I detta examensarbete undersöks hur en svensk kommun kan arbeta med klimatväxling för att minska dess ekologiska fotavtryck och negativa effekt på miljön. Miljöfrågor är något som varje kommun brottas med dagligen för att föra arbetet kring hållbar utveckling framåt. Två forskningsfrågor formulerades som skulle ta reda på vilka faktorer som anställda i en svensk kommun upplever ökar miljömedvetenheten och användningen av elcykeln som arbetsfordon.  Tre olika hemtjänstenheter i Borås kommun har undersökts utifrån en kvalitativ ansats ihop med en litteraturstudie. Genom att fokusera på en infrastruktur som främjar elcykelanvändandet, erbjuda utbildningar kring elcykelanvändandet samt arbeta med kampanjer som ökar tillgängligheten på elcyklar kan kommuner skapa en kulturförändring vid val av fordon. Miljöutbildningar, miljöledningssystem och elcyklar ses som fungerande sätt att klimatväxla på, med olika preferenser från person till person beroende på tidigare kunskap och erfarenheter. De tre klimatväxlingsåtgärderna upplevs på olika sätt bidra till att personer agerar på ett mer hållbart sätt. Exempelvis genom bättre resurshantering, eco-driving och via byte av fordon släpps mindre CO2 ut per resa. / This thesis examines how a Swedish municipality can work with climate change to reduce its ecological footprint and negative effects on the environment. Environmental issues are something that every municipality encounters daily to forward the work on sustainable development. Two research questions were formulated that would determine the factors that employees in a Swedish municipality experience increases environmental awareness and usage of electrical bikes as work vehicles. Three different home care service units in Borås municipality has been examined based on a qualitative approach together with a literature study. By focusing on an infrastructure that encourage e-bike usage, provide education on ebikes and creating campaigns that increases the availability of e-bikes, municipalities can create a cultural change in the selection of vehicles. Environmental education, environmental management systems and e-bikes are working ways of climate compensation, with different preferences from person to person, depending on previous knowledge and experience. The three types of climate compensation alternatives are perceived as different ways to help people act more sustainable. For example, through better resource management, education in eco-driving and lesser CO2-emissions per trip by changing vehicle.

Bakgrund: Personer med funktionsnedsättning är mindre fysiskt aktiva, upplever sämre livsvillkor och mindre delaktighet än övriga befolkningen. Fysisk aktivitet på recept (FaR) uppvisar evidens och utvecklingspotential för att öka fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsättningar. Enligt Socialstyrelsen behöver antalet förskrivna FaR öka för särskilda utsatta grupper. Således behövs mer kunskap om fysioterapeuters erfarenheter av att förskriva av FaR till personer med funktionsnedsättningar och därigenom stödja beteendeförändring. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters erfarenheter av att förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR) till personer med funktionsnedsättning med fokus på hur de stödjer beteendeförändring av fysisk aktivitetsnivå. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie och deskriptiv design, där induktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av materialet. Resultat: Analysen gav tolv underkategorier fördelade på fyra kategorier: Att beakta skäl till förskrivning och beteendeförändring, Att skapa förståelse för förskrivningen hos brukare och nätverk, Att hitta fungerande aktivitet samt Att stödja en beteendeförändring. Genom dessa beskrev fysioterapeuterna sina erfarenheter. Slutsats: Fysioterapeuternas erfarenheter av att förskriva FaR till personer med funktionsnedsättning och därigenom stödja beteendeförändring av fysisk aktivitetsnivå, beskrev en utmanande och komplex uppgift. Omgivningsrelaterade faktorer som ekonomi och aktivitetsutbud kan ibland hindra förskrivning och beteendeförändring hos brukare, trots att fysioterapeuterna skapat förutsättningar. Detta kan försvåra uppgiften att stödja en marginaliserad grupp till ökad fysisk aktivitet. / Background: Individuals with disabilities are less physically active, report lower  life conditions and a lower participation then the rest of the population. Physical activity on prescription (PAP) show a high degree of evidence and potential for development to improve the physical activity among people with disabilities. The amount of PAP within vulnerable groups needs to increase according to the National guidelines from the National board of Health & Welfare. Therefore more knowledge are needed about physiotherapist’s experiences of prescribing PAP to support behavior change for individuals with disabilities. Aim: The aim was to explore physiotherapist’s experiences of prescribing physical activity on prescription (PAP) for individuals with disabilities with the focus on behavior change towards increased physical activity. Method: A qualitative, semi structured interview study with descriptive design. An inductive, qualitative content analysis were used when analyzing the material. Result: The analysis resulted in twelve subcategories divided into four main categories: Reasons considered when prescribing and for behavior change, To create understanding among patients and their community about the prescription, To find a suitable activity and last To support behavior change. The physiotherapist’s within the study used these categories to depict their experiences. Conclusion: The physiotherapist’s experiences when prescribing physical activity on prescription for individuals with disabilities and to support their behavior change towards increased physical activity depicted a challenging and complex task. Environment-related factors such as economy and the availability of activities could hinder the prescription and patient’s behavior change despite preconditions created by the physiotherapist’s. This could hinder the task of supporting a marginalized group towards improvements in physical activity.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter att förstå och tolka hälsoinformation, och har därmed en ökad risk för att drabbas av livsstilsrelaterade sjukdomar. Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning upplevde att delta i en hälsoutbildning om fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor, samt vilka erfarenheter de fått av utbildningen. Studien baserades på ett pilotprojekt, Hälsan spelar roll. En kvalitativ studiedesign användes och data insamlades vid nio semistrukturerade intervjuer, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visade att studiedeltagarna var nöjda med utbildningen Hälsan spelar roll och de hade utökat sina kunskaper inom hälsa, kost och träning. De upplevde att de hade blivit mer fysiskt aktiva än tidigare och att de förbättrat sina matvanor efter kursen. Studiedeltagarna upplevde att de hade blivit gladare och såg mer positivt på livet. Det upplevdes även stärkande att delta i grupp, vilket motiverade dem till att göra en förändring, och samtidig kunde kursledarna tillgodose deras individuella stödbehov. Att bibehålla nya vanor upplevdes ibland svårt när hälsosamma vanor inte alltid uppmärksammades hemma. Studiedeltagarna verkar uppleva att hälsoutbildningen Hälsan spelar roll kan förbättra deras levnadsvanor. Dock kan det ibland vara svårt för målgruppen att fortsätta med nya vanor efter avslutad utbildning, om stöd saknas. / People with intellectual disabilities can have difficulty to understand and interpret health information, thus having an increased risk of lifestyle related diseases. The aim of this study was to describe how people with intellectual disabilities experienced the participation in a health education program regarding physical activity and nutrition. The study is based on a pilot project, Hälsan spelar roll. A qualitative study design model was used, and data was collected through semi-structured interviews with nine participants and were analysed with content analysis. The study shows that the participants were satisfied with the program, and had increased their knowledge in health, nutrition, and exercise. During the program, they experienced an increase in physical activity levels and improved their nutritional habits. The participants exhibited a more positive outlook on life. They found it uplifting and motivating to participate in a group program, which encouraged them to change, while concurrently allowing the course leader to address their individual needs. Maintaining new habits, could prove challenging for the participants, if their healthy habits are not supported at home. The participants of the program also seemed to experience improvements in their daily habits through their participation in the health program. However, if support is lacking, the target group can have difficulties maintaining their new habits upon program completion.

<p>Uppsatsen presenterar två studier som med den socialpsykologiska modellen ’teorin om planerat beteende’ (Ajzen, 1991) undersöker hur väl en webbaserad måltidsplaneringstjänst lyckas med att få dess användare att regelbundet äta varierat.</p><p>Tjänsten bestod huvudsakligen av en sökbar receptdatabas på 250 recept, en kalender för att planera in recepten i, och en inköpslista som genererades automatiskt utifrån recepten i kalendern. Tjänsten byggdes under tiden som uppsatsen skrevs, och författaren deltog som interaktionsdesigner i detta projekt.</p><p>I  uppsatsen presenteras  två sekventiella studier för att mäta användarnas intention till beteendet. I vardera studie presenteras först webbtjänsten och den funktionalitet den hade vid tiden för testet. Detta följs av en hypotes om tjänstens påverkan över användarnas vilja att äta varierat. I vardera studie genomfördes sedan ett användartest av tjänsten, där 13 respektive 15 personer fick använda webbsidan och svara på enkätfrågor. Enkäterna mätte attityd, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll och intention till beteendet att regelbundet äta varierat, och en mätning gjordes före och en efter användartestet av tjänsten.</p><p>Testen visade på signifikanta ökningar för användarna givet att de skulle använda tjänsten; för upplevd beteendekontroll i den första studien; för subjektiv norm i den andra studien, och för intention i båda studierna.</p><p>Uppsatsen presenterar också interaktionsdesignsbeslut tagna för att anpassa tjänsten efter resultaten av mätningarna av användarnas intention. Avslutningsvis lyfter författaren fram forskningsfrågor för framtida studier i ämnet att förjupa sig i.</p> / <p>This report used the Theory of Planned Behavior (Ajzen, 1991); a model from social psychology, to determine how well an online meal planning service succeeds in making its users regularly eat varied.</p><p>The service consisted mainly of a searchable recipe database of 250 recipes, a calendar to schedule the recipes, and a shopping list that was generated automatically from the recipes in the calendar. The service was being constructed during the time that this report was written, and the author participated as an interaction designer in this project.</p><p>The report consists of two sequential studies to measure the users’ intention to the behavior of interest. In each study are first presented the meal planning service and its current functionality by the time of the testing; followed by a hypothesis about the effect it should have on the user's intent to regularly eat varied. In each study were then held a user testing of the product, where 13 and 15 people, respectively, were using the website and answering survey questions. The questionnaires were measuring attitude, subjective norm, perceived behavioral control and intention to the behavior to regularly eat varied, and these measurements were made once before and once after the user test of the product.</p><p>The tests showed significant increases for the users given that they would use the service; for perceived behavioral control in the first study; for subjective norm in the second study, and for intention in of both studies.</p><p>The report also presents interaction design decisions made to adapt the service due to the results of the measurements of the users' intention. Finally, the author presents his proposals for future research work in this domain.</p>

<p>Nollvisionens mål är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken. Varje år dör ungefär sex personer och många flera skadas i samband med idrottsresor. Att arbeta förebyggande med trafiksäkerhet hos idrottsföreningar kan vara ett sätt att bidra till en ökad trafiksäkerhet i Sverige. Syftet i denna studie var att undersöka vad idrottsföreningar uttryckte kring förebyggande trafiksäkerhetsarbete. Vilka uppfattningar som framfördes gällande trafiksäkerhetspolicy och vilka förutsättningar som fanns, samt vad som kunde förstärka trafiksäkerhetsarbetet. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer hos nio olika idrottsföreningar i en kommun i Skåne. I analysen plockades de viktigaste meningsbärande enheterna ut. Dessa grupperades och fick sedan utgöra grunden för de olika kategorier som skapades. Resultatet visade på att intresset för förebyggande trafiksäkerhetsarbete generellt var lågt och att en trafiksäkerhetspolicy inte upplevdes som motiverad hos idrottsföreningarna. Det var svårt att engagera föräldrar och andra frivilliga, då arbete med frågor som inte rörde själva idrottandet inte var något som intresserade dessa. Diskussionen tar upp att brist på tid och vilja i samhället har minskat resurserna för idrottsrörelsen. Även att trafiksäkerhet inte sågs som en angelägen fråga att arbeta med. Detta på grund av att det inte fanns ett konkret problem att koppla till den arbetsinsats som krävdes. Studiens slutsatser förmedlar att intresset för denna typ av frågor inom idrottsföreningar var lågt och att ideellt arbete spelade en avgörande roll för föreningars prioriteringar. Vidare att det krävdes någon utanför föreningen för att skapa uppmärksamhet kring ämnet och att denna någon mycket väl skulle kunna vara en folkhälsopedagog.</p> / <p>The goal of Vision Zero is that no one is going to be killed or seriously injured in traffic. About six people dies each year and many more is getting hurt in sports- related travels. Working with the prevention of road safety in sports can be one way to contribute to increased road safety in Sweden. The aim of this study was to examine what sports thought about preventive road safety work. What were their beliefs concerning road safety policy and the conditions that existed. Further what could enhance road safety. This study was conducted with a qualitative method using semi-structured interviews in nine different sports in a municipality in southern Sweden. Within the analysis we picked out the most important meaning-bearing units. These were placed into groups and then composed for the different categories we created. Results showed that interest in the prevention of road safety work in general was low and that a road safety policy was not perceived as motivated by sports. It was difficult to involve parents and other volunteers, when work on issues not related to the sport itself was not something that interested them. The discussion addresses that lack of time and will in the community have reduced resources for the sport. Also that road safety was not seen as an important issue to work with. All this because there was not a practical problem in connecting to the effort necessary. The conclusion of this study conveyes that interest in these types of issues in sports was low and volunteers played a crucial role in the union's priorities. Furthermore, the need for someone outside the club to create attention around the topic. This person could perfectly well be a pedagogue of public health.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Att kartlägga patientgruppen som förskrevs Fysisk aktivitet på Recept, FaR® och hänvisades till friskvårdslots i Uppsala läns landsting under perioden 090701-091231 samt att undersöka eventuell skillnad i fördelningen av kön beträffande förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet vid första kontakt med friskvårdslots. Vidare var syftet att se om de patienter som avslutade kontakten med friskvårdslots visade ökad förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet. <strong>Metod: </strong>Patientdata tillhörande patientgruppen (<em>n = </em>193) sammanställdes och kartlades efter insamling av friskvårdslotsar i Uppsala läns landsting. Patienternas förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet bedömdes av friskvårdslotsen, enligt Stages of change-modellen, i samband med telefonkontakt. Förändringsbenägenheten för fysisk aktivitet vid första och avslutande telefonkontakt undersöktes hos de patienter (<em>n </em>= 39) som inom tidsramen för detta uppsatsarbete hann avsluta sin kontakt med friskvårdslotsen. <strong>Resultat: </strong>Majoriteten av patienterna i gruppen (<em>n = </em>193<em>) </em>var kvinnor (75,6 %). De flesta var hemmahörande i Uppsala kommun (75,6 %) och primärvården var den enhet som i störst utsträckning hänvisade patienter (63,7 %) till friskvårdslots via FaR®. Träning på gym var den träningsform som flest patienter (30,6 %) föredrog. Av patienterna vars förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet bedömdes (<em>n </em>= 167) befann sig störst andel i förberedelsestadiet (46,7 %) följt av begrundandestadiet (39,5 %) vid första kontakt med friskvårdslots. Det förelåg ingen statistiskt signifikant skillnad beträffande könsfördelningen i de olika stadierna vid första kontakten. De patienter (<em>n </em>= 39) som avslutades av friskvårdslotsen visade ökad förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet (<em>P </em>= 0,004). <strong>Konklusion: </strong>Patienter som hänvisades till friskvårdslots via FaR® var till största delen kvinnor och flest patienter förskrevs från primärvården. Förskrivning av FaR® med hänvisning till friskvårdlots ökade förändringsbenägenheten för fysisk aktivitet.</p>

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som samvarierar med utnyttjandet av friskvård på arbetsplatsen för att på så sätt få en djupare förståelse för vad som kännetecknar individer som är fysiskt aktiva eller inaktiva. Frågeställningarna var: Vilka är de främsta motivationsfaktorerna till att vara fysiskt aktiv? a) bland dem som utnyttjar friskvård, b) bland dem som inte utnyttjar friskvård men är fysiskt aktiva. Vilka är det vanligaste hindren till att inte utnyttja friskvård i form av fysisk aktivitet? Vilka olika beteendemässiga och sociala faktorer samvarierar med utnyttjandet av friskvård?</p><p><strong>Metod</strong></p><p>Undersökningen var en tvärsnittsstudie som genomfördes med hjälp av en web-enkät som mestadels bestod av strukturerade svarsalternativ. Urvalet bestod av 272 anställda inom administration och service. Bearbetningen av resultatet har gjorts i statistikprogrammet SPSS där signifikansnivån sattes till (p<0,05). Tolkningen av resultatet har gjorts med utgångspunkt från Social Cognitive Theory och<em> Self Determination Theory.</em><em></em></p><p><strong>Resultat</strong></p><p>De som utnyttjade friskvårdserbjudandena motiverades främst av att ”hålla sig i form och må bra” vilket enligt teorin är ett yttre motiv. De som inte utnyttjade friskvårdserbjudandena men var fysiskt aktiva motiverades främst av att de ”tycker det är kul” vilket tolkas som ett inre motiv. Det mest förekomna hindret för att inte vara fysiskt aktiv var ”jag hinner inte på grund av familjesituationen”. Resultatet visade en statistiskt signifikant samvariation mellan utnyttjande och ålder, kön, fysiskt aktiva vänner och måttet på självtillit/självförmåga.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Denna studie visar, liksom tidigare forskning antytt, att det finns ett samband mellan beteendemässiga och sociala faktorer och fysisk aktivitet. Personer som var fysiskt aktiva genom friskvård hade en högre självtillit/självförmåga än de som inte deltog, de uppgav också att de hade vänner som var fysiskt aktiva vilket antyder att det sociala stödet fungerar som en motiverande faktor men även utgör ett hinder när det saknas. Det är viktigt att sträva efter att individer styrs av inre motiv samt uppnår en hög självtillit/självförmåga som kan bidra till att man lättare klarar av de hinder som kan uppstå. Sett ur ett ledarskaps- och hälsopedagogs-perspektiv kan dessa kunskaper vara till hjälp i samband med friskvårdssatsningar på arbetsplatsen samt vid arbete med beteendeförändringar för fysisk aktivitet.</p> / <p><strong>Aim</strong><strong></strong></p><p>The purpose of this study was to investigate factors that covary with the use of wellness in the workplace in order to gain a deeper understanding of the characteristics of individuals who are physically active or inactive. Questions were: What are the main factors of motivation to be physically active? a) among users of the wellness benefit, b) among those who do not use the wellness benefit but are physically active. What are the most common barriers for not using health care in the form of physical activity? What are the various behavioural and social factors that correlated with the utilization of the wellness benefit? <strong></strong></p><p><strong>Method</strong></p><p>The study was a cross-sectional study conducted using a web survey that consisted mostly of structured answers. The sample consisted of 272 employees in administration and service positions. The results were processed using the statistical program SPSS where the significance level was set at (p <0.05). The interpretation of the results was based on Social Cognitive Theory and Self-Determination Theory. <strong></strong></p><p><strong>Results</strong></p><p>Those who used wellness benefits were primarily motivated by "keeping in shape and feel good" which in theory is an external motive. Those who did not utilize wellness benefits but were physically active were primarily motivated by the fact that they "think it's fun" which is interpreted as a single motif. The most common reason given for not being physically active was "I do not have time due to family situation". The results showed a statistically significant correlation between use and age, gender, physically active friends, and active friends, and the measure of self-efficacy.</p><p><strong>Conclusions </strong><strong></strong></p><p>This study indicated that there is a correlation between the behavioural and social factors and physical activity. People who were physically active through fitness had a higher self-efficacy than those who did not participate; they also reported that they had friends who were physically active, suggesting that social support acts not only as a motivating factor but also an obstacle when it is missing. It is important to seek that individuals are guided by an inner motivation and that they reach a high level of self-efficacy that can help them coop with the obstacles that may arise. From a leadership perspective these knowledge can be helpful in the context of wellness initiatives in the workplace and when working with behaviour change for physical activity.<strong></strong></p>

Nollvisionens mål är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken. Varje år dör ungefär sex personer och många flera skadas i samband med idrottsresor. Att arbeta förebyggande med trafiksäkerhet hos idrottsföreningar kan vara ett sätt att bidra till en ökad trafiksäkerhet i Sverige. Syftet i denna studie var att undersöka vad idrottsföreningar uttryckte kring förebyggande trafiksäkerhetsarbete. Vilka uppfattningar som framfördes gällande trafiksäkerhetspolicy och vilka förutsättningar som fanns, samt vad som kunde förstärka trafiksäkerhetsarbetet. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer hos nio olika idrottsföreningar i en kommun i Skåne. I analysen plockades de viktigaste meningsbärande enheterna ut. Dessa grupperades och fick sedan utgöra grunden för de olika kategorier som skapades. Resultatet visade på att intresset för förebyggande trafiksäkerhetsarbete generellt var lågt och att en trafiksäkerhetspolicy inte upplevdes som motiverad hos idrottsföreningarna. Det var svårt att engagera föräldrar och andra frivilliga, då arbete med frågor som inte rörde själva idrottandet inte var något som intresserade dessa. Diskussionen tar upp att brist på tid och vilja i samhället har minskat resurserna för idrottsrörelsen. Även att trafiksäkerhet inte sågs som en angelägen fråga att arbeta med. Detta på grund av att det inte fanns ett konkret problem att koppla till den arbetsinsats som krävdes. Studiens slutsatser förmedlar att intresset för denna typ av frågor inom idrottsföreningar var lågt och att ideellt arbete spelade en avgörande roll för föreningars prioriteringar. Vidare att det krävdes någon utanför föreningen för att skapa uppmärksamhet kring ämnet och att denna någon mycket väl skulle kunna vara en folkhälsopedagog. / The goal of Vision Zero is that no one is going to be killed or seriously injured in traffic. About six people dies each year and many more is getting hurt in sports- related travels. Working with the prevention of road safety in sports can be one way to contribute to increased road safety in Sweden. The aim of this study was to examine what sports thought about preventive road safety work. What were their beliefs concerning road safety policy and the conditions that existed. Further what could enhance road safety. This study was conducted with a qualitative method using semi-structured interviews in nine different sports in a municipality in southern Sweden. Within the analysis we picked out the most important meaning-bearing units. These were placed into groups and then composed for the different categories we created. Results showed that interest in the prevention of road safety work in general was low and that a road safety policy was not perceived as motivated by sports. It was difficult to involve parents and other volunteers, when work on issues not related to the sport itself was not something that interested them. The discussion addresses that lack of time and will in the community have reduced resources for the sport. Also that road safety was not seen as an important issue to work with. All this because there was not a practical problem in connecting to the effort necessary. The conclusion of this study conveyes that interest in these types of issues in sports was low and volunteers played a crucial role in the union's priorities. Furthermore, the need for someone outside the club to create attention around the topic. This person could perfectly well be a pedagogue of public health.

Syfte: Att kartlägga patientgruppen som förskrevs Fysisk aktivitet på Recept, FaR® och hänvisades till friskvårdslots i Uppsala läns landsting under perioden 090701-091231 samt att undersöka eventuell skillnad i fördelningen av kön beträffande förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet vid första kontakt med friskvårdslots. Vidare var syftet att se om de patienter som avslutade kontakten med friskvårdslots visade ökad förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet. Metod: Patientdata tillhörande patientgruppen (n = 193) sammanställdes och kartlades efter insamling av friskvårdslotsar i Uppsala läns landsting. Patienternas förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet bedömdes av friskvårdslotsen, enligt Stages of change-modellen, i samband med telefonkontakt. Förändringsbenägenheten för fysisk aktivitet vid första och avslutande telefonkontakt undersöktes hos de patienter (n = 39) som inom tidsramen för detta uppsatsarbete hann avsluta sin kontakt med friskvårdslotsen. Resultat: Majoriteten av patienterna i gruppen (n = 193) var kvinnor (75,6 %). De flesta var hemmahörande i Uppsala kommun (75,6 %) och primärvården var den enhet som i störst utsträckning hänvisade patienter (63,7 %) till friskvårdslots via FaR®. Träning på gym var den träningsform som flest patienter (30,6 %) föredrog. Av patienterna vars förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet bedömdes (n = 167) befann sig störst andel i förberedelsestadiet (46,7 %) följt av begrundandestadiet (39,5 %) vid första kontakt med friskvårdslots. Det förelåg ingen statistiskt signifikant skillnad beträffande könsfördelningen i de olika stadierna vid första kontakten. De patienter (n = 39) som avslutades av friskvårdslotsen visade ökad förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet (P = 0,004). Konklusion: Patienter som hänvisades till friskvårdslots via FaR® var till största delen kvinnor och flest patienter förskrevs från primärvården. Förskrivning av FaR® med hänvisning till friskvårdlots ökade förändringsbenägenheten för fysisk aktivitet.

En sund livsstil är en förutsättning för att uppnå en god folkhälsa bland alla befolkningar oavsett land. Befolkningens olika levnadsvanor som t.ex. rökning-, alkohol- och fysisk aktivitet skiljer sig åt mellan olika grupper beroende på inkomst, utbildning och sysselsättning. Därmed skiljer sig hälsan mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Tidigare studier har visat att en ohälsosam livsstil tenderar att finnas hos de mest utsatta socioekonomiska grupperna. Syftet med studien var att ta reda på relationen mellan östgötarnas livsstil och deras socioekonomiska status. Metoden för datainsamlingen var att använda redan insamlat material från enkätundersökningen ”Östgötens hälsa 2006”. ”Östgötens hälsa 2006” utfördes av Folkhälsovetenskapligt Centrum på Landstinget i Östergötland. Frågorna besvarades av 7 238 personer som valdes ut genom ett stratifierat slumpmässigt urval från en totalbefolkning på 315 185 personer, i åldrarna 18-84 år. Svarsfrekvensen mättes till 54,3 procent. Resultatet visade att de med högre socioekonomisk status upplevde sin hälsa bättre än de med lägre socioekonomisk status samt att individer med en bättre ekonomi och högre utbildningsnivå drack alkohol oftare än de med sämre ekonomi och lägre utbildningsnivå. Respondenterna med bättre ekonomi hade bättre trivsel med t.ex. sin sysselsättning och sin sociala gemenskap. Resultatet visade även att de med bättre ekonomi ofta kände sig glada, lyckliga samt mindre oroliga och nedstämda än de med sämre ekonomi. I Konklusionen beskrivs vikten av att bedriva ett folkhälsoarbete både ur ett salutogent och patogent perspektiv. Folkhälsoarbetet bör fokusera främst på att motivera, skapa verktyg och möjligheter för individerna att kunna göra en beteendeförändring. Det hälsofrämjande arbetet bör också fokusera resurser på att främja sundare levnadsvanor redan i tidig ålder och då är skolan en bra arena. / A healthy lifestyle is a prerequisite to a good public health among populations. Lifestyle habits such as smoking, alcohol use and physical activity are different among groups in populations depending on income, education and occupation. Thus, there are disparities in health between different socioeconomic groups in communities. Previous studies have shown that groups with lower socioeconomic status tend to live unhealthy lifestyles. The purpose of this study was to examine the relation between ostgotarnas lifestyle and socioeconomic status. The method of data collection was through already existing data from the survey “Ostgotens halsa 2006”. “Ostgotens halsa 2006” was designed by the National Public Health Centre in Ostergotland County Council. A total of 7 238 individuals answered the questionnaire. The participants was selected through a stratified random sample from the total population of 315 185 people, aged 18-84 years. A total of 54, 3 percent responded. The results mainly showed that those with higher socioeconomic status were healthier than those with lower socioeconomic status, and that those with higher economy and higher education was drinking more often than those with lower economy and lower education. Respondents with higher economy experienced a higher degree of well-being in different contexts such as employment and social fellowship. The results also showed that those with higher economy more often were happy, less depressed and anxious than those with lower economy. The conclusion was to engage in health promotion from both a pathogenic and salutogenic perspective in order to achieve a healthy population. Resources should primarily focus on motivating and creating opportunities for individuals to make a behavioral change and also to promote healthy lifestyles in early ages.