This report presents a thesis project conducted by two students at Mälardalens högskola. The project covers 15 points in industrial design and was conducted during April to June 2014. The principal of the thesis works at Plastic Produkter. The assignment was to develop equipment for an effective way to dose, mix silicon, fill a special designed plastic bag and then seal it. The bag is then formed into a breast model.When a customer for various reasons decides to do a breast augmentation or a breast reconstruction, there may be doubt or uncertainty about the result. The idea of this product is to show the client and the client’s environment how the result of a future breast surgery would look like.The process began with a specification of demands and a functional analysis to define the issue. Once the problem was defined a competitor analysis was made to get an idea of how the competitors solve similar problems. The authors concluded that there were no obvious competitors, but there were products with similar purpose.The authors chose to start focus on how the mechanism would work. A partition of the machine made that a generation of ideas could be made on each separate part and then they could be combined into several concepts. A Pugh’s matrix and a QFD were made on the concepts for the mechanism to decide which concepts that should be developed. The winning mechanism concept was then combined with the remaining concepts parts that were selected. The final concept was a machine that is simple and easy to use, which meets the specified requirements.Tests and calculations were made to support the decisions that were taken. When the final concept was fully developed and tested, a casing was created which was formed after the inside of the machine. The casing is designed to fit into the customer environment and is developed for a first production. A 3D sketch of the final concept was made in SolidWorks to easily get a visual image of the concept. The entire machine and its components are presented in the results. Concept care was made on the machine to get low production costs and to make it easy to assembly. To locate and eliminate any future risks, a failure modes and effects analysis called FMEA was made. To easily evaluate the dynamic of the team and the process of the project, the team used an evaluation tool called PIPS. This gave an overall look of that the group assignment worked well throughout the process. Even if the project was in industrial design, it was a lot of construction that was needed to process. This meant that the project took a different and better direction than expected and gave the authors a greater overview of how the machine would work. The authors believe that the goals of the thesis were achieved well in this project.

Bakgrund: Bröstcancer är den främsta cancerformen hos kvinnor världen över. Kirurgi är den viktigaste behandlingen vid bröstcancer och innebär att antingen delar av bröstet eller hela bröstet avlägsnas. Till följd av kirurgin kan kvinnorna antingen välja att rekonstruera sitt bröst eller använda en protes. Många kvinnor beskriver en förändrad kroppsuppfattning efter bröstoperationerna. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och dess inverkan på vardagen efter bröstoperation till följd av bröstcancer. Metod: Tolv kvalitativa artiklar valdes ut, sammanställdes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Sökningen av artiklarna genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Även manuell sökning genomfördes. Resultat: Att genomgå lumpektomi eller mastektomi visade sig ha en inverkan på kvinnornas identitet och feminitet. Det resulterade också i en upplevelse av asymmetri. Kvinnorna hade svårigheter att bemöta operationsområdet och sörjde sina tidigare kroppar. De copingstrategier som kvinnorna använde sig av för att hantera kroppsuppfattningen var anpassning av klädval, protesanvändning eller bröstrekonstruktion. Kroppsuppfattningen som kvinnorna erhöll efter operationen inverkade på deras sexualitet. Deras partner och andra sociala faktorer inverkade också på den kroppsuppfattning kvinnorna erhöll efter bröstoperationerna. Konklusion: Resultatet visar på att upplevelsen av kroppsuppfattningen efter bröstoperation är komplex. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har ett personcentrerat förhållningssätt i bemötandet av den bröstopererade kvinnan. / Background: Breast cancer is the leading cancer among women worldwide. Surgery is the main treatment for breast cancer and leads to that part of the breast or the whole breast being removed. Following the surgery women can choose either to reconstruct their breast or use prosthesis. Many women describe an altered body image after the breast surgeries. Aim: The aim with the study was to illustrate women’s experience of their body image and its impact on everyday life after breast surgery due to breast cancer. Method: Twelve qualitative articles were included and were compiled and analyzed with qualitative content analysis. The article search was performed in CINAHL, PubMed and PsycINFO. Articles were also searched manually. Results: To undergo lumpectomy or mastectomy was found to have an impact on the identity and the femininity. It also resulted in an experience of asymmetry. The women had difficulties to face the surgical site and mourned their former bodies. The coping strategies that the women used to deal with their body image were to adapt their clothing choices, use prosthesis or undergo breast reconstruction. The body image the women received after the surgery had an impact on the women’s sexuality. Their partners and other social factors influenced the body image that the women received after the breast surgeries. Conclusion: The results show that the perception of body image after breast surgery is complex. That is why it is important that the nurse have an person-centered approach in the treatment of the breast operated woman.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I vissa fall måste kvinnan ta bort delar av, hela eller båda brösten, en så kallad mastektomi. Förlora bröstet är både psykiskt och fysiskt svårt och livskvaliteten påverkas. Kvinnan kan välja att genomgå en bröstrekonstruktion. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter i samband med bröstrekonstruktion efter mastektomi. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och sammanställdes med innehållsanalys. Resultat: För att belysa kvinnornas erfarenheter presenteras resultatet genom tre teman: erfarenheter att få information och stöd, förändrad kroppsuppfattning, förväntningar och fysisk återhämtning och slutligen livskvalitet och att bli hel igen. I resultatet framkom det hur viktigt det var för kvinnorna att få en relation till kontaktsjuksköterskan. Med denna kontakt kunde kvinnan känna trygghet och ta till sig information och göra sina val utan oro. Behovet av stödgrupp för kvinnorna under återhämtningsprocessen framkom. Kvinnors kroppsuppfattning förändrades. Slutsats: En bröstrekonstruktion gav kvinnor deras livslust tillbaka och kunde se ljust på framtiden med en hel kropp. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan förstår kvinnorna och deras erfarenheter av hur det är att genomgå en bröstrekonstruktion så att de kan erbjuda stöd och ge omvårdnad under hela processen. / Background: Breast cancer is the most common cancer that affects women. In some cases, woman must remove parts of or both breasts, a so-called mastectomy. Losing breasts is both mentally and physically difficult and quality of life is affected and may choose to undergo breast reconstruction. Aim: The aim was to illustrate women's experiences in connection with breast reconstruction after mastectomy. Method: A general literature study was conducted with nine scientific articles with qualitative approach and analyzed with content analysis. Result: To illustrate women's experiences, result is presented through three themes: experiences of gaining information and support, changing body image, expectations and physical recovery, and quality of life and becoming whole again. Results showed the importance to have a contact nurse. With this contact, she felt secure and absorbed information and made choices without worry. The need for a support group for women during the recovery process emerged, body perception changed. Conclusion: Breast reconstruction gave their life back and felt whole again. It is therefore of great importance that nurse´s understand their experiences of how it feels to undergo a breast reconstruction so that they can offer support and provide care throughout the process.

Introduction: Breast cancer is the most common tumor disease in women in Sweden and approximately 9000 cases are reported each year. More advanced testing methods and diagnostics have led to a rise in mastectomies and later breast reconstruction among breast cancer patients. Understanding patient experience of these life-changing surgeries is vital for nursing and therefore also how nurses adapt their work to these experiences. Aim: The purpose of this study was to describe female patients’ experiences before and after undergoing a mastectomy and possible breast reconstruction. Method: Qualitative literature review. Data was collected through the databases PubMed and Cinahl. This study used ten articles that fulfilled the criteria and were assessed to be of medium or high quality according to a quality review from Forsberg & Wengström (2016). A content analysis was made to identify categories and subcategories in the studies. Result: Categories identified in the results were the following: the road to the procedure, the changed body, and adjustment to daily life. The subcategories identified were the following: need for information, support, and communication, the decision-making process, perception of the body, affected relationship with partner, sense of lost womanliness and femininity, and consequences of the procedure. Conclusion: The study’s results highlight that a woman who undergoes a mastectomy need of information and support. After undergoing a mastectomy, the woman may suffer from an altered body image and a limited social life. It can also cause other difficulties and complications. It is therefore important that nurses have insight into patient experiences to give the patients adequate care and support. / Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor i Sverige och runt 8000 fall rapporteras årligen. Mer avancerade testnings- och diagnosmetoder har lett till en ökning i antalet mastektomier och en efterföljande bröstrekonstruktion hos denna patientgrupp. Att förstå patienternas upplevelser av ingreppet är av stor vikt för omvårdnaden och för sjuksköterskans arbete med dessa. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnliga patienters upplevelser före och efter att ha genomgått en mastektomi och eventuell bröstrekonstruktion. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. Data insamlades via databaserna Pubmed och Cinahl. Till studien användes tio artiklar som mötte studiens kriterier och bedömdes ha medelhög- eller hög kvalitet enligt kvalitetsgranskning från Forsberg & Wengström (2016). En innehållsanalys utfördes för att identifiera huvudkategorier och underkategorier i studierna. Resultat: Huvudkategorier som identifierades var vägen fram till ingreppet, den förändrade kroppen, och anpassning till vardagslivet. De underkategorier som identifierades var behov av information, stöd och kommunikation, beslutsfattandeprocessen, synen på kroppen, påverkan på relationen med partnern, förlorad kvinnlighet och konsekvenser av ingrepp. Slutsats: Studiens resultat belyser att kvinnor som genomgår en mastektomi är i stort behov av information och stöd. Efter att ha genomgått en mastektomi kan kvinnan drabbas av förändrad kroppsbild och begränsat socialt liv. Det kan även medföra andra svårigheter och komplikationer. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan har insikt om patienters upplevelser för att kunna tillgodose patienterna med god omvårdnad och stöd.

Introduktion: Idag är cancer världens näst vanligaste dödsorsak bland människor och i Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen. En behandlingsmetod vid bröstcancer är mastektomi, avlägsnande av bröstvävnad. Att drabbas av cancer och förlora brösten i samband med behandlingen kan påverka kvinnans välbefinnande, och bröstrekonstruktion erbjuds då för att ge kvinnor nya bröst efter mastektomi. Syfte: Belysa kvinnors reflektioner och erfarenheter efter bröstrekonstruktion till följd av cancerbehandlande mastektomi Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design. Studien baseras på sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Elva vetenskapliga originalartiklar valdes ut med kvalitativ ansats och kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Fem kategorier av reflektioner och erfarenheter identifierades; behov av rekonstruktion, återhämtning, information, kroppsuppfattning samt stöd. Kvinnorna upplevde fysiska, psykiska och känslomässiga svårigheter i samband med behandling, ingrepp och återhämtning. Kvinnornas behov av, tillgång till och mottaglighet av information påverkade upplevelsen av medverkan i sin vård och säkerhet i sitt val av behandling.  Kvinnorna upplevde utmaningar i sin kroppsuppfattning relaterat till normalitet och sexualitet. Stöd från närstående, utomstående och vårdpersonal gjorde skillnad i kvinnornas upplevda lidande efter ingreppet. Slutsats: Kvinnorna upplevde sin livssituation olika. Kvinnornas upplevelser skiljde sig i att acceptera sin nya kropp, behov av stöd samt somatiska problem. Resultatet visade att det finns ett behov av fortsatt forskning av svenska kvinnors upplevda livssituation efter bröstrekonstruktion. Nyckelord: Bröstcancer, bröstrekonstruktion, mastektomi, upplevelse / Background: Cancer is the world's second most common cause of death among humans and breast cancer is the most common form of cancer in Sweden. Mastectomy is a treatment method for breast cancer which involves the removal of breast tissue. To be diagnosed with cancer and to lose breasts during treatment can affect a woman’s wellbeing. Women are therefore usually offered breast reconstruction post­mastectomy. Aim: To highlight women’s reflections and experiences after postmastectomy breast reconstruction. Method: A literature review with descriptive design. The study was based on searches in the databases PubMed and Cinahl. Eleven scientific articles were chosen, and quality reviewed using SBU:s review template for qualitative studies. Result: Five categories of reflections and experiences emerged: need of reconstruction, recovery, information, body image and support. The women experienced physical, psychological and emotional difficulties during recovery. The women’s need for, access to and receptivity of information affected their experience of being involved in their care and certainty in their choices of treatment. The women experienced challenges of their experienced body image related to normality and sexuality. Support from close relatives, outsiders and healthcare professionals during recovery made a difference in the women’s perceived suffering after breast reconstruction surgery. Conclusion: The women experienced differing perceptions of their life situation. The women’s experiences differed in bodily acceptance, the need for support and somatic difficulties. Further research is needed on the perceived life situation of Swedish women. Keywords: Breast cancer, breast reconstruction, mastectomy, experience

Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligaste formen av kvinnlig cancer och utgör nära en tredjedel av kvinnlig cancer. I behandlingen av bröstcancer har kirurgi en betydande roll. Nära hälften av kvinnorna genomgår mastektomi, men det finns en stor variation inom landet. Att förlora ett bröst efter mastektomi har såväl en kroppslig som psykologisk innebörd. Avhandlingen omfattar fyra delstudier som beskriver detta på olika sätt. Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera betydelsen av att förlora ett bröst på grund av cancersjukdom samt motiv och beslutsprocess i ställningstagande till att leva med eller utan ett rekonstruerat bröst. Metod: Avhandlingen baseras på två populationer av kvinnor boende i norra Sverige som genomgått mastektomi på grund av bröstcancer: de kvinnor som genomgått mastektomi under 2003 (delstudie I–III) samt de kvinnor som genomgått mastektomi mellan oktober 2006 och september 2007 (delstudie IV). Dessa kvinnor identifierades via det regionala cancerregistret, onkologiskt centrum, Norrlands universitetssjukhus. Statistiska analyser genomfördes i delstudie I och IV och tematisk narrativ analys har tillämpats i delstudie II och III. Resultat: Delstudie I: År 2007 skickades ett nykonstruerat självskattningsformulär ”Life After Mastectomy” (LAM) ut till 149 kvinnor varav 85% (n=126) besvarades. Av dessa kvinnor hade 25% genomgått bröstrekonstruktion. Resultaten av en multipel regressionsanalys visade att bröstrekonstruktion var signifikant relaterat till lägre ålder, känsla av att vara attraktiv och sexuellt intresse. För att få en djupare och mer nyanserad förståelse kring innebörder av att förlora ett bröst efter mastektomi och motiv till att avstå från eller genomgå bröstrekonstruktion gjordes ett strategiskt urval av 15 kvinnor från delstudie I som deltog i en forskningsintervju(delstudie II). I den tematiska narrativa analysen identifierades tre typberättelser. I den första typberättelsen beskrevs mastektomin som ”no big deal” och att genomgå en bröstrekonstruktion var inte ens värt att överväga. I den andra typberättelsen beskrevs mastektomin som ”att förlora sig själv” och en bröstrekonstruktion beskrevs som ett sätt att återställa sig som person, kvinna och sexuell varelse. Den tredje typberättelsen intog en position mellan ”no big deal” och ”att förlora sig själv” och en bröstrekonstruktion beskrevs som ett välkommet erbjudande vilket gjorde det enklare att se och känna sig som kvinna. I delstudie III undersöktes sex kvinnors erfarenheter av att genomgå bröstrekonstruktion. Samtliga kvinnor var oförberedda på den krävande procedur som de genomgick. De beskrev processen som svår och smärtsam med upprepade operationer och en oväntat lång konvalescenstid. Även om kvinnorna var oförberedda på hur tufft det skulle komma att bli både fysiskt och emotionellt beskrevs bröstrekonstruktionen  som betydelsefull för dem. Delstudie IV: I denna uppföljningsstudie inkluderades kvinnorna 10 månader efter mastektomin då självskattningsformuläret LAM skickades ut. Datainsamlingen med samma formulär upprepades två år senare (tre år efter mastektomin). Kvinnornas (n=76) känsla av attraktivitet och kvinnlighet hade inte förändrats mellan de två mättillfällena, med undantag för vissa aspekter av sexualitet som hade försämrats. Vid uppföljningen hade 21% av kvinnorna genomgått bröstrekonstruktion och dessa kvinnor var yngre. I övrigt kundeinga signifikanta skillnader ses mellan de kvinnor som genomgått respektiveej genomgått bröstrekonstruktion. Slutsats: Denna avhandling ger en inblick i betydelsen av att förlora ett bröst efter mastektomi. Att förlora ett bröst efter mastektomi kan vara av mindre eller större betydelse. För de kvinnor som upplevde bröstförlusten som en förlust av sig själva, kom en bröstrekonstruktion att betraktas som en livsnödvändighet (delstudie II). De flesta av kvinnorna 75% i delstudie I och 79% i delstudie IV genomgick inte någon bröstrekonstruktion. De kvinnor som genomgick rekonstruktiv kirurgi beskrev proceduren som svår fysiskt och emotionellt, men trots detta sågs den som viktig för dem (delstudie III). Vid uppföljningen i delstudie IV, var kvinnornas upplevelse av attraktivitet och kvinnlighet oförändrade, men upplevelsen av att känna sig bekväm vid sexuell intimitet utvecklades negativt. Detta var oberoende av om kvinnan genomgått bröstrekonstruktion eller inte, vilket kan ses som överraskande. Det är viktigt att som sjukvårdpersonal uppmärksamma hur den enskilda kvinnan själv upplever betydelsen av att ha förlorat ett bröst för att inte låta sig styras av vaga schabloner kring relationen bröst–sexualitet–kvinnlighet. / Background: Breast cancer is the most common cancer in women, representing nearly one-third of all cancer cases among women in Sweden. The mainstay in breast cancer treatment is surgery and nearly half of the women undergo a mastectomy but there is considerable variation between different counties. Understanding the impact of losing a breast and what motivates women to decide for or against breast reconstructive surgery after mastectomy is necessary in caring for women affected by breast cancer. This PhD thesis comprises four studies that examine this topic in different ways. Aim: The overall aim of the thesis is to explore meanings of losing a breast after mastectomy and what motivates women to opt for reconstruction or no reconstruction of the lost breast. Methods: The thesis is based on two populations, all women who underwent mastectomy in 2003 (Studies I–III) and all women living in northern Sweden who underwent mastectomy during November 2006 to October 2007 (Study IV). The women were identified by the Oncological Centre, at Umeå University Hospital, Umeå, Sweden. In Studies I and IV statistical analyses were performed while in Studies II and III thematic narrative analyses were applied. Results: Study I: in 2007 149 women received a newly developed selfreported questionnaire titled ‘Life After Mastectomy (LAM)’. In total 85% (n=126) of the women completed and returned the questionnaire, 25% of whom had undergone breast reconstruction. Multiple regression analysis showed that these women were younger and scored lower on feelings of attractiveness and higher on sexual activity compared with the women who had opted not to have breast reconstruction. In Study II, to gain a more nuanced understanding of the women’s lived experiences of losing a breast and what had motivated them to opt for or against breast reconstruction, a strategic sample of 15 women from Study I were selected to participate in a research interview. Using thematic narrative analysis of the interviews we identified three types of storylines. In the first storyline the mastectomy was described as ‘no big deal’ and breast reconstruction was not even worth considering. In the second storyline the mastectomy was described as a ‘loss of self’ and the breast reconstruction was perceived as a means to be restored as a person, a woman and a sexual being. The third storyline fell in between ‘no big deal’ and ‘loss of self’, with breast reconstruction described as a welcome offer that made it easier to look and feel like a woman. In Study III, a pilot study, we explored six women’s experiences of undergoing breast reconstructive surgery. All women had not been prepared for the strenuous experience: the process was described as difficult and painful, consisting of several operations and an unexpectedly long recovery period. Although the women were ill prepared for how arduous it would be, both physically and emotionally, having a breast reconstruction had been important to all of them. Study IV: in this follow-up study, women completed the self-reported LAM questionnaire 10 months after mastectomy and again 2 years later, i.e. about 3 years after mastectomy. It appeared that their feelings of attractiveness and femininity had not changed during the follow-up time, except for some aspects of sexuality which had been negatively affected. At follow-up, 21% of the women had undergone breast reconstruction. When comparing these women with those who had not undergone reconstructive surgery, we found no significant differences apart from their younger age. Conclusion: This thesis provides insight into the meanings of losing a breast due to mastectomy. Loss of a breast can be of minor or major importance. For those women who experienced the loss of a breast as a loss of the self, breast reconstruction became a necessity for restoring personhood (Study II). However, most women studied, 75% in study I and 79% in study IV, chose not to undergo breast reconstruction. Those who did, described it as a very tough procedure, both physically and emotionally. Having a breast reconstruction had been important for them (Study III). After a 2-year follow-up of the women (Study IV), their feelings of attractiveness and femininity were unchanged, but not their experiences of sexual intimacy and comfort, which had decreased regardless of whether they had undergone breast reconstruction or not. This finding was unexpected. It is important for health care professionals to be attentive to how women themselves experience the personal meaning of losing a breast. Care professionals should guard against popular preconceptions of the female breast and how it is associated with sexuality and womanliness, and hence of the patient’s needs.