Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur olika personlighetsdrag och motiv har inflytande på yrkesvalet till att bli sjuksköterska med fokus på medberoendeproblematik. Detta med anledning av att personer med en problematisk uppväxt tenderar att välja ett omvårdnadsyrke där behovet av att ta hand om andra kan uppfyllas. Metod; en allmän litteraturöversikt vilken består av 10 kvalitativa studier från år 2008 till 2016. Resultatet identifierades genom fyra teman: Viljan att hjälpa andra, Påverkan från andra, Olika personlighetsdrag, Praktiska anledningar och tidigare erfarenheter. Slutsatser; studien har svarat på syftet om varför man väljer att bli sjuksköterska och vad som kan influera valet. Huruvida olika personlighetsdrag har påverkat valet besvarades till viss begränsning. Författarna anser att studien möjliggör en inblick i vilka faktorer som påverkar individers motiv att välja yrket, detta kan komma att ge vårdpersonal och patienter en bättre förutsättning att mötas i en god vårdrelation. Funna teman har sammanvägts med begreppen caring och medberoende, vilket har genomsyrat arbetet. Förslag på fortsatt forskning är ytterligare undersökningar om personlighetsdrag hos de som väljer att bli sjuksköterska och om yrket är passande för alla personligheter. / The aim of this study was to highlight the different personality traits and the motives of wanting to become a nurse with a focus on co-dependency. Due to that people with a problematic childhood tend to choose the nursing profession in which the need to care for others can be satisfied. The used method is a literature review consisting of 10 qualitative studies from the years 2008 to 2016. The results were identified by four themes: The desire to help others, the influence from others, various personality traits, practical reasons and previous experience. Conclusions; the study answered the aim of why one chooses to become a nurse and what can influence the choice. Whether the different personality traits influenced the choice was answered to some limitation. The authors believe that the study allows an insight into the factors that influence an individual's motives for choosing the profession, this may provide healthcare professionals and patients a better condition to meet in a good care relationship. The findings are weighted with the concepts caring and co-dependency, which has permeated the work. Suggestions for future research is to investigate further about the personality traits of those who choose to become a nurse and if the profession is suitable for all personalities.

Bakgrund: Det finns brister i sjukvårdsystemet inom palliativ vård. En anledning är att vårdpersonalen saknar tillräcklig utbildning. Den palliativa vården kan ses som ett lotteri – där nitlotten är att få vårdas i slutet av sitt liv av någon som endast har några timmars utbildning. Familjer kan uppleva livets slut som den mest smärtsamma fasen. Det är av betydelse att vårdpersonalen identifierar när patienten går in i fasen, vård i livets slut. Familjerna är i en utsatt situation, är sårbara och upplever brist på stöd och förståelse från vårdpersonalen. Syfte: Syftet var att beskriva hur familjer i vård i livets slutskede vill bli bemötta av vårdpersonal. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på aktuell kvalitativ forskning inom ämnet. Resultat: Data genomsyrades av att vårdpersonalen skulle bry sig om familjerna. Familjer ville att vårdpersonalen skulle se dem som unika individer och inte bli lämnade utanför. Det var viktigt att de blev tagna på allvar och blev förberedda på slutet. Familjer ville att vårdpersonalen skulle kunna visa känslor och skapa en personlig relation med dem. Slutsats: Trots att familjer i vård i livets slut inte förväntar sig mycket av vårdpersonalen så är det betydelsefullt för dem om vårdpersonalen bryr sig om dem. / Background: There are deficiencies in the healthcare system regarding palliative care. A reason is that healthcarers lack of education. The palliative care can be seen as a lottery - the blank is to be treated by someone with only a few hours education. Families can experience end of life as the most distressing stage. It is therefore important that healthcarers identify when the patient enter the end of life stage. These families are exposed, vulnerable and other experience lack of support and understanding from the healthcarers. Aim: The aim was to describe how the families would like to be treated by the healthcarers. Methods: The study is a literature review based on qualitative articles from current research. Results: The major finding was that healthcarers should care for the families. The families needed to be seen as unique individuals and not to be left behind. It was important to be taken seriously and to be prepared for the end of life. The families wanted that the healthcarers were able to show emotions and create a personal relation to them. Conclusion: Despite that the families in the end of life stage does not expect much from the heatlhcarers it is significant for the families if the healthcarers care about them.