This essay is about the history of the Swedish board game-industry from the 1970’s to today. The essay focuses on the companies in the business and how they change during this period and about the causes of this change. This essay aims both at accurately describing the development of the industry as well as asking the question of what influence factors from outside of the industry have upon the change during this period of time. The material used in this essay is mainly extracts from interviews with people who have been working in the industry during the period, as well as literature on the subject and product-catalogues from certain years in the time-frame. From this material I have outlined the basic history of the industry. From a nearly monopolized industry in the 1970’s to the global market of today with a wide spectrum of different companies competing for the attention of consumers. I have looked at the different kind of games that enter the shelves in the stores and what trends have come, like the party and trivia games, and what have gone, like the electronic board games and the DVD-board games. I have also applied a theory of society affecting the board gaming industry and looked at if this is true of other factors than just the theme of games. I found that the theme of games is more affected by outside factors than the mechanics are. I also found that while the industry is competing with the quickly growing industry of digital games, board games still sell almost as much today as they did forty years ago. When it comes to the business part of the industry, the globalization and the new ways to fund and distribute products have affected the consumers more than the companies in the Swedish industry. The big Swedish companies still work mainly for a Swedish market and mostly in the same working methods as earlier.

<p>Uppsatsen behandlar de svenska, börsnoterade, IT-företagens ställning idag, fem år efter något som många refererar till som en ”IT-krasch”. I mitten av år 2000 så vände IT-aktiers kurser på världens börser kraftigt nedåt. Denna period var svår för många företag inom IT-sektorn. De blev påverkade dels av den dåliga publiciteten i media dels av en lägre efterfrågan på deras tjänster.</p><p>Genom studier av årsredovisningar samt genom en begränsad enkätundersökning har vi skapat oss en grund för att kunna karlägga IT-företagens ställning idag samt hur de ser på branschens framtid.</p><p>Företagen upplevde generellt den närmsta perioden efter år 2000 som otillfredsställande. Denna otillfredsställelse kan spåras i de årsredovisningar vi tittat på, i den enkätundersökning vi genomförde med sju stycken företag samt i den statistik som Konjunkturinstitutet publicerar.</p><p>Arbetet leder fram till en slutsats som svar på vårt syfte och problemformulering: ”Vad kan vi uttyda för trend(er) för företagens verksamhet inom denna sektor när vi ser till vinstmarginal och rörelseresultat?”, samt hur ser företagen på sin situation idag och i framtiden.</p><p>Vi kan se att företagen genom att anpassa sitt utbud till mer vad marknaden efterfrågar samt genom att ha genomfört omfattande omstruktureringar av sina organisationer i form av fokusering av verksamheten mot kärnkompetensområden samt avyttring eller avveckling av olönsamma dotterbolag idag är i betydligt bättre form än tidigare. Av de företag som ingår i vår studie har samtliga, undantaget ett, genererat en stigande vinstmarginal sedan 2003. Detta ser vi som ett tecken på att anpassningen har lyckats.</p><p>Företagen har generellt en sansat positiv syn på framtiden. De ser både möjligheter och hot i och med den ökande IT-kompetensen i låglöneländer, möjligheter i form av produktion förlagd till dessa länder, hot i form av prispress från utländska aktörer.</p><p>En fortsatt studie skulle kunna behandla de effekter som uppkommer av svenska IT-bolags offshoresatsningar i lågkostnadsländer samt den konkurrens de utsätts för ifrån dessa länder.</p>

Uppsatsen behandlar de svenska, börsnoterade, IT-företagens ställning idag, fem år efter något som många refererar till som en ”IT-krasch”. I mitten av år 2000 så vände IT-aktiers kurser på världens börser kraftigt nedåt. Denna period var svår för många företag inom IT-sektorn. De blev påverkade dels av den dåliga publiciteten i media dels av en lägre efterfrågan på deras tjänster. Genom studier av årsredovisningar samt genom en begränsad enkätundersökning har vi skapat oss en grund för att kunna karlägga IT-företagens ställning idag samt hur de ser på branschens framtid. Företagen upplevde generellt den närmsta perioden efter år 2000 som otillfredsställande. Denna otillfredsställelse kan spåras i de årsredovisningar vi tittat på, i den enkätundersökning vi genomförde med sju stycken företag samt i den statistik som Konjunkturinstitutet publicerar. Arbetet leder fram till en slutsats som svar på vårt syfte och problemformulering: ”Vad kan vi uttyda för trend(er) för företagens verksamhet inom denna sektor när vi ser till vinstmarginal och rörelseresultat?”, samt hur ser företagen på sin situation idag och i framtiden. Vi kan se att företagen genom att anpassa sitt utbud till mer vad marknaden efterfrågar samt genom att ha genomfört omfattande omstruktureringar av sina organisationer i form av fokusering av verksamheten mot kärnkompetensområden samt avyttring eller avveckling av olönsamma dotterbolag idag är i betydligt bättre form än tidigare. Av de företag som ingår i vår studie har samtliga, undantaget ett, genererat en stigande vinstmarginal sedan 2003. Detta ser vi som ett tecken på att anpassningen har lyckats. Företagen har generellt en sansat positiv syn på framtiden. De ser både möjligheter och hot i och med den ökande IT-kompetensen i låglöneländer, möjligheter i form av produktion förlagd till dessa länder, hot i form av prispress från utländska aktörer. En fortsatt studie skulle kunna behandla de effekter som uppkommer av svenska IT-bolags offshoresatsningar i lågkostnadsländer samt den konkurrens de utsätts för ifrån dessa länder.

I denna branschstudie gällande livsmedelsbutiker, kommer vi att beröra hur butiker kan marknadsföra sig samt vilka faktorer som spelar störst roll vid kundernas val av butik. För att kunna klargöra detta, kommer vi att använda oss av teorier så som Porters fem konkurrenskrafter samt vissa skolformer utifrån boken Marketing Theory av Jagdish N. Sheth, David M. Gardner och Dennis E. Garret. Vi upptäckte under arbetets gång att det är en komplicerad marknad, vilket även kommer att diskuteras under kommande kapitel. Syftet med uppsatsen är att få en djupare inblick hur marknaden ser ut då de olika livsmedelsbutikerna marknadsför sig på olika sätt, samt även kunna konstatera vilka faktorer som är avgörande för kunderna vad gäller deras val av butik. De forskningsfrågor vi satte upp inför denna studie var: ”Hur marknadsför sig livsmedelsbutikerna till kunderna?” ”Vilka är de faktorer som styr konsumenternas val av butik?” För att kunna besvara våra forskningsfrågor, har vi genomfört två typer av studier. En kvalitativ undersökning där vi genomförde två intervjuer med en informant från en mindre Coop-butik samt en informant från en större Ica-butik. Den andra studien var en kvantitativ undersökning, där vi genomförde en enkätundersökning för att få reda på kundernas krav och dylikt. Utifrån resultatet av våra undersökningar ställdes dessa mot de teorier vi har tillämpat för att kunna få fram en teoretiskt stärkt bild av dagens livsmedelsmarknad. Teorierna har hjälpt oss att få en klar och tydlig uppfattning om hur livsmedelsmarknaden fungerar. Vi kan genom vår undersökning se, att det finns klara skillnader utifrån storleken på butik när det kommer till hur marknadsföringen utformas samt hur butiken är geografiskt placerad. Kundernas val av butik bestod till största delen av åsikter som berörde butikens utbud samt geografiska positionering. Dock har vi sett från tidigare forskning, att det finns många fler faktorer som styr valet av butik. Mycket av detta sker undermedvetet hos kunderna. För att kunna få en mer tydligare bild av detta, har vi utvecklat tre olika kundtyper: Den uppmärksamma Den ouppmärksamma Den medkänslosamma / In this paper about grocery stores, we will try to find out how retailers market themselves and what the underlying factors are for the customers when they do their choice of store. To clarify this, we will use some theories such as Porter's five competitive forces and certain types of schools based on the book Marketing Theory by Jagdish N. Sheth, David M. Gardner and Dennis E. Garrett. During the work with this paper we discovered that this is a complicated market, which also will be discussed in later chapters. The purpose of this paper is to gain a deeper insight into how the market looks as the various grocery stores market themselves in different ways, but also be able to identify those factors that are crucial concerning customers choice of store. The research questions for our study were: “How do the grocery stores market themselves towards customers?” “What are the factors that make customers choose a store?” In order to answer our research questions, we have conducted two types of studies. The first one was a qualitative study, where we performed two interviews, one with an informant from a smaller Coop store and one with an informant from a larger Ica store. The second study was a quantitative survey, where we conducted a survey to find out customers requirements etc. Based on the results of our investigations, we set up the result against the theories that we have applied to obtain a theoretically confirmed image of today’s grocery store market. The theories have helped us to gain a clear idea of how the market works. We can see through our investigation that there are some distinct differences based on the size of the store when it comes to how the stores market themselves and where the stores are geographically positioned. Customer’s choice of store consisted largely of opinions involving the stores offering and geographic positioning. However, we have seen from previous research that it is much more than just these factors that made customers choice of stores. To get a clearer image about it, we have developed this to these three different types of customers: The attentive The inattentive The compassionate

Abstrakt Titel: Leksaker i den digitala tidsåldern – Leksaksbranschens bemötande av nya preferenser Författare: Sandra Nilsson och Victor Tydesjö Handledare: Leif Rytting Kurs: Företagsekonomi III – examensarbete 15 hp. Linnéuniversitetet VT 2014 Syfte Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur leksaksbranschen har förändrat och kommer att förändra sin verksamhet i den teknologiska tidsåldern. För att genomföra detta har vi fastställt några aspekter att undersöka: Butikernas nuvarande tillstånd gällande sortiment och arbetssätt Förändringar som har skett gällande sortiment som en konsekvens av barns förändrade teknologianvändning Leksaksbranschens framtid som en följd av den fortsatta teknologiutvecklingen Forskningsfrågan lyder: Hur påverkas leksaksbranschen av barns tidiga användande av olika former av digital teknologi? Metod Vi har för denna uppsats valt att använda den kvalitativa metoden. Detta för att på ett djupt sätt kunna få specifik data om branschens företeelser. Undersökningen har genomförts med en abduktiv ansats, där vald teori har format empirin men där empiri även har inverkat på den teori som presenteras. Det teoretiska materialet har präglats av akademisk litteratur och elektroniska källor. Empiriinsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer med fyra leksaksbutiker och en representant från branschorganisationen Leksaksbranschen. Slutsatser Gällande branschens nuläge framkom att inköp på speciella inköpsmässor för leksakshandlare och deras leverantörer bär stor betydelse för leksaksbutiker och inverkar även på utformning av deras sortiment. Samordning mellan mindre aktörer i en enda katalog föreslås vara ett sätt för de mindre starka butikerna att hävda sig bättre mot de stora kedjorna. Vi fann att lekåldern har minskat, vilket medför att barn är kunder under en kortare tid. Vissa sortimentsanpassningar har skett på grund av detta, men inte i särskilt stor skala. Gällande branschens framtid tydliggörs att aktörerna kan behöva göra vissa förändringar i sin verksamhet, där exakt vad detta skulle vara inte är självklart. / Abstract Our purpose with this study is to investigate how the toy industry has changed and will change its operations in the technological era. In order to do this, we determined a few aspects to investigate: The toy stores’ current state regarding assortment and ways of working Changes that have occurred regarding assortment as a consequence of children’s’ changed technological usage The future of the toy industry as a result of the continued technological development The research question goes as follows: How is the toy industry impacted by children’s early usage of different kinds of digital technology? In this study we decided to use the qualitative research method in order to gather profound and specific data about the happenings of the toy industry. The study has been carried out with an abductive methodology, allowing theoretical data to impact empirical data and also allowing empirical data to impact theoretical data. The theoretical data is characterized by usage of academic literature and electronic sources. The empirical data gathering was carried out by qualitative interviews with four toy stores as well as a representative from the Swedish toy industry association. Regarding the current state of the industry, it showed that purchasing at special toy dealer’s purchasing fairs is of significant importance for toy stores and also impacts the shaping of their assortments. Coordination between smaller actors in one single toy catalog is proposed as a way for the less powerful stores to assert themselves against large toy chains. We found that children stop playing with toys at an earlier age, which means that children are customers during a shorter time span. Certain assortment adaptations have happened due to this, but not in a very significant manner. Regarding the future of the industry it is conveyed that the actors may have to perform certain changes in their operations, but precisely what this would entail is not obvious.