The objective with this essay was to compare the modern epistolary novel Priority by danish author Iselin C. Hermann with the epistolary genre during its heyday in late seventeenth to early nineteenth century. I especially looked at gender: the similarities and differences between the female character in Priority and the female characters during the epistolary novels days of glory. I concluded that Priority has the same structure, characteristics as the heyday epistolary novel and that the female character does not have any typical similarities with its stereotypical female characters. In addition I also came to the conclusion that she is reminiscent to their original model Héloïse and follows the epistolary novels heyday convention when she dies at the end of the novel.

Föreliggande uppsats undersöker hur brevromanen The Perks of Being a Wallflower (1999) av Stephen Chbosky transformeras och blir film. Vidare studeras brevromansgenren och berättartekniken i de två medierna och detta görs genom ett genusperspektiv. Det huvudsakliga målet för min undersökning är att genomföra en komparativ studie mellan roman och film. I undersökningen analyseras exempel ur romanen och filmen som har ett samband till uppsatsens inriktningar; brevromansgenren och berättartekniken. Undersökningen visar att romanen The Perks of Being a Wallflower är lik dagboksromanen i dess uppyggnad och att romanen innehåller typiska ungdomslitterära motiv. Vidare visar berättartekniken att de mest nyttjade medlen är jagberättandet och tillbakablickar i romanen såväl som i filmen. En annan berättarteknik som används är narrativ repetition som förekommer i olika former både i romanen och filmen. Karaktärerna i The Perks of Being a Wallflower följer de normer och konventioner som skapar respektive kön, förutom huvudkaraktären Charlie som är könsöverskridande. Avslutningsvis visar undersökningen att huvudkaraktären Charlie gestaltas subjektivt då det är Charlie som även är berättarjaget och han kan inte se sig själv från ett utomstående perspektiv.

Uppsatsen analyserar ungdomsromanen Wallflower (2013) av Stephen Chbosky. Romanen är en brevroman och syftet med min analys är att undersöka hur Chbosky använder brevformen för att gestalta betydelsefull tematik i romanen. Uppsatsen har inspirerats av flera litteraturteoretiska synsätt, i huvudsak strukturalismen samt olika läsarorienterade teorier, och utifrån dessa har ett antal teoretiska verktyg valts ut. Analysen visar att brevformen är ett viktigt grepp i förmedlingen av romanens tematik. Brevromanens form erbjuder en stor frihet för författaren; en frihet som möjliggör en stil som för läsaren väldigt nära verkets handling och dess huvudkaraktärer. Den monologiska brevromanformen nyttjas för att ge plats åt den verkliga läsaren och romanens fokalisering och berättarperspektiv används bland annat för att skapa tillit till verkets protagonist.

Uppsatsen analyserar representationen av ensamhet i Stephen Chboskys The Perks of Being a Wallflower (1999; 2012a) genom att undersöka hur protagonisten Charlie berättar om sin ensamhet och hur berättarformerna kan möjliggöra karaktärsidentifikation samt framkalla emotioner hos publiken. Analysen utgår ifrån brevromanen där Charlies tankar förmedlas genom brevskrivande, och dess filmadaption där hans tankar primärt förmedlas genom en berättarröst. Ur båda verk analyseras och jämförs totalt fyra faser av ensamhet i narrativet för att förklara hur Charlies berättande kan skapa karaktärsidentifikation och en emotionell reaktion. Resultatet av analysen visar att de olika berättarformerna genom faserna ger upphov till emotioner beroende på hur berättandet av ensamhet gestaltas, och att filmen lättare kan skapa emotionella reaktioner än boken. Slutsatsen är att det audiovisuella mediet kan ge starkare reaktioner men att identifikationen med Charlies ensamhet ligger i mottagarens händer, då identifikation är en subjektiv upplevelse.