Denna studie undersökte vad den höjda skatten på plastbärkassar som infördes den 1.a maj 2020 hade för inverkan på konsumenter i livsmedelsbutiker i Stockholm. Syftet var att undersöka hur konsumenters val av bärmedel förändrades, samt vilken påverkan på global uppvärmningspotential som denna förändring utgjorde. För att samla in information angående val av bärmedel från livsmedelsbutiker gjordes fyra observationer innan lagändringen, samt fyra observationer efter. De kategorier av bärkassar som i denna studie hade påverkan på global uppvärmningspotential var Plast-, tyg, pappers- och flergångsbärkassar. För att få fram ett underlag om de olika bärkassarnas påverkan på global uppvärmningspotential användes livscykelanalyser från två studier. Värdena från livscykelanalyserna fick sedan gå igenom en i denna studie framtagen balanseringsfaktor som tog hänsyn att bärkassarna återanvändes för transport av livsmedel,  i ett spann från 1-50 återanvändningar.  Resultatet från observationerna visade att plastbärkassarna efter lagändringen minskade sin representation med 50%, från att ha varit den mest använda kategorin till att bli den tredje mest förekommande. De bärkassar som istället ökade var flergångs- och pappersbärkassar. Efter lagändringen minskade även antalet bärmedel per köptillfälle från 2,1 till 1,7. Den totala påverkan på global uppvärmningspotential från konsumenters val av bärkassar minskade för ett enskilt köptillfälle med 36,9%. / This study investigates what impact the increased tax on plastic carrier bags that was introduced on 1 may 2020 had on consumers' choice of carrier bags in grocery stores in Stockholm. The focus was on examining how the choice of carrier bags changed, as well as the impact on the global warming potential that was caused because of this change. In order to collect data from grocery stores, four observations were made before the law was changed, and four observations after. The categories of carrier bags that had an impact on global warming potential, in this study, were plastic, fabric, paper and multi-purpose carrier bags. To obtain data that represented the various carrier bags' impact on global warming potential, two different life cycle analyses from two different studies were used. The data from the life cycle analyses were then processed through a self-made balancing factor which took into account that carrier bags can be re-used for transportation of food, in a range from 1-50 reuses. The result from the observations showed that, after the law changed, the representation of plastic bags decreased by 50%, from being the most frequently used category of carrier bag to become the third. The carrier bags that instead increased in usage were multi-purpose and paper bags. After the legislative change, the number of carrier bags per purchase also decreased from 2.1 to 1.7.  The total impact on global warming potential from carrier bags used for transport of food decreased by 36.9% for a single purchase occasion.

Plastmaterial har sedan 1950-talet orsakat problem i naturen på grund av materialets slitstarka och svårnedbrytbara egenskaper. Dessa egenskaper är också en anledning till dess popularitet, och varje år tillförs ungefär 100 miljarder plastbärkassar bara till den europeiska marknaden. En stor del av dessa hamnar i hav och andra vattendrag där de påverkar biodiversiteten genom att plastpartiklar förtärs av marina varelser och sedan transporteras upp i näringskedjan. För att minska problemet med marin nedskräpning har Europeiska unionens medlemsstater i en gemensam ansträngning satt ett mål att till år 2025 reducera antalet plastbärkassar som förbrukas per person och år till 40 stycken. För att uppnå detta mål infördes den 1 maj i Sverige en skatt på plastbärkassar som för konsumenter innebär en prishöjning i butiker med 3 SEK per påse. Syftet med denna studie är att identifiera hur konsumenter kan förväntas svara på denna prishöjning, och vilka faktorer som förhindrar en möjlig beteendeförändring. För att få en bättre förståelse för detta intervjuades sju konsumenter från olika typer av hushåll, som ombads redogöra för sina konsumtionsrutiner och förväntade reaktion på införandet av skatten. Resultaten visade att majoriteten av informanterna trots en positiv attityd till införandet av skatten inte har för avsikt att minska den egna konsumtionen av plastbärkassar, och att den främsta anledningen till detta är de många funktioner som materialet möjliggör. / Plastic pollution has been a problem since the 1950s due to the material’s durable and persistant characteristics and slow degradability, and these characteristics are also the reason for the material’s popularity. An estimated 100 billion plastic bags are introduced to the european markets every year, with a significant amount of these ending up in oceans and other bodies of water. Plastic pollution harms biodiversity as marine species consume plastic particles which are then transported through the food chain. To counteract this problem, the European Union member states strive to limit the amount of plastic carrier bags being used to 40 per person and year, by 2025. As a means to achieve this goal, the Swedish government introduced a tax which increased the retail price of plastic carrier bags by 3 SEK as of May 1st 2020. This study aims to identify consumers intended response to this tax, and what factors might prevent a possible change of behaviour. To better understand this, seven interviews were carried out with consumers from different households, in which they were asked to share their shopping routines and expected response to the tax. The results showed that while the majority of the consumers expressed a positive attitude towards the tax, few had any intention of reducing their own consumption of the plastic carrier bag, primarily due to the many irreplacable functions provided by the material.