<p>Uppsatsen behandlar de svenska, börsnoterade, IT-företagens ställning idag, fem år efter något som många refererar till som en ”IT-krasch”. I mitten av år 2000 så vände IT-aktiers kurser på världens börser kraftigt nedåt. Denna period var svår för många företag inom IT-sektorn. De blev påverkade dels av den dåliga publiciteten i media dels av en lägre efterfrågan på deras tjänster.</p><p>Genom studier av årsredovisningar samt genom en begränsad enkätundersökning har vi skapat oss en grund för att kunna karlägga IT-företagens ställning idag samt hur de ser på branschens framtid.</p><p>Företagen upplevde generellt den närmsta perioden efter år 2000 som otillfredsställande. Denna otillfredsställelse kan spåras i de årsredovisningar vi tittat på, i den enkätundersökning vi genomförde med sju stycken företag samt i den statistik som Konjunkturinstitutet publicerar.</p><p>Arbetet leder fram till en slutsats som svar på vårt syfte och problemformulering: ”Vad kan vi uttyda för trend(er) för företagens verksamhet inom denna sektor när vi ser till vinstmarginal och rörelseresultat?”, samt hur ser företagen på sin situation idag och i framtiden.</p><p>Vi kan se att företagen genom att anpassa sitt utbud till mer vad marknaden efterfrågar samt genom att ha genomfört omfattande omstruktureringar av sina organisationer i form av fokusering av verksamheten mot kärnkompetensområden samt avyttring eller avveckling av olönsamma dotterbolag idag är i betydligt bättre form än tidigare. Av de företag som ingår i vår studie har samtliga, undantaget ett, genererat en stigande vinstmarginal sedan 2003. Detta ser vi som ett tecken på att anpassningen har lyckats.</p><p>Företagen har generellt en sansat positiv syn på framtiden. De ser både möjligheter och hot i och med den ökande IT-kompetensen i låglöneländer, möjligheter i form av produktion förlagd till dessa länder, hot i form av prispress från utländska aktörer.</p><p>En fortsatt studie skulle kunna behandla de effekter som uppkommer av svenska IT-bolags offshoresatsningar i lågkostnadsländer samt den konkurrens de utsätts för ifrån dessa länder.</p>

Uppsatsen behandlar de svenska, börsnoterade, IT-företagens ställning idag, fem år efter något som många refererar till som en ”IT-krasch”. I mitten av år 2000 så vände IT-aktiers kurser på världens börser kraftigt nedåt. Denna period var svår för många företag inom IT-sektorn. De blev påverkade dels av den dåliga publiciteten i media dels av en lägre efterfrågan på deras tjänster. Genom studier av årsredovisningar samt genom en begränsad enkätundersökning har vi skapat oss en grund för att kunna karlägga IT-företagens ställning idag samt hur de ser på branschens framtid. Företagen upplevde generellt den närmsta perioden efter år 2000 som otillfredsställande. Denna otillfredsställelse kan spåras i de årsredovisningar vi tittat på, i den enkätundersökning vi genomförde med sju stycken företag samt i den statistik som Konjunkturinstitutet publicerar. Arbetet leder fram till en slutsats som svar på vårt syfte och problemformulering: ”Vad kan vi uttyda för trend(er) för företagens verksamhet inom denna sektor när vi ser till vinstmarginal och rörelseresultat?”, samt hur ser företagen på sin situation idag och i framtiden. Vi kan se att företagen genom att anpassa sitt utbud till mer vad marknaden efterfrågar samt genom att ha genomfört omfattande omstruktureringar av sina organisationer i form av fokusering av verksamheten mot kärnkompetensområden samt avyttring eller avveckling av olönsamma dotterbolag idag är i betydligt bättre form än tidigare. Av de företag som ingår i vår studie har samtliga, undantaget ett, genererat en stigande vinstmarginal sedan 2003. Detta ser vi som ett tecken på att anpassningen har lyckats. Företagen har generellt en sansat positiv syn på framtiden. De ser både möjligheter och hot i och med den ökande IT-kompetensen i låglöneländer, möjligheter i form av produktion förlagd till dessa länder, hot i form av prispress från utländska aktörer. En fortsatt studie skulle kunna behandla de effekter som uppkommer av svenska IT-bolags offshoresatsningar i lågkostnadsländer samt den konkurrens de utsätts för ifrån dessa länder.

Digital development has taken place at a dramatic pace, this development has brought about new work-related challenges for those who work with software development. This qualitative essay highlights the IT staff's experience of their work situation. The study is based on a number of individuals who work in the IT sector. In view of the fact that sick leave in the IT sector has increased in recent years, the purpose of this paper is to provide an in-depth understanding of their work situation, focusing on requirements, control and social support, thus providing some explanations for the increased sickness absence. The theoretical reference framework applied to empirin is the requirement-control and support model as well as previous research on occupational health. The study follows a qualitative method where semistructured interviews have been conducted with IT staff. The empirical result indicates that IT staff at different levels have different requirements and that self-control is an important factor in managing them. Self-control also means that the boundary between work and leisure is wiped out, which may reduce the possibility of recovery. The result shows that social support creates a cooperative spirit with IT staff, which results in a good working environment. The essay thus shows that it may be a good idea to try to implement measures, which allows less work-life-free interfaces and improve the informative support to reduce sick leave. / Den digitala utvecklingen har skett i en dramatisk takt, denna utveckling har medfört nya arbetsrelaterade utmaningar hos dem som arbetar med mjukvaruutveckling. Denna kvalitativa uppsats belyser IT-personalens upplevelse av sin arbetssituation. Studien tar sitt avstamp ifrån ett flertal individer vilka jobbar inom IT-sektorn. Mot bakgrund av att sjukskrivningarna inom IT-sektorn har ökat de senaste åren är syftet med denna uppsats att ge en fördjupad förståelse för deras arbetssituation med fokus på krav, kontroll och socialt stöd och därmed ge några förklaringar till de ökade sjukskrivningarna. Den teoretiska referensram som appliceras på empirin är krav-kontroll-och stödmodellen samt tidigare forskning kring arbetsrelaterad hälsa. Studien följer en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har skett med IT-personal. Det empiriska resultatet tyder på att IT-personalen har i varierande nivå olika slags krav och att egenkontrollen utgör en viktig faktor för att hantera dessa. Egenkontrollen innebär även att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut, vilket kan innebära att möjligheten till återhämtning minskar. Resultatet visar att det sociala stödet skapar en samarbetsanda hos IT-personalen vilket resulterar i ett gott samarbetsklimat. Uppsatsen visar således att det kan vara en god ide att försöka implementera åtgärder vilket möjliggör en mindre gränslöshet mellan arbete och fritid samt att förbättra det informativa stödet för att minska sjukskrivningarna.

The world is under a constant change and digitalization. More and more products are being produced with the help of software and a popular way for companies to sell their products and services is via the cloud. For long products have been developed and produced with the help of project management. Methodologies have developed overtime to better fit the requirements and environment in which products are developed, but products and its development methods are evolving too quickly and applied theories are not keeping up with this change. The aim of this study is to investigate the challenges of SDP’s and parameters of optimization in SDP’s as well as to identify how the identified parameters will help project management in SDP’s. This was done by using an abductive approach and a qualitative method, designed to be exploratory. Interviews were conducted on individuals within the IT-sector and the collected empirics were analyzed together with theory. The findings of the study were that in order to improve a SDP’s process and success one needs to consider a number of parameters which consist of improving clarity of communication and ways of communication by using communication tools on a continuous basis with both the project team and all stakeholders. Organizations must ensure that they choose approaches based on a projects uncertainty rather than to choose an approach to be certain. The areas of which this study contributes to is the knowledge of how to manage projects that involve software development having the known project methodologies in mind. / Världen är under konstant förändring och digitalisering. Allt fler produkter utvecklas med hjälp av mjukvara och ett populärt sätt för företag att sälja sina produkter och tjänster är via molnet. Länge har produkter utvecklats och producerats med hjälp av projektledning. Metoderna har utvecklats över tiden till att vara bättre anpassade för de krav och miljöer som produkter utvecklas i, men produkter och dess utvecklingsmetoder utvecklas allt för snabbt och applicerade teorier hänger inte med i den snabba utvecklingen. Målet med denna studie är att undersöka mjukvaruutveckling projektets utmaningar och parametrar som optimerar mjukvaruutvecklingsprojekt, samt identifiera hur de identifierade parametrarna hjälper projektledning i mjukvaruutveckling. Detta gjordes genom att använda ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod, ämnat till att vara explorativ. Intervjuer gjordes på individer som befinner sig inom IT-sektorn och den samlade empirin analyserades tillsammans med teori. Resultaten av studien var att för att kunna optimera en mjukvaruutvecklingsprojekt processer och framgång så behöver man ha ett antal parametrar i åtanke och dessa består av att förbättra tydligheten i kommunikation och kommunikationsmetoder genom att utnyttja kommunikationsverktyg kontinuerligt med både samtliga projektmedlemmar och alla intressenter. Organisationer måste säkerhetsställa att de väljer en projektmetod baserat på projektets osäkerhet snarare än att välja en projektmetod baserat på vad man är säker på. Denna studie bidrar till kunskapen om hur man hanterar projektledning med de kända projekt metoderna i åtanke i områden som involverar mjukvaruutveckling.

Titel: Förhållandet mellan hållbarhetsprestationer och finansiella prestationer inom IT-sektorn. En kvantitativ studie på 321 börsnoterade bolag inom IT-sektorn i Europa och USA. Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Edwin Johansson och Robel Beyene Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023-Maj Syfte: Syftet med studien är att med hjälp av ESG-betyg samt delkomponenterna E-, S- och G-betyg undersöka hur hållbarhetsprestationer påverkar finansiella prestationer för börsnoterade IT-bolag i Europa och USA. Metod: Studien har en vetenskapsteoretisk utgångspunkt i den positivistiska forskningsfilosofin och antar vidare en deduktiv forskningsansats. Dessutom är den kvantitativa forskningsstrategin och tvärsektionella forskningsdesignen den forskningsstrategi respektive forskningsdesign som studien antar. Hållbarhet- och finansiell data på 321 börsnoterade IT-bolag i Europa och USA har inhämtats från Thomson Reuters datastream för året 2021. Analysen har sedan genomförts i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat och slutsats: Resultatet från denna undersökning tyder på att det finns ett svagt positivt samband mellan ESG samt komponenten miljö (E) och finansiell prestation men inte för komponenterna social (S) och styrning (G). Detta tyder på att miljöfaktorer är särskilt viktiga för det finansiella resultatet inom IT-sektorn.Examensarbetets bidrag: Denna studie ger värdefulla insikter för investerare, företag och beslutsfattare som är intresserade av att främja hållbarhet och ansvarsfullt företagsbeteende inom IT-sektorn. Förslag till fortsatt forskning: För att öka kunskapen samt för att kunna generera konkreta slutsatser behövs vidare forskning inom ämnet. För specifikt IT-sektorn kan vidare forskning inkludera företag från alla kontinenter för att utöka urvalet. Vidare kan liknande studier genomföras med en longitudinell design där flera år inkluderas. Nyckelord: ESG, finansiella prestationer, hållbarhetsprestationer, shareholder theory, stakeholder theory, legitimitetsteorin och IT-sektorn. / Title: The relationship between sustainability performance and financial performance in the IT sector. A quantitative study of 321 listed companies in the IT sector in Europe and the USA. Level: Bachelor thesis in Business administration Authors: Edwin Johansson and Robel Beyene  Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2023 - May Aim: The purpose of this study is to use ESG ratings and the sub-components E, S and G ratings to investigate how sustainability performance affects financial performance for listed IT companies in Europe and the USA. Method: This paper has a scientific starting point in the positivist research philosophy and further adopts a deductive research approach. In addition, a quantitative research strategy and cross-sectional research design are adopted throughout this paper. Sustainability and financial data on 321 listed IT companies in Europe and the USA have been collected from Thomson Reuters data stream for the year 2021. A univariate, bivariate and multivariate analysis has taken place in the statistical program IBM SPSS. Results and conclusions: The results from this study indicate that there is a weak positive relationship between ESG and the component environment (E) and financial performance. However, no relationship was found between the components social (S) and governance (G) and financial performance. This suggests that environmental factors are particularly important for financial performance in the IT-sector.Contribution of the thesis: This study provides valuable insights for investors, companies and decision makers that are interested in promoting sustainability and responsible corporate behavior in the IT- sector. Suggestions for future research: In order to increase the knowledge and to be able to draw conclusions, further research is needed within the subject. Specifically for the IT-sector, further research could include companies from all continents to broaden the view. Furthermore, similar studies can be carried out with a longitudinal design where data from several years are included. Key words: ESG-rating, sustainability performance, financial performance, shareholder theory, stakeholder theory, legitimacy theory and IT-sector.