Sammanfattning Detta är en kvalitativ intervjuundersökning i form av fokusgruppsdiskussioner som innehåller åtta respondenter. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar lärare i ämnet Idrott och Hälsa i dagsläget anser vara goda för att stimulera autonomin så att fysisk aktivitet, ur ett livslångt perspektiv, ska kunna ske. Studien sker i en tanzanisk kontext och kopplas till Sverige utifrån ämnet - detta för att möjliggöra ett ömsesidigt lärande. I Tanzania heter detta ämne Physical Education, förkortat PE. Insamlade data kategoriserade med fokus på mening (dvs. meningskoncentrering) och resultaten sammankopplades därefter med det kognitiva perspektivet till utveckling, motsvarande på engelska cognitive orientation to development. Det kognitiva perspektivet till utveckling bildas av två ståndpunkter som är kognitivt utvecklingsperspektiv och Lev Vygotskijs kultur-historiskt utvecklingsperspektiv; dvs. cognitive development perspective respektive cultural-historical development perspective på engelska. Resultat visade att idrottslärare anser att personliga element, resurselement och ämnesplan för Idrott och Hälsa är essentiella förutsättningar för att stimulera autonomin kring fysisk aktivitet i det livslånga perspektivet. Det visade sig även att omgivningselement och lärarnas roll är grundläggande förutsättningar. Studien visade också att såväl elevernas motivation och personliga karaktärsdrag som deras fysiska, sociala, kulturella och historiska omgivning påverkar deras beteendeförändring. / Abstract This is a qualitative research by means of focus group discussions which brought together eight participants. The purpose of this study is to examine about Physical Education teachers’ experience concerning supportive environments that are considered necessary for stimulating autonomy so that physical activity, from a lifelong perspective, can take place. The research takes place in a Tanzanian context and is linked to Sweden based on the subject so as to enable a mutual learning. While termed as Idrott och Hälsa in Sweden, this school subject is called Physical Education in Tanzania, abbreviated to PE. The collected data were categorized with the emphasis upon their implication (i.e. their core meaning) and the results were then linked with the cognitive orientation to development. The cognitive orientation to development is made of two standpoints which are cognitive development perspective and Lev Vygotsky’s cultural-historical development perspective. The results showed that, PE teachers believe that personal elements, resources element and PE curriculum are essential prerequisites for stimulating the autonomy as regards to lifelong physical activity. It also turned out that the environment elements and the role of teachers are fundamental. The study also showed that both the students' motivation and personal characteristics, as well as their physical, social, cultural and historical environments, affect their behavioral change.

The purpose of this study was to investigate how some elected established coaching models works in practice, and how the respondents perceived the situation of having a coach. There were three participants in the study, two men and one woman.   The first part of the study was to investigate how some established coaching models work in practice, which was inspired by action research. The coaching process was grounded in Höigard and Jörgensens (2002) four-stage model, while the transtheoretical model was used as a complement to describe and analyze the participants incline to change. Both of these models emphasize the weight of using a good goal setting strategy and the SMART-model (Faskunger, 2002) was used to meet this. The data collection was performed on qualitative grounds when notes of the coaching interviews were taken to notice the participants willingness to change. This could for example be something that the participants had sad or something they’ve done to move between the different stages according to the transtheoretical model. The second part of the study was to investigate how the participants experienced the situation of having contact with a coach. This part was executed on qualitative grounds were an interview met the purpose.   The result indicated that the coaching process might have influenced the participants motivation to change their behavior. This was presumed to depend on the techniques and methods that had been used (i.e., target strategies, empowerment and the confidence shown from the coach). Initially it was shown that the participants motivation to change seems to be extrinsic. During the process the motivation factors changed and the participants seems to have acquired a motivation of a more internal character. This because the participants after some time described that they changed their behavior for their own sake. According to the transtheoretical model the participants advanced from the preparation stage to the action stage, with hope to reach all the way to the activity stage. / Syftet med studien var att undersöka hur några utvalda etablerade coachingmodeller fungerar i praktiken, samt hur respondenterna upplevde situationen att ha haft kontakt med en coach. Tre respondenter deltog i studien, varav två män och en kvinna.   Första delen av syftet var att undersöka hur några utvalda etablerade coachingmodeller fungerar i praktiken, vilket var inspirerat av aktionsforskning. Coachingprocessen tog sin grund i Høigaard och Jørgensens (2002) fyrastegsmodell, medan den transteoretiska modellen användes som ett komplement för att beskriva och analysera respondenternas förändringsbenägenhet. Båda dessa modeller betonar vikten av att använda sig av en god målsättningsstrategi och SMART- modellen (Faskunger, 2002) användes för att tillgodose detta. Datainsamlingen skedde på kvalitativa grunder då anteckningar av coachingsamtalen togs för att notera respondenternas förändringsbenägenhet. Detta kunde exempelvis vara något som respondenterna sagt eller något som respondenterna gjort för att förflytta sig mellan de olika stadierna enligt den transteoretiska modellen. Den andra delen av syftet var att ta reda på hur respondenterna upplevt situationen av att ha haft kontakt med en coach. Även denna del genomfördes på kvalitativa grunder där en intervju tillgodosåg syftet.   Resultatet visar att coachingprocessen tycks ha haft en inverkan på respondenternas motivation till att förändra sitt beteende. Detta antas bero på de tekniker och metoder som har använts, exempelvis målsättningsstrategier, självbestämmande samt en upplevd trygghet från coachen. Till en början visade det sig att respondenternas motivation till förändring tycktes bestå av yttre karaktär. Allt efter processens gång förändrades motivationsfaktorn och respondenterna verkar ha skaffat sig en motivation av mer inre karaktär. Detta eftersom respondenterna efter en tid beskrev att de förändrade sitt beteende för sin egen skull. Enligt den transteoretiska modellen avancerade respondenterna från förberedelsestadiet till handlingsstadiet, med en förhoppning om att nå hela vägen fram till aktivitetsstadiet.

Människans beteende sätter sina spår i miljön. För att minska den accelererade klimatförändringen som sker krävs en förändring i hur vi utför våra vardagssysslor. Denna studie genomfördes i samarbete med Linköpings universitet och företaget Indentive med syftet att ta reda på vad som motiverar användaren av en tänkt mobilapplikation till att ändra ett beteende genom beteendeförändrande utmaningar med tillhörande belöningar. Studien undersöker frågan med hjälp av tre stycken frågeställningar, - 1) Vad motiverar användaren av prototypen till att utföra en utmaning som gynnar miljön? 2) Hur viktig är belöningen för att utmaningen skall utföras? samt 3) Vad är inte motiverande vid utförande av en utmaning? För att svara på frågeställningen skapades en prototyp och 15 deltagare i åldrarna 20 – 56 år (m = 29.6, SD = 10.6) anlitades till ett användartest. Användartestet nyttjade dels en kvalitativ och strukturerad intervjumetod där resultatet sedan analyserades genom en tematisk analys. För nyansera det kvalitativa resultatet användes även ett kvantitativt mått i form av en ranking för att ge en mer övergripande bild av vilka utmaningar och belöningar som tilltalade deltagarna mest. Resultatet visar att deltagaren värderar utmaningen över belöningen på grund av det faktum att det går att utläsa belöningar i utmaningens formulering. Användarens motivation grundas i hur väl utmaningen tilltalar användaren, det vill säga, hur utmaningen är formulerad samt genom en kombination av inre och yttre belöningar. En utmaning som är för enkel väcker inget engagemang och är den för svår blir tröskeln för hög att utmaningen inte genomförs.

The purpose of this study was to find out how fitness applications should be designed to help Quantified-selfers to change a behavior. This was investigated by interviewing users of the fitness-tracking application Runkeeper, and focused on users experiences, how they use it and in what way their behavior has changed. The study showed that the application had overall improved the users training behavior, but it differed in the way in which it had succeeded. The app was seen as a positive resource that allowed the users to follow and compare their results, which led to that they progressed in their training. What features the users used, which they did not use and which they wanted was individually and depended on the users desired outcome of their training. Finally, it is suggested how future wearable tech regarding fitness can be designed to help Quantified-selfers further to change a behavior. / Syftet med denna studie var att ta reda på hur träningsapplikationer bör utformas för att hjälpa Quantified-selfers att förändra ett beteende. Detta undersöktes genom att intervjua användare av applikationen Runkeeper, där fokus låg på användarnas erfarenheter av appen, hur användningen sker och på vilket sätt deras beteende har förändrats. Det utfördes även en innehållsanalys på vad användarna själva såg för förbättringspotential i appen, genom att de gav förslag på nya funktioner. Studien visade att applikationen överlag hade förbättrat användarnas träningsbeteende, men att det skiljde sig åt på vilket sätt den hade lyckats med detta. Appen sågs som ett positivt hjälpmedel som gjorde att användarna kunde följa och jämföra sina resultat, vilket ledde till att de utvecklades i sin träning. Vilka funktioner användarna använde, vilka de inte använde och vilka de ville ha var individuellt och berodde på vad användaren ville ha ut av sin träning. Slutligen föreslås hur framtida aktivitetsmätare för Quantified-selfers kan utformas för att hjälpa användaren ytterligare mot en beteendeförändring.

In our rapidly developing society, companies and education have to continuously reflect upon their ways of working in order learn and improve. Learning within organizations can be measured by studying behavioral change, and research has shown that behavioral change can be achieved with technology enhanced interventions and coaching. The purpose of this study is to explore how the participants perceive a behavioral change process when it is matched with technology, what aspects of the process that effect the participants’ learning and behavior, and to find a technological solution which enables coaching for behavioral change. This has been done by a user-centered designed process where the participants used surveys to assess their behavior and attitudes. The data collected was then used as basis for coaching, reflection and feedback. In conclusion, this study showed a perceived change in behavior due to reflection and increased transparency into the change process, both facilitated by the technology added to the process. / I vårt snabba utvecklingssamhälle måste företag och utbildning ständigt reflektera över sitt arbetssätt för att lära sig och utvecklas. Lärande inom organisationer kan mätas genom att studera förändringar i beteende, och forskning har visat att beteendeförändring kan åstadkommas med teknikförstärkta interventioner och coaching. Syftet med denna studie är att undersöka hur deltagarna uppfattar en process för beteendeförändring när den matchas med teknik, vilka aspekter av processen som påverkar deltagarnas lärande och beteende, samt att hitta en teknisk lösning som möjliggör coaching för beteendeförändring. Detta har gjorts genom en användarcentrerad designprocess där deltagarna använde enkäter för att skatta sina beteende och attityder. Den data som samlades in användes sedan för coaching, reflektion och återkoppling. Sammanfattningsvis visade studien en upplevd beteendeförändring på grund av reflektion och ökad transparens i förändringsarbetet, vilka underlättades av teknikförstärkningen.

Bakgrund: Orsaken bakom graviditetsrelaterad bäcken- och ländryggssmärta är multifaktoriell och många kvinnor drabbas någon gång under sin graviditet. Besvären kan påverka många aspekter av det dagliga livet. I arbetet som fysioterapeut ingår det att främja hälsa, minska lidande och behålla/återvinna optimal rörelseförmåga, speciellt om människans aktivitet och delaktighet begränsas. Behandlingsalternativen till graviditetsrelaterad bäcken- och ländryggssmärta är många, vilket ställer krav på fysioterapeutens kompetens. Många gravida kvinnor upplever sig mötas av oförståelse inom vården, däribland av fysioterapeuter.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur fysioterapeuter inom primärvården beskriver sitt arbete med graviditetsrelaterad ländrygg- och/eller bäckensmärta avseende återgång till viktiga vardagliga beteenden. Metod: Genom ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval rekryterades 6 fysioterapeuter som arbetar inom primärvården. Intervjuer skedde därefter enligt en semistrukturerad intervjuguide. Materialet från intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Resultatet delades upp i fem stycken huvudkategorier och totalt sju stycken underkategorier. Fysioterapeuterna beskrev hur de specifikt arbetade med smärta, arbete med fysisk aktivitet och träning, arbete med psykologiska faktorer, arbete med omgivningsfaktorer och sin upplevda kompetens.  Slutsats: Fysioterapeuterna beskrev hur de på olika sätt arbetade med fysiska och psykologiska faktorer hos patienten samt hur de tog hänsyn till omgivningen. Deltagande fysioterapeuter upplevdes kunna bemöta dessa patienter i dagsläget.

På grund av den svenska byggbranschen är en av de mest riskfyllda branscherna i Sverige har en av de vanligaste åtgärderna för att motverka denna fortsatt olycksdrabbade utveckling skapat en branschomfattande vilja hos organisationerna att förbättra sin arbetssäkerhet. Ett av dessa initiativ till att försöka förbättra och förändra olycks- och skadestatistiken för personskador i byggbranschen har tagits genom bildandet och upprättandet av Byggbranschens Säkerhetspark. Byggbranschens Säkerhetspark är en branschsamverkande utbildningsanläggning där individer som arbetar inom byggindustrin kan komma och utbildas inom arbetsmiljösäkerhet anpassad för den svenska byggbranschen. Här övar utbildningsdeltagare under ledning av ”säkerhetsparkens” branscherfarna utbildare på att arbeta på ett säkrare sätt i sin yrkesvardag där exempelvis beteendebaserad säkerhet är i fokus.  Studiens syfte har varit att studera hur arbetsmiljöutbildningen vid Byggbranschens Säkerhetspark genomförs och vilka typer av teori som utbildningen potentiellt uppvisat samt hur detta sedan implementerats i utbildningen. Byggbranschens Säkerhetsparks ledord ”se-höra-göra-reflektera” är centrala i utbildningen och lägger grunden för mycket av den teoretiska grunden som kunnat identifieras i studiens observationer och intervjuer. Genom induktiv analys har studien identifierat teoretiska och praktiska inslag i ”säkerhetsparkens” utbildning där länkar gjorts till systemteori, förbättrings- och kvalitetsteori, säkerhetskultur, organisatoriskt lärande, organisationskultur och olika former av beteendeförändringsteorier. Säkerhetsparkens utbildning vill bidra till att arbeta för att förändra, påverka och öka förståelsen för hur våra mänskliga beteenden påverkar de beslut som fattas, dels innan ett byggprojekt påbörjas, samt dels dem beslut som tas på en byggarbetsplats på individuell nivå, arbetsgruppnivå samt på organisatorisk nivå. Byggbranschens Säkerhetsparks teoretiska grund i dess utbildning vilar på en vilja att påverka enskilda beteenden och attityder inom byggbranschen genom aktivt och praktiskt lärandebaserad pedagogik. Stor vikt läggs på verklighetsbaserade och handlingsbaserade arbetssituationer ifrån erfarenheter vid byggarbetsplatser. Genom syftet att förbättra och förändra arbetsmiljösäkerheten genom beteendebaserad säkerhet tillsammans med inslag av fakta kan detta potentiellt skapa en positiv förändring i byggbranschen med reducerade risknivåer och personskadeproblematik. Flertalet av de intervjuade företagens anställda angav att den enskilda organisationens arbete med den interna arbetsmiljösäkerheten följer, på många punkter, den utveckling som byggbranschens många aktörer siktar emot med att vilja se över arbetssätt och det generella beteendet vid byggarbetsplatserna. Därmed kan Byggbranschens Säkerhetsparks utbildning även påvisa de potentiellt inneboende bristerna i medlemsorganisationernas dagliga arbete och hur beteendeförändringar tillsammans med organisatoriska förändringar kan hjälpa till att förbättra ett byggföretags interna arbetsmiljösäkerhet. Det finns potential för Byggbranschens Säkerhetspark att på sikt bidra till minskade arbetsplatsolyckor som effekt ute på de svenska byggarbetsplatserna och att hjälpa byggföretag att generellt förbättra sin arbetsmiljösäkerhet. / Due to the Swedish construction industry being one of the most dangerous industries in Sweden, one of the most common measures to counteract this continued unfortunate development has created and industry-wide will among the organizations to improve their occupational safety. One of these initiatives to try to improve and change the accident and injury statistics in the construction industry has been taken through the formation and establishment of a Safety Training Park (STP) - ”Byggbranschens Säkerhetspark”. This STP is an industry-collaborative training facility where individuals working in the construction industry can come and be trained in work environment safety adapted for the Swedish construction industry. Here, the training participants, under the guidance of the STP’s industry experienced educators, are trained to work in a safer way in their professional everyday worklife where, for example, behavior-based safety is in focus. The purpose of the study has been to study how the work environment training at this STP is carried out and what types of theories are potentially identified in training and how this is then implemented in the training. The STP’s keywords “see-hear-do-reflect” are central to the education process and lay the foundation for much of the theoretical foundation that could be identified in the study’s observations and interviews. Through inductive analysis, theoretical and practical elements have been studied in the STP’s education where links have been made to systems theory, improvement theory, safety culture and various forms of behavior change theories. The STP’s education wants to contribute to positive change, influence and increase understanding of how our human behaviors affect the decisions that are made, both before a construction project begins, and to understand how decisions are made at a construction site at individual level, workgroup level and organizational level. The STP’s theoretical basis in its education rests on a willingness to influence individual behaviors and attitudes in the construction industry through active and practical learning-based pedagogy. Great emphasis is placed on reality-based and action-based work situations based on experience at construction sites. Through the aim of improving and changing work environment safety through behavior-based safety together with elements of facts, this can potentially create a positive change in the Swedish construction industry with reduced risk levels and injury problems for the workers. The majority of the interviewed companies’ employees stated that the individual organization’s work with internal work environment safety follows, in many respects, the development that the many actors in the construction industry aim at by wanting to review working methods and the general behavior at construction sites. Thus, the STP’s work safety training can also demonstrate the potentially inherent shortcomings in the member organizations’ daily work and how behavioral changes together with organizational changes can help to improve a construction company’s internal work environment safety. There is potential for the STP to eventually contribute to reduced workplace accidents as an effect on Swedish construction sites and to help construction companies improve their work environment safety overall.

Lärande är en viktig del i hållbar stadsutveckling. En hållbar stadsutveckling kan främjas när människor i olika roller och med olika intressen, känslor och värderingar blir utrustade med kunskap och när de har möjlighet till ett gemensamt lärande och innovativa lösningar till miljöproblem. Vi alla bör ha kunskaper om hur vårt sociala beteende kan få ekologiska konsekvenser på samma sätt som ekologiska störningar kan tvinga oss att leva på ett annat sätt. Att människor har information och kunskaper om miljöns tillstånd och möjliga åtgärder kan ses som en förutsättning för ett lyckosamt miljöarbete i riktning en hållbar (stads)utveckling. Genom att informera medborgare kan alltså skapas ett ökat engagemang och ansvarstagande gällande miljöfrågor, vilket i sin tur underlättar arbetet för och bidrar till hållbar utveckling (WWF, 2007 lärande och delaktighet). Malmö stad har som mål att göra hållbarhet verkligt för alla malmöbor (Malmö stad 2009) . Utmaningen att göra Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling kräver förstås att alla oavsett kultur, språk, religion och ålder får information och kunskaper samt motivation för att agera mot gemensamma mål. Den här förstudien undersöker hur miljöinformation ska utformas och vilka metoder som kan vara effektiva för att öka kunskap och väcka intresse för miljö bland icke svensktalande invandrare. Miljöinformation till icke svensktalande invandrare bör utformas utifrån deras språkliga, kulturella och religiösa bakgrund men även inblandade faktorer såsom attityder, normer, natursyn, livsstil, information och kunskap, känslor och upplevelse, möjlighet samt motivation bör beaktas.Syftet är att utveckla ett projekt för spridandet av miljöinformation till medlemmarna i Iransk Svenska Föreningen i (ISF) i Malmö. Syftet med förstudien är alltså att upptäcka och utveckla strategier så att ISF på ett effektivt sätt kan öka kunskap och väcka engagemang och intresse för miljöfrågor bland sina medlemmar för att de i sin tur ska inspireras till sortering av avfall, användning av cykel och/eller kollektivtrafik och minskad el - och vattenförbrukning. Projektet som presenteras är ett förslag på hur man kan nå ut med miljöinformation till icke svenskttalande. Min slutsats är att miljöinformation bör utformas som en kombination av olika metoder: bland annat att översätta och dubba miljöfilmer till persiska, att använda av tydliga och förklarande bilder med persisk text och att utbilda två av föreningens medlemmar till miljöinformatörer samt ordna utbildning i form av seminarier som hålls på persiska. / Sustainable urban development can be promoted when people in different roles, interests, emotions and values are provided with environmental knowledge and when they have the opportunity for a common learning and innovative solutions to environmental problems. We all should have knowledge of how social behavior can cause ecological consequences in the same way ecological disturbance can force us to live differently. Information and knowledge on the environmental crisis and possible actions/solutions can be seen as a prerequisite for successful environmental efforts toward a sustainable (urban) development. By informing people can increase their involvement and responsibility for environmental issues, which in turn facilitates the achievement of sustainable development. For example, one of Malmoe municipality’s goals is to make sustainability real for all Malmoe residents (Malmö municipality 2009). The challenge to make Malmoe world leader in sustainable urban development, of course, call for everyone, regardless of culture, language, religion or age to have information, knowledge and motivation to act towards common goals.This preliminary study examines how environmental information should be designed and which methods can be effective in order to increase knowledge and stimulate interest in the environmental issues among non-Swedish-speaking immigrants. Environmental information to non-Swedish-speaking immigrants should be designed according to their linguistic, cultural and religious background but also factors such as attitudes, norms, perceptions of nature, lifestyle, information and knowledge, feelings and experience, opportunities and motivation should be taken into accountThe purpose is to develop a project for spreading of environmental information to the members of the Iranian Swedish Association (ISF) in Malmoe. The purpose of the preliminary study is therefore to discover and develop strategies for ISF to be able to increase knowledge and stimulate involvement and interest in environmental issues among its members, so they are inspired to sort their waste, use bicycle and/or public transport and reduce their electricity - and water consumption.The project presented is a suggestion on how to reach out with environmental information to non-Swedish speaking immigrants. My conclusion is that environmental information should be designed as a combination of different methods including translating and dubbing environmental films to Persian, use distinct and explanatory images with Persian text and educate two of the association's members to environmental communicators who can organize training activities in form of seminars to be held in Persian.

Den här rapporten bygger på en studie inom Informationsdesign inriktning textdesign, och handlar om hur patos och logos kan användas i ett informationsmaterial för att påverka och uppmuntra till ett önskat beteende. Miljöfrågor är ständigt aktuella och år efter år syns en ökning av nedskräpning i naturen. Världsnaturfonden meddelade år 2017 att om nedskräpningen fortsätter öka i samma takt kan det finnas mer skräp, framför allt plast, än fisk i haven år 2050. Trots dyra kampanjer, stora evenemang och mycket information verkar inte trenden vända. En anledning till det kan vara att allmänheten vet om problemet men saknar motivation till att göra något för att förbättra miljön.  Studiens syfte är att med hjälp av principer inom informationsdesign, tillsammans med retorikens patos och logos, ta fram informationsmaterial som kan uppmuntra till minskad nedskräpning för att se vilka som upplevs vara mest effektiva. Med teorier inom retorik, stilistik, nudging samt grafisk form, text och bild i samverkan och med resultat från en enkätundersökning och en intervju, blev gestaltningen fyra olika informationsskyltar. Två av skyltarna fokuserar på logos och två fokuserar på patos. En utprovning gjordes också för att undersöka vilka två skyltar som verkar ha störst effekt på allmänhetens attityd och beteende. / This report is based on a study in Information Design focusing on text design, and is about how pathos and logos can be used in an information material to influence and encourage a desired behavior.  Environmental issues are constantly relevant and year after year there is an increase in litter in nature. The World Wide Fund for Nature announced in 2017 that if litter continues to increase at the same rate, there may be more litter, especially plastic, than fish in the oceans by year 2050. Despite expensive campaigns, major events and a lot of information, the trend does not seem to reverse. One reason for this may be that the public knows about the problem but lacks the motivation to do something to improve the environment. The purpose of the study is to use various principles in information design, combined with the pathos and logos of rhetoric, to produce information material that can encourage to reduce littering to see which ones are perceived to be most effective. With theories in rhetoric, stylistics, nudging and graphic form, text and image in collaboration and with results from a survey and an interview, the design became four different information signs. Two of the signs focus on logos and two focus on pathos. A test was also done to investigate which two signs seem to have the greatest effect on the public's attitude and behavior.

I detta examensarbete undersöks hur en svensk kommun kan arbeta med klimatväxling för att minska dess ekologiska fotavtryck och negativa effekt på miljön. Miljöfrågor är något som varje kommun brottas med dagligen för att föra arbetet kring hållbar utveckling framåt. Två forskningsfrågor formulerades som skulle ta reda på vilka faktorer som anställda i en svensk kommun upplever ökar miljömedvetenheten och användningen av elcykeln som arbetsfordon.  Tre olika hemtjänstenheter i Borås kommun har undersökts utifrån en kvalitativ ansats ihop med en litteraturstudie. Genom att fokusera på en infrastruktur som främjar elcykelanvändandet, erbjuda utbildningar kring elcykelanvändandet samt arbeta med kampanjer som ökar tillgängligheten på elcyklar kan kommuner skapa en kulturförändring vid val av fordon. Miljöutbildningar, miljöledningssystem och elcyklar ses som fungerande sätt att klimatväxla på, med olika preferenser från person till person beroende på tidigare kunskap och erfarenheter. De tre klimatväxlingsåtgärderna upplevs på olika sätt bidra till att personer agerar på ett mer hållbart sätt. Exempelvis genom bättre resurshantering, eco-driving och via byte av fordon släpps mindre CO2 ut per resa. / This thesis examines how a Swedish municipality can work with climate change to reduce its ecological footprint and negative effects on the environment. Environmental issues are something that every municipality encounters daily to forward the work on sustainable development. Two research questions were formulated that would determine the factors that employees in a Swedish municipality experience increases environmental awareness and usage of electrical bikes as work vehicles. Three different home care service units in Borås municipality has been examined based on a qualitative approach together with a literature study. By focusing on an infrastructure that encourage e-bike usage, provide education on ebikes and creating campaigns that increases the availability of e-bikes, municipalities can create a cultural change in the selection of vehicles. Environmental education, environmental management systems and e-bikes are working ways of climate compensation, with different preferences from person to person, depending on previous knowledge and experience. The three types of climate compensation alternatives are perceived as different ways to help people act more sustainable. For example, through better resource management, education in eco-driving and lesser CO2-emissions per trip by changing vehicle.