The purpose of this study was to increase the knowledge of how social workers who work with support in daily living (SIDL) view their professional role, their work assignments and the obstacles and possibilities in their work. This study aims to answer what social workers within SIDL do in their work and how they view their role, what obstacles and possibilities they face, what the organizational conditions look like as well as how they experience SIDL has changed over time. Data was collected through 6 semi-structured interviews with social workers who work with SIDL. The interviews were inductively analyzed. New Public management (NPM) was later applied as a theoretical framework to better understand the results. Five themes have been identified: the shell of SIDL, the core of SIDL, a catch-all service, work environment and top-down management within the organization. The result of this study shows that pedagogy and flexibility are some of the core elements in SIDL, and that NPM is not compatible with these core elements. The results also indicate a stronger presence of NPM as governing logic over time.

Introduktion: Psykisk sjukdom är en växande samhällsutmaning. Individer som lider av psykisk sjukdom har olika grader av allvarlighet och varaktighet, och får vanligtvis stöd från kommunen och/eller regionen, inklusive boende med särskilt service och boendestöd. Boendestödet utvecklas kontinuerligt och blir alltmer digitaliserat för att möta dagens behov och förbättra tillgängligheten och effektiviteten i tjänsterna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka boendestödjarnas upplevelser av utmaningar och fördelar med att använda digitala verktyg inom boendestöd för personer med psykisk sjukdom. Metod: En semistrukturerad intervjustudie genomfördes med sex boendestödjare från tre olika boenden i en storstadsregion. Metoden involverade ett tvåstegsurval. Rekrytering av boendestödjarna skedde genom fysiska informationsträffar. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Genom en noggrann innehållsanalys bröts texten ner i meningsenheter, vilka sedan kodades och kategoriserades för att identifiera mönster och kategorier. Därefter analyserades resultatet med hjälp av teorin om digital health literacy. Resultat: Genom innehållsanalys framkom tre huvudkategorier: teknik, utbildning och säkerhet. Inom dessa kategorier identifierades sex underkategorier som inkluderade fördelar och utmaningar relaterade till digitala verktyg inom boendestöd. Resultaten visade att boendestödjarna ser potentialen i digitala verktyg för att förbättra boendestödet, samtidigt identifierades utmaningar kring säkerhet, integritet och hantering av personuppgifter. För att hantera dessa utmaningar och utnyttja fördelarna fullt ut krävs att de olika kompetensnivåerna inom digital health literacy beaktas. / Introduction: Mental illness is a growing societal challenge. Individuals with mental illness experience varying degrees of severity and duration, and typically receive support from municipalities and regions, including housing support. Housing support is evolving and becoming increasingly digitalized to improve accessibility and efficiency. Aim: This study aimed to investigate housing support workers' experiences of the challenges and benefits of using digital tools in housing support for individuals with mental illness. Methods: A semi-structured interview study was conducted with six housing support workers from three different residences in a metropolitan area. Participants were recruited through physical information meetings. Interviews were recorded, transcribed, and analyzed using content analysis to identify patterns and categories. The results were then analyzed using the theory of digital health literacy. Results: Three main categories emerged from the content analysis: technology, education, and security. Six subcategories were identified within these categories, highlighting benefits and challenges related to digital tools in housing support. Housing support workers recognized the potential of digital tools to enhance support, but challenges regarding security, privacy, and handling of personal data were noted. Addressing these challenges requires considering various competency levels in digital health literacy. Conclusion: Successful implementation of digital tools in housing support requires continued investment in education and fostering a culture of knowledge sharing, taking into account the experiences of housing support workers

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur boendestödjarna beskriver sitt vardagsarbete med brukarnas återhämtning på två boenden med särskild service inom Socialpsykiatriska utförarenheten i Skärholmens Stadsdelsförvaltning. Vi har intervjuat åtta boendestödjare. Valet av respondenter har gjorts utifrån ett kvoturval, fyra boendestödjare från Frösätra samt fyra från Solholmen. Vi har gjort semi-strukturerade intervjuer med samtliga boendestödjarna och utformat en intervjuguide. Intervjuguiden berör fenomen hur personalen på boendena beskriver begreppet återhämtning, hur de arbetar med återhämtning, hur återhämtning nås samt hur personal beskriver sin roll. Resultatet av studien påvisar att återhämtning innebär att den enskilde har möjligheten att återhämta sig från det kaotiska tillståndet samt att den enskilde tar makten över sitt liv. Återhämtning innebär utveckling och att den enskilde är självständig trots att en del av symptomen är varaktiga. Arbetet med återhämtning handlar om att lita på den enskildes förmåga och inte ge upp hoppet. Att se människan bakom symtomen och sjukdomen och därefter lyfta fram det friska. Återhämtning nås genom att den enskilde själv medverkar i sin egen återhämtning, är aktiv och villig att åstadkomma en förändring. / This study aims to increase understanding of how housing supporters describe their everyday work with the users' recovery at two sheltered housing, in Social Psychiatry perform purity of Skärholmens District Administration. We interviewed eight housing supporters. The selection of respondents was made based on a quota sample, four housing supporters from Frösätra and four from Solholmen. We did semi-structured interviews with all housing supporters and designed an interview guide. The interview guide affects phenomena such as how staff describes the concept of recovery and work on recovery. How the recovery is accessed and how staff describes their role. The results of this study demonstrated that recovery means that the individual has the ability to recover from the chaotic state, and that the individual will take charge of their lives. Recovery involves the development that the individual is autonomous although some symptoms are lasting. The work of recovery is about trusting the individual capacity and to not give up hope, to see the person behind the symptoms and the disease and highlight the healthy. Recovery achieved by the individual themselves take part in their own recovery, are active and want to make a change.