Arbetslivet har en avgörande roll för folkhälsan, då det är på arbetsplatsen många människor tillbringar den övervägande delen av sitt liv. I Sandvikens kommun har ett projekt genomförts för de anställda, där syftet var att öka frisknärvaron och att förbättra miljön genom att minska utsläppen. Deltagarna i projektet förband sig till att cykla eller gå till och från arbetet tre gånger i veckan under en sexmånadersperiod. Syftet i denna studie var att undersöka vilka faktorer som hade påverkat deltagarnas upplevelser av motivation och detta gjordes genom en processutvärdering. Urvalet var alla deltagare i projektet och utvärderingen gjordes genom en enkätundersökning. Frågorna i enkäten handlade om bland annat motivation och hinder/problem som deltagarna upplevt i projektet. Resultatet visade att det som hade varit mest motiverande för informanterna var att bibehålla och förbättra hälsan, miljö samt hälsoprofilbedömningen som gjordes inom projektet. Det som informanterna upplevde som problem/hinder var tidsbrist, mörk och farlig väg till och från arbetet samt att bilen behövdes under dagen. Slutsatser av denna studie blev att de flesta som anmälde sig till projektet redan var fysiskt aktiva, att informanterna kunde se sig själva som ett stöd för motivationen samt att tidsbrist var ett stort hinder endast i åldersgruppen 31 – 40 år.   Nyckelord: motivation, beteendeförändring, hälsofrämjande på arbetet, fysisk aktivitet, processutvärdering.Keywords: motivation, behavior change, workplace health promotion, physical activity, process evaluation.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien var att ta reda på hur privata kostrådgivare upplevde sin roll i arbetet med att förändra kostvanor hos klienter med typ-2 diabetes. Vidare syftade studien till att ta reda på hur privata kostrådgivare motiverade dessa klienter till beteendeförändringar. - Hur uppfattar privata kostrådgivare sin betydelse i arbetet med beteendeförändringar hos klienter med typ-2 diabetes? - Hur motiverar privata kostrådgivare sina klienter med typ-2 diabetes till beteendeförändringar? Metod Kvalitativ forskning samt semistrukturerade intervjuer valdes för den här studien. Informanterna var fyra kostrådgivare som arbetade inom privata sektorn i Stockholm. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades både deduktivt och induktivt genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att kostrådgivarna uppfattade sig som mycket betydelsefulla för sina klienters livsstilsförändring. De motiverade sina klienter genom att framför allt förmedla kunskap men också med att ge stöd. Slutsats Studien visade att kostrådgivare är betydelsefulla för att typ-2 diabetiker ska lyckas med en livsstilsförändring. Resultaten uppmärksammar delar i rådgivning som är viktiga för beteendeförändring. Dessa är i linjer med empowerment-modellen vilken valts som teoretiskt ramverk för studien. Intressant vore att studera närmare hur kostrådgivarens nivå av kompetens har betydelse för deras klienters framgång. / Aim The purpose of this study was to find out how private nutrition counselor perceived their role in changing the eating habits of clients with type-2 diabetes. Furthermore, the study aimed to find out how private nutrition counselor motivated these clients to behavioral changes. - How does private nutrition counselor perceive their role in the work of behavioral changes of clients with type-2 diabetes? - How does private nutrition counselor motivate their clients with type-2 diabetes to changes in behavior? Method Qualitative research and semi-structured interviews were chosen for this study. The informants were four nutrition counsellors who worked in the private sector in Stockholm. The recorded interviews were transcribed and analyzed both deductively and inductively by content analysis. Results The results showed that dietary counselors see themselves as very significant to their clients' lifestyle change. They motivated their clients by primarily impart knowledge but also with support. Conclusions The study demonstrated that the nutritionist is important for type-2 diabetics to be able to succeed with a change of lifestyle. The results describe elements of counseling that are important for behavior change. These are in the line with the empowerment model which was selected as the theoretical framework of the study. It would be interesting to study further how nutrition counselor’s level of competence is important for their clients' success.

Provanställning är något som just nu diskuteras i media, dess ökning och eventuella förändring. Men varför använder ett företag sig av provanställda, hur påverkar den nyanställda som har denna anställningsform och vad kan uppstå för problem? Vi vill med denna uppsats försöka förklara hur våra respondenter ser på provanställ-ningar, och andra anställningsformer, samt undersöka om det blir någon förändring hos de individer som får en tillsvidareanställning efter att de ha haft en provanställning. Uppsatsen empiri baseras på tolv öppna tematiska intervjuer med fyra chefer, fyra anställda som nyligen gått från en provanställning till en tillsvidareanställning samt fyra personer som just nu är provanställda. Teori och empiri kring de förändringar som skett på den svenska arbetsmarknaden de senaste 20-30 åren redovisas. kontraktsteori, teori om rational choice samt Goffmans teorier har även använts. Resultatet tyder på att nyanställda alltid måste testas innan organisationer ger de en tillsvidareanställning. Det man tittar efter är bland annat hur de fungera med övriga i organisationen och om det klarar av sina uppgifter. Detta sker i regel genom prov-anställning, men företag använder sig även av visstidsanställningar. Studien visar slut-ligen att individer beter sig olika på grund av anställningsform och att detta kan göra att provanställningen som anställningsform delvis urholkas.

No description available.

Society and the workplace are two factors that are important for the individual's health status. It is important that the individuals has the right skills to take care of their health. For organizations, it is important to strive for the welfare of their employees. This has proven to have a positive impact on work performance, reduced absenteeism and reduced costs for rehabilitation. In 2007, the local authorities in Umeå implemented a wellness offering for all employees working in the municipality administration. They later saw a need to assist employees who needed help getting started with new exercise habits. This study aims to examine how the participants in the "Get Started Programme", succeeded in creating lasting exercise habits , 3-4 years after completing the program. Research questions are: How have the participants increased their knowledge practically and theoretically after the programme has finished? How have the participants succeeded in creating the content of the programme in their daily lives? How do the participants assess their health compared to before they participated in the programme? Are there any beneficial factors highlighted by the participants as during the program? The study was conducted on the basis of semi-structured interviews with eight voluntary participants who previously participated in the Get Started Programme. The results show that six of the eight participants succeeded to get started with the goals for behavioral change, and still maintain a sufficient physical activity level today. Participants who do not consider themselves to have succeeded in reaching the goals they set up in the beginning of the program, point out that they have the tools needed to go on and continue the behavioral change they strive for.

Samtidigt som konsekvenserna av förändringar i klimatet blivit alltmer uppenbara för varje år som gått är det tydligt att en stor del av miljö- och klimatproblematiken grundas i ohållbara beteenden hos en minoritet av världens befolkning. Ett viktigt steg mot en hållbar utveckling är därför att förändra dessa beteenden och göra dem mer hållbara. Nudging, en teori om människors beslutsfattande och beteendeförändring, syftar till att arrangera en valsituation på ett sätt som gör det enkelt att fatta önskvärda beslut. Denna uppsats undersöker nudgings potential att uppmuntra till mer miljövänligt och resurssnålt beteende genom att studera huruvida skyltar kan påverka människor att använda mindre pappershanddukar vid toalettbesök. Resultaten från undersökningen visar att en skylt kan skapa en statistiskt signifikant minskning i pappershandduksanvändning.

Den genomsnittliga privata konsumtionen i Sverige är långt ifrån miljömässigt hållbar. Studien belyser projektledares strategier i beteendeförändrande projekt med inriktning på miljömässigt hållbar konsumtion. Det handlar inte bara om att påverka vad vi konsumerar, utan även om att säkerställa hållbara konsumtionsnivåer och förändra beteenden. I genomförda semistrukturerade intervjuer berättar projektledare om vikten av flexibilitet och nytänkande för att hitta innovativa lösningar som kan få människor att förändra konsumtionsmönster, resvanor och attityder. I projekt med hög teknisk komplexitet förespråkas kontinuerlig uppföljning och utvärdering för att utröna vilka insatser som är bäst lämpade för att nå projektmålen. Effekterna och målen av beteendeförändrande projekt är ibland svåra att mäta och den förespråkade flexibiliteten riskerar att inskränkas om tidsram och budget är för snäv. Beteendeförändrande projekt bör vara lustfyllda och inkludera målgruppens viljor och åsikter för att förmedla känsla av självbestämmande. Att fortsätta att påminna om ett önskat beteende och designa situationer som gör det lätt för omgivningen att agerar ökar chansen att hållbara beteenden fortgår. Att visa upp goda exempel på beteenden som gynnar miljö bidrar till att beteendena så sakteliga blir norm och sprids i samhället. Det mest effektiva är dock att reglera konsumtionsmönster och resvanor med strängare lagar.

Syftet med denna rapport är att undersöka om det med hjälp av olika designelement i ett användargränssnitt går att aktivera en specifik värderingsgrupp för att motivera miljövänligt beteende. Den värderingsgrupp som studeras är universalism som innefattar värderingar kopplade till förståelse, uppskattning, tolerans och beskyddande för alla människors och naturens välfärd. Tidigare forskning har hittat en relation mellan mänskliga värderingar och miljövänligt beteende och menar att detta kan användas för att skapa mer långsiktiga beteendeförändringar gällande miljövanor. I denna studie tittar vi vidare på detta genom att undersöka om vi genom design kan aktivera en av grupperna med dessa värderingar, universalism, som skapar dessa långsiktiga beteendeförändringar av miljövanor. I denna rapport presenteras en studie som har utförts med elva deltagare, alla studenter på Medieteknikprogrammet på KTH. Studien bestod av en undersökning samt korta intervjuer. Resultatet från undersökningen gav inget underlag för huruvida det går att aktivera universalistiska värderingar genom design men gav däremot en indikation på att visuella bilder som väcker tankar om en individs omgivning i flera fall kan få individen att vilja ta beslut grundade på universalistiska värderingar. / The purpose of this report is to examine if it is possible through the aid of different design elements in a graphic user interface to activate a specific group of values to motivate a more environmentally friendly behavior. The value group studied in this report is universalism which includes values regarding understanding, appreciation, tolerence and protection for the welfare of all people and for nature.  Earlier research has found a relationship between human values and environmentally friendly behavior that indicates that some values close to and including universalism could be used to create a more long term behavior change concerning environmental habits. In this study we look further into this by examining if we can activate the values that create these long term behavior changes of environmentally friendly behavior. This report presents a study that has been performed on eleven participants, all students at the Media technology program at KTH. The study consisted of a survey and a short interview. The result of this study gave no foundation to decide whether it is possible to activate universalistic values through design or not, but it gave an indication from several cases that visual imagery that evokes thoughts about our surroundings could make an individual care to make a decision based on universalistic values.

Dagens föränderliga samhälle riktar stort fokus mot att utveckla strategier för att bemöta de omfattande klimatförändringarna. Nudging är ett relativt nytt koncept som syftar till att främja önskvärda beteenden med hjälp av enkla medel. På senare år har nudging fått allt större uppmärksamhet inom hållbarhetsarbetet och har tillämpats i ett flertal olika planeringssammanhang för att bidra till den hållbara omställningen. Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur nudging i ett planeringssammanhang utgjort en egen inramning av hållbarhetsarbetet och formulering av hållbarhetsstrategier. Genom att granska hur implementeringen av nudging har sett ut i ett planeringssammanhang ämnar studien att undersöka vilken funktion nudging-verktyget fyller i den stora utmaningen till att bli mer hållbart. Detta har genomförts genom att granska Linköpings kommuns projekt “Hållbara kvarteren i Lambohov” utifrån hur de presenterar hållbarhetsutmaningar och vilka beteenden kommunen belyser som centrala för att främja en hållbar utveckling. Resultatet visar på att nudging som hållbarhetsstrategi kan bidra till hållbar planering, men att det krävs vidare arbete med att utforska konceptet för att utfallet i praktiken ska leda till förändring.