords: shift work, behavioural change, support, semi-structured interviews

För att uppnå hållbar konsumtion krävs förändrade konsumtionsbeteenden. Beteendeförändringar i form av långsiktigt lärande är en tids- och energikrävande process som kräver medvetenhet, reflektion och repetition av önskvärda beteenden. Företag har möjlighet att uppmuntra beteendeförändringar genom nudging, grön marknadsföring och varumärkesbyggande som strategier för att kommunicera hållbar konsumtion. Studien undersöker hur de olika strategierna används för att påverka kunder till långsiktigt lärande relaterat till hållbara konsumtionsbeteenden. Kvalitativ studie genomfördes via intervjuer med respondenter insatta i kommunikation och hållbarhet samt observation av IKEA:s faktiska kommunikation och implementering av strategierna. Resultatet visar att IKEA främst använder en varumärkesbyggande strategi i kommunikationen för att skapa förtroende att IKEA är det hållbara konsumtionsvalet. Analysen indikerar samtidigt att en kombination av olika strategier skapar mest förutsättning för att uppnå beteendeförändring hos kunder. Slutligen är det kundens ansvar att genomföra processen för långsiktigt lärande men IKEA:s strategier har möjlighet att uppmuntra och förenkla processen.

Syfte: Att studera hur tidigare kariesaktiva patienter har ändrat sina vanor med resultatet minskad kariesaktivitet. Frågeställningen var: ”Hur lyckas tidigare kariesaktiva patienter ändra sina vanor?”. Material och metod: Studien genomfördes på Tandvårdshögskolan i Malmö med ett slutgiltigt urval som bestod av sex informanter varav fyra var patienter på Tandvårdshögskolan och två på Folktandvården i Malmö. Inklusionskriterierna var tidigare kariesaktiva med nu avstannad kariessjukdom, fyllda 18 år och som talade flytande svenska. För datainsamlingen genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med efterföljande dataanalys med kvalitativ innehållsanalys.     Resultat: Den ena kategorin som identifierades var: Den varierande drivkraften som omfattade subkategorierna den positiva drivkraften och den negativa drivkraften. Den andra kategorin var: Det externa stödets vara eller icke vara omfattande externt positivt inflytande och en önskan om externt stöd (under sårbara tider).  Slutsats: Informanterna lyckades med en beteendeförändring som initierades av stöd, i form av information, eller drivkrafter, i form av funktion, estetik eller rädsla. När informanterna kände sig lyssnade på, involverade, motiverade och handlingskraftiga kunde de förstå hur de skulle kunna förändras från att vara kariesaktiva till kariesinaktiva. / Aim: To study how previously caries-active patients have changed their habits with the result reduced caries activity. The research question was, "How does previous caries-active patients manage to change their habits?" Material and method: The study was conducted at The Faculty of Odontology at Malmö University with a final sample of six informants, of whom four were patients at the faculty and two at the Public Dental Health Service in Malmö. The inclusion criteria were previously caries-active with now arrested caries disease, 18 years and above and fluent in Swedish. For data collection, qualitative semi-structured interviews were conducted with subsequent data analysis using qualitative content analysis. Results: One category that was identified was: The varied driving force which included the subcategories the positive driving force and the negative driving force. The second category was: The presence or absence of external support including external positive influence and a desire for external support (during vulnerable times). Conclusion: The study showed that the informants managed a behavioral change which was initiated by support, in the form of information, or by driving force, in the form of function, aesthetics or fear. When the informants felt listened to, involved, motivated and driven, they could understand how they could change from being caries-active to caries-inactive.

Många sociala medier-plattformar är programmerade för att fånga dig som användare, genom algoritmer som baserar innehållet som visas för dig på dina intressen. Med detta tillkommer risker att digitalt beroende kan utvecklas, vilket kan påverka personer negativt fysiskt, psykiskt och/eller socialt. Hur applikationer kan utvecklas för att motverka denna problematik är emellertid ett område det saknas vetenskaplig praxis kring. Denna studie undersöker vilka designprinciper som bör avspeglas i en applikation som syftar till att motverka digitalt beroende hos ungdomar, en användargrupp som enligt studien mår allt sämre genom ökad mobilanvändning. Mer specifikt fokuserar studien på att klargöra vilken funktionalitet som krävs för att stödja användare som önskar uppnå beteendeförändringar samt hur användare kan utveckla en större medvetenhet kopplat till sin mobilanvändning.  Genom tillämpning av metodvalet Design Science Research har den huvudsakliga datainsamlingen bestått av två iterationer. Den första handlade om att bättre förstå nuläget kring potentiella användarbehov och krav samt lämpliga funktionalitetsval i en applikation för minskat digitalt beroende. Iterationen bestod av en litteraturöversikt, en enkätundersökning samt benchmarking av befintliga applikationer inom området. Den andra iterationen bestod av användartester och semistrukturerade intervjuer där respondenter från den tilltänkta användargruppen gav insikter i hur prototypen kunde vidareutvecklas för att bättre möta deras behov samt krav.  Resultatet av studien består av en prototyp som utvecklats baserat på användarbehov och krav samt tidigare forskning inom området. Även teorier om hur en applikation ska designas utifrån designprinciper samt design för beteendeförändring har beaktats vid prototyputvecklingen. Analys av resultatet har bidragit med en större förståelse för vilka designprinciper som applikationsutvecklare och UX-designers kan beakta vid utveckling av applikationer som syftar till att motverka digitalt beroende. Utvecklare bör tillåta användare att reflektera över sina handlingar för att öka medvetenheten kring dess beteenden, tillhandahålla användare information om åtgärder som kan tilltas för förändrat beteende, samt ha inslag av motivationshöjande feedback över användarens framsteg i sin beteendeförändring. Även förklarbar information om varför specifik funktionalitet kan hjälpa användare till önskade beteendeförändringar är viktigt att inkludera i en applikation som syftar till att motverka digitalt beroende.