Diss. Karlskrona : Blekinge tekniska högskola, 2008.

No description available.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur handläggare inom socialtjänstens öppenvård för vuxna människor med missbruksproblematik upplever och beskriver brukarinflytande. I studien undersöktes de professionellas upplevelser av brukarinflytande i praktiken samt om de upplever att brukarinflytande fungerar eller ej. Studien utgick från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Sex semistrukturerade intervjuer gjordes med handläggare som arbetar inom socialtjänstens missbruksvård. Resultatet tolkades utifrån empowermentteorin så som den beskrivs av Ole Petter Askheim, Bengt Starrin och Robert Adams. Resultatet visade att de professionella som arbetar inom socialtjänsten upplever att brukarinflytande är en viktig del i arbetet med vuxna människor med missbruksproblematik och att det är en förutsättning för att nå ett bra resultat. De professionellas erfarenhet är att relationen mellan dem och klienterna är en viktig faktor för att inflytande ska kunna fungera på ett bra sätt. När det finns en god relation så upplever de professionella att inflytandet fungerar bra och fyller en viktig funktion i behandlingsarbetet.

Brukarutvärderingar har blivit ett allt vanligare inslag i hela den offentliga sektorn. Särskilt inom välfärden har brukarutvärderingar lyfts som ett viktigt redskap för medborgarnas påverkan samt som mått på kvalitet. Denna studie har undersökt användandet av brukarutvärderingar inom äldreomsorgen i Uppsala kommun, med utgångspunkt i verksamhetsplaner samt semi-strukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom verksamheten. Studien visar att användandet av brukarutvärderingar är begränsat och framförallt gäller reaktiva individärenden snarare än övergripande styrning av verksamheten.

No description available.

Föreliggande studie avser att öka förståelsen för hur boendepersonal ser på och arbetar medbrukarinflytande för personer med psykiska funktionsnedsättningar. För att kunna göra detta formulerades tre forskningsfrågor, vilka avser att undersöka boendepersonals syn på syftet med brukarinflytande, deras upplevelse av hur de kan främja respektive hindra förutsättningar för brukarinflytande samt vilken påverkan brukarinflytande kan ha på deras arbete. För att kunna besvara studiens frågeställningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts med personal på boenden för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Studien har vidare analyserats utifrån följande teoretiska utgångspunkter; det relationella maktperspektivet, Franzéns makttriangel, den professionella makten och brukarrollen, handlingsutrymme samt paternalism och empowerment. Resultatet visar att brukarinflytande har en föränderlig karaktär och varierar i utformning och styrka beroende på kontext och brukarens personliga förutsättningar. Det framkommer flera argument för brukarinflytande. Vissa syftar till att öka brukarnas empowerment och främja deras återhämtning, dessa kan i hög grad kopplas till olika kategorier av brukare. Andra syften gynnar verksamheten och boendepersonal. Resultatet visar vidare att inte heller arbetet med brukarinflytande är helt okomplicerat. I detta arbete återfinns flera hindrande faktorer och aktörer på olika nivåer. Hindren påverkar vidare hur boendepersonal kan använda sin professionella makt och sitt handlingsutrymme i arbetet med brukarinflytande. Det finns också argument för att boendepersonal ibland begränsar eller hindrar brukarinflytande, exempelvis att det sker med hänsyn till brukarens bästa. Resultatet visar att det finns personal med paternalistiska förhållnings- och arbetssätt, vilka utgör hinder för brukarinflytande. Genom kommunikation kan boendepersonal dock skapa förutsättningar för brukarinflytande i personalgruppen, på så sätt kan den stigmatiserande diskursen om personer med psykiska funktionsnedsättningar ifrågasättas. Vidare visar resultatet att boendepersonal även kan främja brukarinflytande genom att öka brukarnas empowerment samt genom att inta ett empowermentinriktat förhållningssätt. Detta balanserar makten i relationen och möjliggör en mer jämlik relation, vilket uppfattas främjande. Boendepersonal kan också främja förutsättningarna för brukarinflytande genom att välja hur de ska hantera sitt handlingsutrymme, exempelvis genom att avsätta tid för brukarinflytande. Resultatet visar vidare att boendepersonals upplevelse av hur brukarinflytande påverkar deras arbete beror på inflytandets utformning. Det är dock tydligt att brukarinflytande ställer ökade krav på boendepersonal och deras arbete, vilka många gånger upplevs svåra att tillmötesgå på grund av tidigare nämnda hinder. Brukarinflytande kan också ha en positiv påverkan för boendepersonals arbete, dels då det kan underlätta arbetet och fylla en vägledande funktion och dels då det fyller en bekräftande och utvecklande funktion. Min slutsats är vidare att brukarinflytande för personer med psykiska funktionsnedsättningar varken är självklart eller enkelt. Men genom att öka förståelsen för det studerade området kan studien förhoppningsvis stimulera till reflektion och diskussion hos anställda inom socialt arbete, vilket kan främja förutsättningarna för brukarinflytande för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Very much of the knowledge about patients nursing and care is located to the the patient or people related to the patient. The Swedish government has identified this problem in a national rapport and every region is responsible to implement a strategy or model to increase participation from affected patients. The Region of Kalmar county has a model for this problem called Utvecklingsrådet. By using a qualitative text analysis with framing theory and argumentative analysis approach towards the implementer process of Region of Kalmar county´s model this paper will exam how well this model has succeeded. Utvecklingsrådet has grown to the extent that patients and relatives to patients is contributing in different management contexts and development work directly in the organizations. By the structure of utvecklingsrådet patients and relatives to patients contribute due to what the Swedish government asked for in the national report.

The aim of this licentiate thesis is to investigate how self-determination for users with intellectual disabilities is experienced and described by users themselves, as well as by the personnel working within group homes and personal assistance regulated by the LSS. The essential meaning of self-determination is “the right to decide for oneself”. In international research, the term self-determination is used in the sense of being able to make choices regarding one’s life without undesired external influence or interference. The personnel have a central role in enabling and implementing the intentions of the LSS, a role which in this thesis is primarily focused on support for users in exercising self-determination. This thesis therefore comprises two sub-studies, one that focuses on the users´ experiences of self-determination and their reflections on it, and one that examines the personnel´s view of and attitude to the users´ selfdetermination. The study has a qualitative approach that is based on people´s everyday lives and places the individual at the center. Taken together, the sub-studies provide two distinct perspectives derived from the primary sources, which can contribute knowledge about the everyday reality of users´ self-determination. Two theoretical approaches were used to illustrate the users´ path to selfdetermination. One approach is based on the salutogenic view and the theory of sense of Coherence, whereas the other focuses on the perspective of power and selfdetermination, i.e. empowerment. This study shows that both users and staff identify self-determination as an important factor for users´ well-being. In an in-depth analysis, both possibilities and limitations for this self-determination are revealed. The study also shows that if the contact between users and personnel is characterized by a salutogenic approach based on the theory of sense of Coherence, the users are strengthened in their empowerment process. By gaining empowerment, the users ´ path towards self-determination in their daily life situation is facilitated. It became clear that the personnel are sometimes faced with a dilemma when this salutogenic approach is challenged. Examples of such situations are when the personnel´s responsibility for the care conflicts with the users´ self-determination, or when a third party, such as trustees or parents, has views that go against the user´s wishes. In a group home, rules and routines may also obstruct individually designed salutogenic support.