A base de dados do Programa de Melhoramento Genético da Raça Nelore está crescendo consideravelmente, com isso, a criação de um ambiente que dê apoio à análise dos dados do Programa é de fundamental importância. As tecnologias que são utilizadas para a criação de um ambiente analítico são os processos de Data Warehousing e de Data Mining. Neste trabalho, foram construídos um Data Warehouse e consultas OLAP para fornecer visões multidimensionais dos dados. Além das análises realizadas com as consultas, também foi utilizada uma ferramenta de Data Mining Visual. O ambiente analítico desenvolvido proporciona aos pesquisadores e criadores do Programa um maior poder de análise de seus dados. Todo o processo de desenvolvimento desse ambiente é aqui apresentado. / The Program of Genetic Improvement of Nelore Breed database have been growing considerably. Therefore, the creation of an environment to support the data analysis of Program is very important. The technologies that are used for the creation of an analytical environment are the Data Warehousing and the Data Mining processes. In this work, a Data Warehouse and OLAP consultations had been constructed to supply multidimensional views of the data. Beyond the analyses carried through with the consultations, a tool of Visual Data Mining also was used. The developed analytical environment provides to the researchers and cattlemen of the Program a greater power of data analysis. The whole process of development of this environment is presented here.

With the increasing amount of valuable data that companies have access to the need for tools visualizing this data have reached a wider group of users, many of which are not tech-savvy. Self-service Business Intelligence applications aim to meet this need and many guidelines regarding the general design of Business Intelligence have been produced in recent years. In this thesis some of these guidelines are interpreted and applied during the development of a Qlik Sense application for the Device Connection Platform department at Ericsson. The purpose of this thesis is to produce more specific guidelines that aim to complement existing general guidelines on Self-service Business Intelligence design; guidelines that should be taken into account when developing Qlik Sense applications. As a result, five guidelines that concerns conditional dimensions, screen resolutions, naming conventions for master items, the data layer and Qlik Sense conventions for visualizations are presented. Pros and cons regarding these guidelines are discussed along with alternative approaches. The conclusion states that the general guidelines interpreted in this project work were helpful for the workflow and readability of the application, but that more specific guidelines such as the ones presented in the result could be well needed when it comes to customizabil ity and flexibility for end users. / Allt eftersom mängden värdefull data som företag har tillgång till ökar har behovet av verktyg som visualiserar dessa data nått en bredare grupp användare, där många är mindre tekniskt kunniga. Self-service Business Intelligence applikationer syftar till att möta detta behov och många generella riktlinjer för hur sådana applikationer ska designas har tagits fram under senare år. I denna rapport blir dessa riktlinjer tolkade och därefter applicerade under tiden av skapandet av en Self-service Business Intelligence applikation i mjukvaran Qlik Sense och för Ericsson Device Connection Platform. Syftet med rapporten är att utforma och presentera specifika riktlinjer för Qlik Sense att användas som komplement till de existerande och mer generella riktlinjerna för design av Self-service Business Intelligence i allmänhet. Rapportens resultat består av fem riktlinjer som avser villkorliga dimensioner, skärmupplösning, namnkonventioner för original, datalagret och Qlik Sense egna konventioner för visualiseringar. Föroch nackdelar med de framtagna riktlinjerna diskuteras tillsammans med alternativa tillvägagångssätt. Vi drar slutsatsen att de generella riktlinjerna som tolkats genom projektet i denna rapport var speciellt hjälpfulla för att uppnå läsbarhet och ett bra arbetsflöde för slutanvändaren i applikationen. Vidare konstateras att fler mjukvaruspecifika riktlinjer kan vara välbehövliga när det kommer till anpassningsbarhet av applikationer och flexibilitet för slutanvändare.

Thesis (doctoral)--Rijksuniversiteit Groningen, 2005. / Includes bibliographical references (p. [401]-414) and index.

<p>Access to correct and updated intelligence about our environment is in an increasingly degree considered important in the private as well as in the public sector. At Mälardalens University, competitive intelligence as an area of research is closely related to Information Design - a multidisciplinary consideration which goal is to improve the receiver´s understanding of intended messages. This study was conducted in order to find out how Information Design was represented</p><p>in different kinds of literature regarding Competitive Intelligence. Also, it describes the main focus areas concerning Competitive Intelligence in the same literature. Through an explorative "pearl-growing" method combined with searches through referrals, 60 different sources provide a broad basis for analysis. Results state that considerable differences between the sources exist regarding approach and focus, although some major similarities are visible as well. However, in the examined literature, Information Design reveals itself as a subject of slight importance at best.</p> / <p>Tillgång till korrekta och uppdaterade underrättelser om vår omvärld betraktas i allt högre grad som viktigt i såväl den privata som den offentliga sektorn. Vid Mälardalens Högskola relateras omvärldsanalys som vetenskapsområde till Informationsdesign - en tvärvetenskaplig disciplin vars mål är att öka förståelsen hos mottagaren av avsiktliga meddelanden. Studien genomfördes för att ta reda på hur informationsdesign behandlades i olika slags litteratur om omvärldsanalys. Dessutom beskriver den huvudsakliga fokusområden kring omvärldsanalys i samma litteratur. Genom en explorativ ”pearl-growing”-metod kombinerad med referenssökningar ger 60 olika</p><p>källor en bred bas för analys. Enligt resultaten finns avsevärda skillnader mellan källorna beträffande infallsvinkel och fokus, även om en del stora likheter också är synliga. Informationsdesign, emellertid, visar sig i den undersökta litteraturen vara ett område av i bästa fall underordnad betydelse.</p>

<p>I alla typer av organisationer måste beslut fattas och att kunna fatta korrekta beslut är en avgörande faktor för om en organisation ska bli framgångsrik eller ej. En stark tradition bland ekonomer är att beslut bör fattas utifrån den så kallade rationella beslutsmodellen, där beslutsfattare antas ha tillgång till den nödvändiga informationen för att kunna fatta väl underbyggda beslut i enlighet med de övergripande organisatoriska målen. Denna uppfattning har emellertid kritiserats för att vara otillräcklig när verkliga beslut i verkliga organisationer ska fattas, och att rationaliteten är begränsad. Dock finns en uppfattning att datorbaserade beslutsstöd ska kunna minska dessa begränsningar för att mer rationella beslut ska kunna fattas, då dessa exempelvis ska kunna bistå beslutsfattare med adekvat information för snabba och korrekta beslut. Ett sådant beslutsstöd som blivit alltmer populärt under det senaste decenniet är business intelligence-system (BI-system). Vi vill i denna uppsats undersöka vilken inverkan BI-system har på beslutsfattares möjligheter att fatta rationella beslut, men även hur dessa BI-system är uppbyggda. Problemfrågorna blir därför:</p><ul><li>Hur kan företags BI-system vara uppbyggda? </li><li>Vilken inverkan kan BI-system ha på beslutsfattares möjlighet att fatta rationella beslut? </li></ul><p>Syftet med denna magisteruppsats blir således<em> att beskriva företags BI-systems möjliga uppbyggnad, samt analysera deras inverkan på beslutfattares möjlighet att fatta rationella beslut.</em></p><p>De centrala delarna i denna uppsats teorikapitel utgörs av rationellt beslutsfattande samt allmän teori kring BI-system och dess komponenter. Dessa båda delar vigs sedan samman i en modell vilken vi sedan kommer att använda för att genomföra studien som ligger till grund för uppsatsen och sedan vid analysen av nämnda studie. Metoden som använts för insamlingen av empiriskt material är besöksintervjuer hos två företag (<em>SNA Europe</em> och <em>KG Knutsson AB</em>), och de som intervjuats är personer som använder BI-system i sitt dagliga arbete som ett stöd i deras beslutsfattande. Vi har även intervjuat personer från respektive företags IT-avdelningar för att få en inblick i hur BI-systemet är uppbyggt och fungerar rent tekniskt.</p><p>De slutsatser vi kommit fram till gällande BI-systemens uppbyggnad är att de varierar i ganska stor utsträckning, beroende på hur företagets övriga IT-infrastruktur ser ut. Dock medför detta inte några nämnvärda skillnader i hur företagen sedan använder sina respektive BI-system, då besluten som fattas och de data som utgör grunden för dessa är av samma typ oavsett företag. Vidare har vi kunnat se att lättare det är att få fram information relevant för sammanhanget, desto mer används BI-systemen vid beslutsfattande. Ytterligare en slutsats är att det företag som har flera legacy-system på plats tenderar att ha en mer traditionellt uppbyggt BI-system. Gällande BI-systems inverkan på möjligheten att fatta rationella beslut kan vi dra slut­satsen att BI-system framförallt bidrar till att öka rationaliteten när besluten grundas i kvantifierbara data som är enkla att mäta. Dessa enklare beslut kan vi konstatera är i det närmaste rationella. Vi har vidare sett att när besluts­förutsättningarna blir mer komplicerade så bidrar i alla fall BI-systemen till att öka rationaliteten. Detta framförallt då de, i många fall, kan förse beslutsfattare med informa­tionen som behövs för att kunna fatta mer objektiva beslut baserade på adekvat information och på så sätt minska begränsningarna i rationaliteten.</p> / <p>In all kinds of organizations decisions have to be made and if an organization is to succeed, the ability to make the right decisions is of uttermost importance. When it comes to decision-making the so called rational decision model, in which decision-makers are assumed to possess the necessary information in order to make the correct decisions in accordance with the organizations overall objectives, has been one of the most popular among economists. However, this view has been criticized and said to be inadequate when real decisions in real organizations are to be made, and that the rationality is bounded. There are, however, those who are of the opinion that these limitations can be overcome by computer-based decision-support systems in order to make rational decisions, and, in addition, that these systems can provide the information necessary for making quick and accurate decisions. One such decision-support that has gained popularity during the last decade is the business intelligence system (BI system). In this thesis we want to investigate what impact BI systems may have on rational decision-making, and, in addition, how these BI systems may be composed. Hence, our research questions are:</p><ul><li>How may companies' BI systems be composed? </li><li>What impact do BI systems have on decision-makers ability to make rational decisions?</li></ul><p>Hence, the purpose of this master thesis is <em>to describe how companies' BI systems are composed and analyze the impact BI systems have on decision-makers ability to make rational decisions</em>.</p><p>The focus in this thesis's framework of ideas is on rational decision-making and general ideas concerning BI systems and their components. These sections are then merged into a research model which is used in order to analyze the results of the study that constitute the foundation of this thesis. The method used in this study is interviews at two companies (<em>SNA Europe</em> and <em>KG Knutsson AB</em>), and the interviewees are persons that use BI systems in their everyday work as a support in their decision-making. We have also interviewed persons from each of the companies' IT depart­ments in order to understand the structure and technical functionality of each of the companies' BI system.</p><p>When it comes to the composition of the BI systems we have been able to come to the conclusion that they vary quite a bit, depending on the overall IT infrastructure of the company. This does not induce any differences worth mentioning regarding the two companies' use of their BI systems, since the decisions supported and the data used in order to make these decisions are practically the same regardless of company. We have also noted that the easier it is to access information the more the BI system is used. Another conclusion is that company IT infrastructures including several legacy-systems tend to have a more traditionally composed BI system. Regarding the impact on rational decision-making we have been able to come to the conclusion that BI systems improves the rationality concerning decisions based on quantifiable data that are easily measured. These more simple decisions have turned out to be, if not completely rational, at least very close to being rational. We have also seen that when the conditions in which decisions are being made are more complicated, the BI systems at least have some positive effect on the rationality of the decisions. Above all, the BI systems can provide the decision-makers with the information necessary to make more objective, informed decisions and by doing so reduce the limitations of the rationality.</p>

<p>Bakgrunden till examensarbetet är Medius behov av rapporter för uppföljningav verksamheten. Medius använder sig sedan årsskiftet 2008-2009 av affärssy- stemetMicrosoft dynamics AX. I verksamheten finns ett behov av ett antal standardiseraderapporter för uppföljning som inte existerar i Dynamics AX idag samt en portaldär dessa rapporter lätt kan hittas.</p><p>Syftet med examensarbetet är att ta fram enhifi-prototyp som visar hur rapporter för verksamhetsuppföljning kan standardiserasoch presenteras i ett webbgränssnitt.</p><p>Arbetet som utförts i examensarbetet kan delasin i fyra steg. Först gjordes ett antal intervjuer med personal från olika nivåer iorganisationen för att få en bra bild av vilka rapporter som det fanns ett behov av.Därefter sammanställdes dessa intervjuer till scenarion som sedan användes för attta fram en kravspecifikation i det tredje steget. I det sista steget utvecklades självahifi-prototypen utifrån kravspecifikationen.</p><p>Vissa av rapporterna som prototypeninnehåller är informationsmässigt väldigt att generera. För dessa rapporter utveckladesett datalager med en Online Analytic Proccesing kub knuten till sig.</p><p>Målet med förstudien var att utvecklingen skulle leda fram till en prototyp som på detaljnivåliknar slutprodukten så bra som möjligt. Därför lades vikten vid att skapa endetaljerad kravspecifikation, och arbetet med scenarion tonades ned en aning. Underhela förstudien hölls dialogen med respondenterna från intervjuerna igång, härmärktes nyttan av den öppna strukturen på intervjuerna då en bra kontakt skapadesmed respondenterna.</p><p>Under utvecklingen av datalagret märktes snart vikten aven bra förstudie. Förstudien var först endast tänkt för att styra vilka rapporter somskulle finnas i rollcentret samt hur dessa skulle presenteras. Scenariona och kravspecifikationenanvändes mycket vid arbetet att bestämma detaljnivå, dimensioner ochfaktatabeller i datalagret och kuben.</p>

<p>Beslut innebär att välja mellan olika alternativa handlingar för att uppnå de angivna målen. För att underlätta beslutsfattande finns det ett antal olika stödsystem som tar fram underlag till besluten. Vi är intresserade av att se hur dessa understödjer strategiskt beslutsfattande och till vilka typer av beslut som de används.</p><p>Uppsatsens syfte är att granska beslutsstöds betydelse och hur beslutsstöd kan underlätta organisationens verksamhet och dess beslutsprocesser. Vi vill skapa en bakomliggande förståelse om beslutstöds användbarhet och huruvida beslutsstöd används, samt i vilken utsträckning. Vi vill även undersöka de nackdelar som skapas i och med användandet av beslutsstöd.</p><p>Studien visar att användning av Business Intelligence effektiviserar beslutsprocessen och möjliggör för ett ökat proaktivt agerande. Samtidigt skapas ett beroende av Business Intelligence vid aktiv användning.</p>

No description available.

Introduction Organizations are exposed to a rapidly changing business environment with never ending challenges. Investments in information technology (IT) have been one common approach to support organizations. Business Intelligence (BI), an off-spring from IT, is a system that assists many organizations in taking more accurate and timely decisions, improving process monitoring and providing better support for decision making. Recently organizations have started to realize the value of investing in BI, by discovering its analytical methods and capabilities to create business value. Problem Investments in BI have increased substantially over the past years and one reason for this might be due to vendors praise about BI’s ability to deliver business value. Significantly increased business value, better decision making, and high returns on investments are only a few benefits that have been claimed for. When considering the fact that it is very difficult to measure any direct benefits from IT investments in general, and BI as a consequence, an interest for analyzing the arguments used for selling BI emerged. Purpose The purpose of this thesis is to identify what arguments vendors and suppliers use when selling BI solutions, and explore their value by analyzing them through the use of existing theories from literature. Method A qualitative approach has been adopted, where unstructured interviews with BI vendors and suppliers were conducted. An inductive approach has been applied to gather arguments and then shifted to a deductive, in order to finalize the study and analyze arguments with appropriate theory. The research has been performed from without the Swedish market with well-known organizations. Conclusions A single version of the truth, control, and time savings are credible arguments for investing in BI. Furthermore, cost savings and improved analytical capabilities are fairly credible, whereas increased efficiency has least credibility when analyzed against theories. In general, we believe that the ability to gain from these positive effects from BI, organizations have to take an active role in realizing these.

Beslut innebär att välja mellan olika alternativa handlingar för att uppnå de angivna målen. För att underlätta beslutsfattande finns det ett antal olika stödsystem som tar fram underlag till besluten. Vi är intresserade av att se hur dessa understödjer strategiskt beslutsfattande och till vilka typer av beslut som de används. Uppsatsens syfte är att granska beslutsstöds betydelse och hur beslutsstöd kan underlätta organisationens verksamhet och dess beslutsprocesser. Vi vill skapa en bakomliggande förståelse om beslutstöds användbarhet och huruvida beslutsstöd används, samt i vilken utsträckning. Vi vill även undersöka de nackdelar som skapas i och med användandet av beslutsstöd. Studien visar att användning av Business Intelligence effektiviserar beslutsprocessen och möjliggör för ett ökat proaktivt agerande. Samtidigt skapas ett beroende av Business Intelligence vid aktiv användning.